Skolans rum för rörelse – en studie av idéer om kroppsrörelse och utbildning i skolors idrottslokalitet

Bakgrund och syfte med projektet

I Sverige innehåller de allra flesta skolbyggnader någon form av lokaler för kroppsrörelse (idrott och hälsa). Detta är lokaler som oftast används både för undervisning i skolämnet idrott och hälsa och för fritidsverksamheter, bland annat inom föreningsidrotten. Studiens syfte är att undersöka hur diskurser om kropp och kroppsrörelse kommer till uttryck i skolans idrottslokaler samt hur de relaterar till frågor om bildning och utbildning inom skolämnet idrott och hälsa. I specifikt analytiskt fokus står hur diskursiva praktiker skapar, bevarar och förändrar diskursiva mönster samt hur diskursiva mönster samtidigt fungerar som förutsättningar för nya praktiker. De praktiker som studeras är utformandet av det fysiska rummet och talet om rummet inom ramen för ämnet idrott och hälsa. Studien kretsar kring frågor som:

  • Vad kommunicerar skolans rum för rörelse om hur kroppsrörelse ska gå till och vad kunskap ska vara i relation till kroppsrörelse?
  • Hur skapar, bevarar och förändrar den diskursiva praktiken olika diskursiva mönster med avseende på kropp, kroppsrörelse och kunskap?
  • Hur relaterar de diskursiva mönstren till olika sätt att se på bildning?

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

I Sverige innehåller de allra flesta skolbyggnader någon form av lokaler för idrott (bl a ämnet idrott och hälsa). Detta är lokaler som oftast används både för undervisning i skolämnet idrott och hälsa och för fritidsverksamheter, bland annat inom föreningsidrotten. Studiens syfte är att undersöka hur diskurser om kropp och kroppsrörelse relaterar till frågor om bildning och utbildning inom skolämnet idrott och hälsa. I specifikt analytiskt fokus står hur diskursiva praktiker skapar, bevarar och förändrar diskursiva mönster samt hur diskursiva mönster samtidigt fungerar som förutsättningar för nya praktiker. De praktiker som studeras är utformandet av det fysiska rummet och talet om rummet inom ramen för ämnet idrott och hälsa. Studien kretsar kring frågor som:

  • Vad kommunicerar skolans idrottslokaler om hur kroppsrörelse ska gå till och vad kunskap ska vara i relation till rörelse?
  • Hur skapas, bevaras och förändras mönster med avseende på kropp, rörelse och kunskap i idrottslokalerna?
  • Hur relaterar mönstren till olika sätt att se på bildning?

I förlängningen är avsikten med studien att kunna diskutera vilka förutsättningar för undervisning, lärande och socialt samspel som skapas i skolors idrottslokaler.

Studiens ansats är kvalitativ och den kan metodologiskt beskrivas som en observationsstudie. Ett tiotal skolors lokaler för undervisning i ämnet idrott och hälsa har valts ut för observation. Urvalet kan beskrivas som strategiskt, eller närmare bestämt som ett “maximalt variationsurval” (Patton, 2002), det vill säga att gemensamma mönster som uppstår ur stor variation är av speciellt intresse och värde då man vill fånga centrala dimensioner av ett fenomen. Urvalet av skolor har gjorts med hjälp av kännedom bland GIH-medarbetare (särskilt de som är involverade i studenternas verksamhetsförlagda utbildning) om stockholmsskolors lokalmässiga förutsättningar.

Det som står i fokus för observationerna är idrottslokalernas:

  • organisation på skolområdet (hur de är placerade i förhållande till skolans övriga lokaler och till varandra);
  • utformning (t ex typ av rum samt deras yta och antal, kontakt mellan olika rum, flexibilitet i rumsfördelningen);
  • inredning och utrustning, exempelvis redskap, fönster, dörrar, glovlinjer, grad av specialisering respektive flexibilitet.

Empirin har analyserats utifrån en diskursanalytisk ansats, dvs analysen kretsar kring frågor om vad lokalerna “säger” om (ut)bildningen av kroppen. Den teoretiska referensramen hämtar inspiration främst från den franske filosofen Michel Foucault och hans definition av begreppet diskurs, dvs. hela den praktik som frambringar objekt och subjekt (Foucault, 1969, 1992).

Den fysiska miljöns utformning är ett av de mest centrala villkoren för utövandet av idrott och fysisk aktivitet. Denna har betydelse för såväl kvaliteten på som människors upplevelse av idrott. Utformningen av byggnader och lokaler bidrar, ofta på ett omedvetet sätt, till skapandet av beteenden, känslor och tankar bland dem som vistas i dessa byggnader och lokaler. Man kan säga att synsätt på och förhållningssätt till kroppens (ut)bildning förkroppsligas i byggnadernas och lokalernas utformning. Sådana förkroppsligade synsätt och förhållningssätt har en tendens att reproduceras eftersom de är mycket svåra att reflektera över och de förändras endast långsamt. De sitter, som man brukar säga, “i väggarna”.

Analysen av det empiriska materialet ger vid handen att tre diskurser dominerar utformningen av rummet: 1) diskursen om kroppsrörelse som övning av den motoriska kroppen, 2) diskursen om kroppsrörelse som tävling och prestation, samt 3) diskursen om kroppsrörelse som träning av den fysiologiska kroppen. Den första diskursen rimmar med de ambitioner kring bildning och rörelse som uttrycks i den nationella kursplanen för ämnet idrott och hälsa, men denna diskurs är å andra sidan i det empiriska materialet underordnad de andra två diskurserna. Den andra och tredje diskursen, vilka också på ett enkelt sätt går att integrera (tävling och träning), intar en hegemonisk position, men rimmar illa med de mål som stipuleras av den nu gällande nationella kursplanen i idrott och hälsa.

Den reproduktion av traditionella synsätt, förhållningssätt, kunskaper och undervisningsformer som vi idag, trots stora förändringar i skolans styrdokument, kan iaktta inom skolans kroppsövningsområde (Skolverket 2005, Larsson & Redelius 2004) kan möjligen delvis söka sin förklaring i den starka ställning som diskurserna om tävling och prestation respektive träning av den fysiologiska kroppen har för utformningen av skolans rum för rörelse.

Läs mer

Projektansvarig:
Håkan Larsson
Projektnummer:
P2010-0041
Lärosäte:
Gymnastik- och idrottshögskolan
År:
2010
Nyckelord:

Feedback

All form av feedback är välkommen.

Var innehållet i artikeln det du sökte efter?
Skriv en kommentar
Ditt meddelande är skickat!