Skaderisk i nordisk elitfotboll – betydelse av klimat och underlagsfaktorer

Bakgrund och syfte med projektet

Konstgräsplaner blir allt vanligare som underlag på matcharenor för fotboll, och under senare år har ett antal studier publicerats om skaderisk och skademönster vid fotbollsspel på nya (tredje) generationens konstgräs. Dessa har generellt visat att incidensen av akuta skador inte skiljer sig mellan underlagen, medan studierna i detalj inte analyserat ev. skillnader i skaderisk för fotbollslag som spelar på hemmaplan på konstgräs jämfört med lag som spelar på gräs. Byte av underlag är en tänkbar riskfaktor för framför allt överbelastningsskador, men inga studier har tidigare undersökt detta samband. Vissa lag väljer att adaptationsträna ett eller flera träningspass inför en bortamatch på ovant underlag, delvis säkert för att vinna sportsliga fördelar genom att spelarna ska adapteras till känslan på det ovana underlaget. Huruvida detta kan påverka skaderisk på det ovana underlaget är ännu ej studerat.

Syftet med detta projekt var därför att studera skillnaden i skaderisk och skadepanorama för akuta och överbelastningsskador relaterade till spel på konstgräs och gräs i nordisk herrelitfotboll.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Bakgrund: De tidiga generationerna av konstgräs som introducerades under 1970-talet visade på en ökad skaderisk och ett förändrat skademönster, med en större andel brännskador och överbelastningsskador, i jämförelse med spel på naturgräs. Sedan dess har tekniken utvecklats till vad som kallas tredje generations konstgräs som innebär en konstgjord matta med längre och spretigare plastfibrer och mellan dessa gummigranulat som ger en känsla och utseende mer lik en vanlig fotbollsplan. FIFA (Internationella Fotbollsförbundet) tillåter numera även elitmatcher på konstgräs som når en standard som de efter laborativa och fälttester benämner som ”Football turf”. Tidigare studier har inte funnit någon skillnad i akut skaderisk vid spel på tredje generationens konstgräs jämfört med naturgräs, detta varken för herr- eller damspelare. Dessa har dock ej i detalj analyserat eventuella skillnader i skaderisk för lag som spelar på hemmaplan på konstgräs (konstgräslag) och lag som spelar på hemmaplan på gräs (gräslag). Konstgräslag skulle kunna vara ”adapterade” till konstgräs och då bemästra spelet på konstgräs på ett annat sätt än lag som inte har samma vana. Ofta diskuteras det huruvida spel på ovant underlag kan påverka skaderisken, och då främst om det kan öka risken för gräslag när de åker och spelar en bortamatch på konstgräs, men inga studier har tidigare utförligt undersökt detta samband.

Metod: I januari 2010 till nov 2011 pågick en studie inkluderandes elitfotbollslag från Sverige och Norge. Samtliga spelare med A-lagskontrakt i Allsvenskan (16 lag) och Tippelligaen (16 lag) inbjöds att delta. Respektive lags medicinska team fungerade som kontaktpersoner och har under studieperioden registrerat närvaro på samtliga träningar och matcher i individuell exponeringstid (tränings- och matchtid) liksom samtliga fotbollsrelaterade skador (orsakandes frånvaro från träning eller match) som uppkommit under studieperioden.

Resultat och Diskussion: 2010 deltog 12 av 16 norska klubbar samt 14 av 16 svenska klubbar. Säsongen 2011 ökade deltagandet till 14/16 respektive 15/16. Totalt registrerades 1063 skador under match och 1178 under träning. Vi fann ingen skillnad i skaderisk för akuta skador (med plötslig debut) på konstgräs jämfört med gräs, vilket överensstämmer tidigare studier vissa tidigare studier har man funnit en ökad risk för fotledsstukningar på konstgräs, vilket inte replikerades i vår studie, och inte heller i en nyligen publicerad studie från norsk elitfotboll. De förstnämnda studierna pågick under en period när konstgräs succesivt introducerades inom elitfotboll och bestod av en mix av konstgräs med och utan FIFA-licens, medan den norska studien samt vår studie enbart inkluderade konstgräs med FIFA-licens. Därför kan avsaknaden av en ökad risk för fotledsstukningar i de två senaste studierna tyda på en kontinuerlig förbättring i standard av konstgräs som används inom fotboll.

Vår studie fann också en högre risk för kontusioner (blåmärken/smärre blödningar) vid spel på konstgräs. Intressant nog har det visat sig att kortpassningsspel är mer frekvent på konstgräs än på gräs, samt att spelare upplever tekniska svårigheter vid spel i hög fart på konstgräs. Detta tyder på skillnader i taktiskt spelstil på konstgräs mot gräs och detta kan vara en förklaring till skillnaden i skademönster mellan underlagen.

Denna studie visade på en ökad skaderisk för lag med konstgräs på sin hemmaarena. Dock hade konstgräslag en ökad skaderisk jämfört med gräslag på båda underlagen, vilket innebär att just spel på konstgräs i sig inte är förklaringen till deras ökade skaderisk. En tänkbar förklaring är istället byte mellan olika underlag, och möjligen en dålig anpassning till det ovana underlaget. Eftersom det var färre konstgräslag än gräslag i denna studie så behöver konstgräslagen byta underlag oftare än gräslag vid bortamatcher. Det är möjligt att detta byte leder till större belastning på kroppens vävnader och därmed den observerade ökade risken för överbelastningsskador. Till stöd för denna hypotes kunde vi se att den ökade skaderisken på match för konstgräslag enbart noteradesunder tävlingssäsongen (då byte mellan underlag sker frekvent), medan skaderisken på match var likvärdig under försäsongen (då de flesta matcher spelas på konstgräs).

Läs mer

Projektansvarig:
Jan Ekstrand
Projektnummer:
P2011-0136
Lärosäte:
Linköpings universitet
År:
2011

Feedback

All form av feedback är välkommen.

Var innehållet i artikeln det du sökte efter?
Skriv en kommentar
Ditt meddelande är skickat!