Smärta och läkning i sena – Neuro-vaskulära effekter vid fysikalisk och farmakologisk behandling

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Orsaker till kronisk sensmärta

Hos idrottare med smärtande knäskålssena (hopparsena) har vi påvisat att nerver växer in i själva senan, som normalt inte innehåller nervtrådar. Dessa nervtrådar kan signalera smärta vid mekanisk belastning och vid kemisk retning. Vi har därtill påvisat en ökad förekomst av smärtframkallande och minskad halt smärthämmande signalsubstanser.

Studien visar att vi börjar förstå orsakerna till smärtan hos patienter med kronisk sensmärta. Hos dessa patienter med hopparsena har vi också för första gången visat på en ökad förekomst av smärtreceptorer (glutamatreceptor – NMDAR1) i senvävnad.

Dessa smärtreceptorer kan observeras på nervtrådar endast i de sjukligt smärtande senorna. Dessutom visar vi på lokal ökning av signalsubstansen glutamat, tillsammans med NMDAR1. Våra resultat visar att NMDA-receptorn både finns i högre halt samt att receptorn är känsligare för smärtsignalering.

Resultaten av denna studie kan leda till utveckling av mer specifika farmaka för behandling av kronisk sensmärta genom att blockera NMDAR1.

Behandling av kronisk sensmärta

Vi har i nyligen genomförda försök tillsammans med Toppidrottscentret i Oslo behandlat idrottare med kronisk sensmärta i axel, lokalt med injektion av en hämmare (receptorblockerare) mot NMDAR1, och sett dramatisk reduktion av smärtan. Nu pågår inklusion av idrottare som lottas till injektioner med receptorblockerare eller koksalt.

Faktorer som påverkar utfallet för idrottare med hälseneruptur

Etthundraelva patienter med hälseneruptur (ATR) undersöktes med ett sammansatt utfallsmått ACOS, som kombinerar två funktionella- och ett patientrapporterat utfallsmått. Olika faktorer som påverkar utfallet undersöktes: behandling, kön, ålder, rökning, body mass index (BMI), tid till kirurgi, fysisk aktivitetsnivå, symtom, förekomst av djup ventrombos (DVT).

Tre oberoende faktorer (ålder, kön, DVT) kunde förutspå utfallet för patienterna mätt med ACOS. De andra faktorerna korrelerade inte med ACOS. Låg ålder, kvinnligt kön och att man ej drabbades av DVT vid gipsning av underbenet var oberoende positiva faktorer. Dessa resultat visar på att DVT-prevention vid gipsning av underbenet kan minska risken för DVT och förbättra återgången till idrott.

Behandling för idrottare med hälseneruptur

Vår studie innefattar 150 idrottare med hälseneruptur som lottats till antingen IPC-behandling, dvs mekanisk DVT-profylax, och tidig mobilisering eller standardbehandling med gips. Studien visar på ett kraftigt reducerat antal komplikationer med djupa ventromboser (DVT), 21% hos IPC-gruppen jämfört med 38% hos gipsgruppen.

Analysen har gjorts med Doppler ultraljud av två oberoende undersökare. Denna studie visar på en mycket stor reduktion av risken att drabbas av blodpropp och vi tror att publikationen kommer får stort genomslag. I en analys för att avgöra om förekomsten av DVT kan påverka senfunktionen ett år efter skada visar det sig att idrottare som inte drabbas av DVT har en bättre funktion 12 månader efter skada.

Vi har testat funktionen med ett validerat utfallsmått som heter ”heel-rise test”. Dessa tester visar också att endast mellan 47-63 % av idrottarna uppnår en acceptabel funktion ett år efter skadan. En acceptabel funktion uppnås när den skadade hälsenan når 85% av funktionen jämfört med den friska hälsenan. Våra resultat är samstämmiga med resultat från Göteborgs universitet.

Våra data visar också att IPC kan öka ämnesomsättningen (metabolismen) och produktionen av kollagen i läkande hälsena. Med hjälp av mikrodialys har vi kunnat mäta metabolismen omkring senan.

Resultaten visar att IPC kan öka de för läkning väsentliga metaboliterna glutamat och glukos samt kollagenproduktionen i den skadade senan. Dessa resultat är nydanande och tyder på att en målinriktad behandlingsmetod med IPC kan utvecklas för att rehabilitera svårläkta senskador hos idrottare.

Tidig mobilisering

Totalt har 125 patienter lottats till två grupper. I en delstudie med 56 patienter undersöktes läkningsförmågan i hälsenan med mikrodialys hos idrottare med hälseneruptur som behandlas med stövelortos jämfört med dem som behandlats med direkt mobilisering.

Således visades att idrottarna kan belasta den skadade foten direkt efter operation samt successivt öka rörelseomfånget i fotleden tack vare plastortosen. Undersökning med mikrodialys visade att metaboliten glutamat var signifikant högre i gruppen med tidig mobilisering jämfört med gipsgruppen. Dessutom var glutamatkoncentrationen i den läkande senan relaterad till ett bättre tåhävningsresultat sex månader postoperativt.

Läs mer

Projektansvarig:
Paul Ackermann
Projektnummer:
P2015-0128
Lärosäte:
År:
2015
Nyckelord:

Feedback

All form av feedback är välkommen.

Var innehållet i artikeln det du sökte efter?
Skriv en kommentar
Ditt meddelande är skickat!