Sports-related injuries in disabled elite athletes

Bakgrund och syfte med projektet

Intresset för parasport har ökat kraftigt och det har skett en betydande utveckling både vad det gäller antalet deltagare, teknik och prestationer. Trots detta finns det få studier som beskriver idrottsrelaterade skador samt förebyggande strategier inom parasport.

Idrottsrelaterade skador är ett stort bekymmer som ständigt uppmärksammas inom vetenskapen, i media samt i vår vardag. Att kunna delta i idrott på ett säkert sätt är en självklarhet när man redan har en funktionsnedsättning.

I en översiktsartikel (Fagher & Lexell 2014) visar vi att det finns få epidemiolgiska studier inom området. Existerande studier har otydliga definitioner, varierande design och har inte analyserat riskfaktorer. Resultaten pekar på att incidens och prevelens av skador till viss del går att jämföra med idrottare utan funktionsnedsättning, men med en tendens till att paraidrottare besväras av mer skador.

Mycket få studier belyser förebyggande aspekter. Således finns det en kunskapslucka gällande idrottsskador inom parasport. Därför startade vi projektet ”Sports-related injuries in disabled elite athletes” med syfte att kartlägga idrottsrelaterade skador, dess mekanism samt risk faktorer hos svenska elitaktiva paraidrottare.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

I översiktsartikeln ”Sports-related injuries in athletes with disabilities” visar vi att det finns få studier gällande idrottsrelaterade skador hos paraidrottare. De studier som finns har otydliga skadedefinitioner med tendenser till att enbart inkludera akuta skador. Vidare har studierna varierande design och majoriteten har inte analyserat riskfaktorer specifikt till funktionsnedsättningen eller idrott.

Få studier är longitudinella och de flesta rapporterar endast skador relaterade till tävling. Således vet man inte hur skadepanoramat ser ut under idrottarnas träningssäsong samt i vilken omfattning överbelastningsskador förekommer. Resultaten pekar även på att förekomsten av skador till viss till går att jämföra med idrottare utan funktionsnedsättning, men med en tendens till att paraidrottare besväras av mer skador. Ytterst få studier har belyst förebyggande strategier. Följaktligen finns det en kunskapslucka vad det gäller idrottsrelaterade skador hos paraidrottare.

Då detta är ett relativt nytt och outforskat område utan konsensus vad det gäller skadedefinitioner samt det faktum att parasport inkluderar flera olika idrotter och individer som ofta redan har en skada, valde vi att göra en kvalitativ studie för att analysera området djupare. Syftet med studien var att undersöka upplevda erfarenheter och uppfattningar av idrottsskador, dess riskfaktorer samt förebyggande strategier.

Sammanlagt 19 svenska paraidrottare intervjuades och i den här studien visar vi bland annat att idrottarnas egna uppfattningar och erfarenheter var att funktionsnedsättningen i sig påverkar uppkomsten samt mekanismen av en idrottsskada. Till exempel upplevde idrottare med en synnedsättning att skador ofta var relaterad till fall och krockar, medan idrottare med utvecklingsstörning uppfattade att bristande koncentration kunde leda till en skada.

Idrottsskador hos rullstolsidrottare var ofta relaterade till för mycket rullstolskörning både i vardagen och i idrotten. Även faktorer som spastisitet, nedsatt balans och specifik utrustning kunde leda till skada. En annan uppfattning var att paraidrottare har fler skador jämfört med idrottare utan funktionsnedsättning, och att man lättare blev överbelastad på grund av sin funktionsnedsättning.

Uppfattningen var att man utsatte sin kropp för större belastningar inom idrotten, men även i vardagen. Konsekvenserna av en skada beskrevs som om att livet blev svårare och extremt opraktiskt då man redan har en funktionsnedsättning och samtidigt drabbas av en idrottsskada. Gällande förebyggande strategier fanns det en stor vilja att lära sig mer om hur man kan förebygga skador. Uppfattningarna var att det behövs mer kunskap för att göra detta, både hos idrottarna själva, men även hos coacher. Vissa uppfattade att man har ojämlika förutsättningar av resurser för att göra detta jämfört med idrottare utan funktionsnedsättning.

Resultat pekar således på att idrottsskador hos paraidrottare till viss del skiljer sig från idrottare utan funktionsnedsättning. Detta föranleder att det behövs ett skaderegistreringssytem som är specifikt anpassat till paraidrott. Därav valde vi att använda oss av en problembaserad metod för att utarbeta ett skaderegistreringssystem specifikt anpassat till parasport.

Resultat från denna designstudie visar att ett skaderegistreringssystem i parasport bör:

  1. Vara anpassat till parasport med många olika idrotter, funktionsnedsättnignar och specifik utrustning.
  2. Tillåta att idrottara själva rapporterar skador då det är i Sverige en stor geografisk spridning, individuellt träningsbeteende samt ibland avsaknad av coach eller medicinsk personal.
  3. Följa idrottarna både under tävling och träning.
  4. Tillåta ett system som är lätt att navigera för personer med intellektutell-, fysisk- eller syn funktionsnedsättning. Under 2016 har vi planerat för att starta en större studie där vi kommer att följa idrottarna under en längre period.

Sammanfattningsvis finns det relativt få vetenskapliga studier gällande idrottsrelaterade skador hos paraidrottare. Målet med detta projekt är att analysera möjliga riskfaktorer för hälsoincidenter samt möjliga strategier för att förebygga idrottsrelaterade skador och sjukdomar inom parasport. Detta kommer i framtiden kunna ligga till grund för att våra paraidrottare ska kunna delta i idrott på ett säkert sätt och samtidigt kunna prestera optimalt.

Läs mer

Projektansvarig:
Jan Lexell
Projektnummer:
P2014-0182
Lärosäte:
År:
2014
Nyckelord:

Feedback

All form av feedback är välkommen.

Var innehållet i artikeln det du sökte efter?
Skriv en kommentar
Ditt meddelande är skickat!