Skolämnet idrott och hälsa – avgränsning och inramning

Bakgrund och syfte med projektet

Skolämnet idrott och hälsa är ett populärt ämne bland de flesta barn och unga i skolan och ska enligt styrdokument erbjuder barn och unga att utveckla ”kunskap som ett kunnande, en förmåga, att delta på vissa särskilda sätt i olika sammanhang” (Skolverket 2010), dvs att utveckla både generella kunskaper och förmågor som mer ämnesspecifika kunskaper och förmågor inom en betydelsefull del av ämnesområdet.

Skolämnen är i mindre eller högre grad konstruktioner och kompromissprodukter. De är ofta omgärdade av spänningar och meningsskiljaktigheter kring vilket kunskapsinnehåll som är legitimt och olika intressenter hävdar inte sällan sina intressen med eftertryck (Bernstein 2000; Skolverket 2009). Studier pekar på att det varit svårt att identifiera det ämnesspecifika i ämnet idrott och hälsa och ambitionerna inför skrivandet att kursplaner för grundskolan 2011 var att tydliggöra ämnets specifika kunskapsuppdrag.

Syftet med studien är att öka förståelsen för vad som tillerkänns värde i styrdokument för ämnet idrott och hälsa genom att spegla ämnet i ett annat skolämne, nämligen musik. Projektet tar sin utgångspunkt i problematiken att identifiera vad som är det ämnesspecifika kunskapsbidraget för ämnet idrott och hälsa.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Studier visar att skolämnet idrott och hälsa är ett populärt ämne bland de flesta barn och unga i skolan och ämnet anses erbjuda barn och unga möjligheter att utveckla betydelsefulla kunskaper och förmågor (Skolverket 2010). Samtidigt framkommer att ämnet står inför ett antal utmaningar och kanske även vägval (se t.ex. Kirk 2010). En av utmaningarna handlar om ämnets kunskapsobjekt och legitimitet. Studier pekar på att det varit svårt att identifiera det ämnesspecifika i ämnet idrott och hälsa (se t.ex. Ekberg 2009, 2016) och ambitionerna inför skrivandet att kursplaner för grundskolan 2011 var att tydliggöra ämnets specifika kunskapsuppdrag.

Skolämnen är i mindre eller högre grad konstruktioner och kompromissprodukter. De är ofta omgärdade av spänningar och meningsskiljaktigheter kring vilket kunskapsinnehåll som är legitimt och olika intressenter hävdar inte sällan sina intressen med eftertryck (Skolverket 2009). Bernstein (2000) talar om relationen mellan produktion, urval (rekontextualisering) och reproduktion.

Maton har utvecklat ”Legitimation Code Theory” (LCT) som sätter kunskapen i centrum som det centrala studieobjektet (Maton & Moore 2010). Studien har en läroplansteoretisk ansats och handlar om urvalsprocesser, dvs. vilken kunskap som väljs ut, omformuleras och slutligen hamnar i styrdokumenten. Syftet med studien är att öka förståelsen för vad som tillerkänns värde i kursplan och kommentarmaterial för ämnet idrott och hälsa i grundskolan 2011 genom att spegla ämnet i ett annat skolämne, nämligen musik.

Studien visar att de båda ämnena idrott och hälsa respektive musik relaterar till i hög grad olika kunskapsobjekt. Det förekommer fåtalet ”överlappningar”, starka avgränsningar mellan skolämnena och tydliga ”kärnor”. För ämnet idrott och hälsa beskrivs kärnan som att ”även om görandet är ämnets kärna ska undervisningen ge plats för reflektion” och där görandet främst syftar på att ”eleverna är fysiskt aktiva och lär sig genom sina erfarenheter”.

Det handlar om att barn och unga ska utveckla ”kunskaper om hur man bäst utvecklar sin kroppsliga förmåga”. I texterna betonas att det finns ett gemensamt ansvar för hela skolan för hälso- och livsstilsfrågor, medan ämnets särskilda bidrag tydliggörs genom en ”starkare betoning på elevernas fysiska förmåga och den fysiska aspekten på hälsa”. För musik beskrivs att ”musicera, lyssna till och skapa musik utgör ämnets kärna” och musik anges ha ett egenvärde. För musik framträder således själva musiken i form av musicerande, lyssnande och skapande som det ämnesspecifika.

Om man istället tittar på förhållande inom respektive ämne, så framkommer relativt stora skillnader. För att ta ett exempel så delas innehållet för idrott och hälsa upp i de tre rubrikerna Rörelse, Hälsa och livsstil samt Friluftsliv och utevistelse. För musik är det Musicerande och musikskapande, Musikens verktyg samt Musikens sammanhang och funktioner. Det ter sig som att musikens kunskapsobjekt är tydligare framskrivet, såtillvida att det är musik som är i fokus under alla rubrikerna och det är musik ur olika perspektiv som studeras.

När det gäller idrott och hälsa så finns för det första inte idrott med i rubrikerna, däremot hälsa, det är fem olika begrepp som används och dessa kan uppfattas som var för sig exklusiva. Idrott och hälsa framstår som otydligare och kunskapsobjektet är i högre grad diversifierat och det kan tolkas som att idrott och hälsa är ett i högre grad segmenterat ämne än musik.

Studien visar också på behovet av diskussion om synen på kunskap liksom relationen mellan ”görandet” och ”begreppsliggörandet”. Ett exempel är från kursplanen i idrott och hälsa där det inledningsvis står att ”ha färdigheter i och kunskaper om idrott och hälsa är en tillgång för både individen och samhället”.

Detta pekar på en uppdelning mellan färdigheter och kunskaper, att jämföra med kursplanens fyra former av kunskap; fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Det är förvisso enda stället som just detta förekommer i texterna men det finns ett flertal andra exempel i texterna på svårigheten med kunskapsdikotomier.

Sammanfattningsvis pekar studien på att ämnet musik på grundskolan, utifrån analysen av styrdokument i denna studie, är mer konsistent och har en tydligare relation till ett specialiserat kunskapsobjekt och särskilda kunskapstraditioner än ämnet idrott och hälsa. Idrott och hälsa framträder som mer diversifierat och som bestående av olika kunskapsområden som inte är lika tydligt relaterade till varandra.

Det har emellertid skett ett antal förtydligande i ämnet sedan förra kursplanen, särskilt vad som avses med hälsa i ämnet och även genom tydlighet i kunskapskraven. Ur det perspektivet är ämnet tydligare avgränsats gentemot andra ämnen i skolan och har fått en tydligare inramning. Dock behöver ytterligare analyser göras, vilket kommer att ske i nästa del av studien.

Läs mer

Projektansvarig:
Jan-Eric Ekberg
Projektnummer:
P2014-0070
Forskare:
Jan-Eric Ekberg
Lärosäte:
År:
2014
Nyckelord:

Feedback

All form av feedback är välkommen.

Var innehållet i artikeln det du sökte efter?
Skriv en kommentar
Ditt meddelande är skickat!