Role of sensorimotor function for successful outcome and return to sports after joint injury

Bakgrund och syfte med projektet

Knäskador är vanligt förekommande hos unga idrottare. Den fysiska förmågan blir sämre, livskvaliteten blir lidande och det kan bli svårt att fortsätta med tidigare fritidsaktiviteter. Genom målinriktad träning kan knäskada förebyggas och behandlas.

Effekten av rehabilitering testas dels genom objektiva test av funktion och genom patientens självskattning. Patienten fyller i olika frågeformulär tex om hur knät fungerar, hur man upplever sin livskvalitet och vilka aktiviteter man klarar att göra, tex idrotter. Objektiv funktion mäts ofta med hoppförmåga och muskelstyrka.

Syftet med detta projekt var att utveckla och utvärdera test av rörelsekvalitet som kan komplettera test av hoppförmåga och styrka, undersöka bakomliggande orsaker till att funktionen försämras efter knäskada och undersöka om god muskelfunktion är en ”friskfaktor” på längre sikt. Vi ville också undersöka om svaga muskler är en riskfaktor för att drabbas av en knäskada.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

VARFÖR ÄR VÅR FORSKNING VIKTIG?

Knäskador är vanligt förekommande hos unga idrottare. Den fysiska förmågan blir sämre, livskvaliteten blir lidande och det kan bli svårt att fortsätta med tidigare fritidsaktiviteter. Genom målinriktad träning kan knäskada förebyggas och behandlas.

Effekten av rehabilitering testas dels genom objektiva test av funktion och genom patientens självskattning. Patienten fyller i olika frågeformulär som hur knät fungerar, hur livskvalitet upplevs och vilka aktiviteter man klarar att göra, som idrotter. Objektiv funktion mäts ofta med hoppförmåga och muskelstyrka.

VAD HANDLAR VÅR FORSKNING OM?

Syftet med detta projekt var att utveckla och utvärdera test av rörelsekvalitet som kan komplettera test av hoppförmåga och styrka, undersöka bakomliggande orsaker till att funktionen försämras efter knäskada och undersöka om god muskelfunktion är en ”friskfaktor” på längre sikt. Vi ville också undersöka om svaga muskler är en riskfaktor för att drabbas av en knäskada.

VAD HAR VI GJORT?

I systematiska litteraturöversikter och meta-analyser undersökte vi validitet (measurement properties) för klinisk bedömning (visuell observation) av rörelsekvalitet, om det finns skillnader mellan kvinnor och män och om bakomliggande mekanismer för dålig rörelsekvalitet.

I en longitudinell studie undersökte vi betydelsen av muskelfunktion hos personer med knäskada för självskattade besvär 2 år senare. Muskelfunktion mättes med batteri av tester för muskelstyrka, hoppförmåga, och rörelsekvalitet 3 år efter knäskada. Patienter var en subgrupp från en väldesignad randomiserad kontrollerad studie där operation och träning jämfördes med enbart träning. Vid femårskontrollen fyllde patienterna i formulär om sin knäfunktion och aktivitetsnivå.

I en annan longitudinell studie ingick drygt 200 unga individer (17-19 år, 43% kvinnor) på riksidrottsgymnasium i Sverige. Vi undersökte om muskelstyrka i benen, mätt med 1 RM knäböjningstest, samvarierade med risk för knäskada.

VILKEN BETYDELSE HAR VÅRA RESULTAT FÖR IDROTTEN

De test som vi har utvecklat och utvärderat kan användas för att på ett ”enkelt” sätt undersöka rörelsekvalitet som tillägg till test av muskelstyrka och hoppförmåga hos personer med risk att skada knät och hos de som har knäskada. Vi har översatt ett självskattningsformulär som visar god validitet och kan användas för att utvärdera hur ofta personen utför knäbelastande aktiviteter som komplement till frågor om aktivitetsnivå.

Kvinnor har mer uttalad knäabduktion (sämre kontroll av knät) än män vid olika vardagliga och idrottsspecifika rörelser och svaga benmuskler är en riskfaktor att skada knät hos kvinnor. Träning för att förebygga och behandla knät kan behöva riktas olika för kvinnor och män

Träning som inriktas på att förbättra olika aspekter av muskelfunktion kan ge bättre kontroll av knät, minska risken för knäskada och förbättra hur individen själv upplever att knät fungerar under motion och idrott.

Läs mer

Projektansvarig:
Eva Ageberg

Bakgrund och syfte med projektet

Knäskador är vanligt förekommande hos unga idrottare. Den fysiska förmågan blir sämre, livskvaliteten blir lidande och det kan bli svårt att fortsätta med tidigare fritidsaktiviteter. Genom målinriktad träning kan knäskada förebyggas och behandlas.

Effekten av rehabilitering testas dels genom objektiva test av funktion och genom patientens självskattning. Patienten fyller i olika frågeformulär tex om hur knät fungerar, hur man upplever sin livskvalitet och vilka aktiviteter man klarar att göra, tex idrotter. Objektiv funktion mäts ofta med hoppförmåga och muskelstyrka.

Syftet med detta projekt var att utveckla och utvärdera test av rörelsekvalitet som kan komplettera test av hoppförmåga och styrka, undersöka bakomliggande orsaker till att funktionen försämras efter knäskada och undersöka om god muskelfunktion är en ”friskfaktor” på längre sikt. Vi ville också undersöka om svaga muskler är en riskfaktor för att drabbas av en knäskada.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

VARFÖR ÄR VÅR FORSKNING VIKTIG?

Knäskador är vanligt förekommande hos unga idrottare. Den fysiska förmågan blir sämre, livskvaliteten blir lidande och det kan bli svårt att fortsätta med tidigare fritidsaktiviteter. Genom målinriktad träning kan knäskada förebyggas och behandlas.

Effekten av rehabilitering testas dels genom objektiva test av funktion och genom patientens självskattning. Patienten fyller i olika frågeformulär som hur knät fungerar, hur livskvalitet upplevs och vilka aktiviteter man klarar att göra, som idrotter. Objektiv funktion mäts ofta med hoppförmåga och muskelstyrka.

VAD HANDLAR VÅR FORSKNING OM?

Syftet med detta projekt var att utveckla och utvärdera test av rörelsekvalitet som kan komplettera test av hoppförmåga och styrka, undersöka bakomliggande orsaker till att funktionen försämras efter knäskada och undersöka om god muskelfunktion är en ”friskfaktor” på längre sikt. Vi ville också undersöka om svaga muskler är en riskfaktor för att drabbas av en knäskada.

VAD HAR VI GJORT?

I systematiska litteraturöversikter och meta-analyser undersökte vi validitet (measurement properties) för klinisk bedömning (visuell observation) av rörelsekvalitet, om det finns skillnader mellan kvinnor och män och om bakomliggande mekanismer för dålig rörelsekvalitet.

I en longitudinell studie undersökte vi betydelsen av muskelfunktion hos personer med knäskada för självskattade besvär 2 år senare. Muskelfunktion mättes med batteri av tester för muskelstyrka, hoppförmåga, och rörelsekvalitet 3 år efter knäskada. Patienter var en subgrupp från en väldesignad randomiserad kontrollerad studie där operation och träning jämfördes med enbart träning. Vid femårskontrollen fyllde patienterna i formulär om sin knäfunktion och aktivitetsnivå.

I en annan longitudinell studie ingick drygt 200 unga individer (17-19 år, 43% kvinnor) på riksidrottsgymnasium i Sverige. Vi undersökte om muskelstyrka i benen, mätt med 1 RM knäböjningstest, samvarierade med risk för knäskada.

VILKEN BETYDELSE HAR VÅRA RESULTAT FÖR IDROTTEN

De test som vi har utvecklat och utvärderat kan användas för att på ett ”enkelt” sätt undersöka rörelsekvalitet som tillägg till test av muskelstyrka och hoppförmåga hos personer med risk att skada knät och hos de som har knäskada. Vi har översatt ett självskattningsformulär som visar god validitet och kan användas för att utvärdera hur ofta personen utför knäbelastande aktiviteter som komplement till frågor om aktivitetsnivå.

Kvinnor har mer uttalad knäabduktion (sämre kontroll av knät) än män vid olika vardagliga och idrottsspecifika rörelser och svaga benmuskler är en riskfaktor att skada knät hos kvinnor. Träning för att förebygga och behandla knät kan behöva riktas olika för kvinnor och män

Träning som inriktas på att förbättra olika aspekter av muskelfunktion kan ge bättre kontroll av knät, minska risken för knäskada och förbättra hur individen själv upplever att knät fungerar under motion och idrott.

Projektnummer:
P2014-0094
Forskare:
Eva Ageberg
Lärosäte:
År:
2014
Nyckelord:

Feedback

All form av feedback är välkommen.

Var innehållet i artikeln det du sökte efter?
Skriv en kommentar
Ditt meddelande är skickat!