Svensk cykelsport i historisk och internationell belysning

Bakgrund och syfte med projektet

Upprinnelsen till projektet var avsaknaden av forskning om svensk cykelsport och då i motsats till den tämligen rikhaltiga forskningen som finns internationellt om cykelsport och särskilt de stora loppen i Frankrike och Italien.

Syftet med projektet var följaktligen att studera svensk cykelsport, främst Sexdagars och PostGirot Open, och cykelindustri i förhållande till den internationella och historiska utvecklingen.

Utgångspunkterna var:

  1. Cykelsportens internationella normsystem och struktur samt “stallens” hierarkiska uppbyggnad.
  2. Cykelindustrins utveckling i förhållande till sporten.
  3. Medias arrangerande roll.
  4. Cykelförbundets handlingsutrymme.

Styrande frågor var:

  • Vilka signaler skickade Tour de France och Giro d´Italia till svensk cykelsport när det gällde organisation, ekonomi och normbildning?
  • Hur hanterades de kommersiella frågorna när svensk sport fortfarande var präglad av amatörism och folkrörelseideal?
  • Hur såg övergångsprocessen ut till mer marknadsmässiga förhållanden?
  • Hur förändrades cyklisternas normbildning? Hur agerade cykelförbundet?

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Projektet kan sammanfattas genom följande 11 punkter nämligen:

  1. att såväl Sexdagars som PostGirot Open var stora succéer och kom betyda mycket för svensk cykelsport:
  2. att Dagens Nyheter hade samma arrangerande roll som L´Auto/L´Equipe och La Gazetta dello Sport i sina respektive hemländer;
  3. att de svenska loppen hade högst medvetna kopplingar till Tour de France och Giro d´Italia: Sexdagars till Touren och PostGirot till Girot. Men de svenska loppen hade inga politiska eller kulturella dimensioner som hos förebilderna. Inte heller åstadkom de svenska loppen några egna, bärande berättelser;
  4. att det närmaste man kom en ritual var “firmakriget” under Sexdagars gyllene år. I “firmakriget” fanns en spännande problematik som både handlade om kommersiell professionalism och cyklisternas normsystem;
  5. att likheterna var större än olikheterna mellan de svenska loppen: den största olikheten var att Sexdagars var ett amatörlopp medan PostGirot Open var avsett för både proffs och amatörer. Sedan är det en annan sak om “firmaåkarna” på Sexdagars verkligen i realiteten var rena amatörer eller inte;
  6. att relationerna mellan de stora och viktiga aktörerna bakom Sexdagars kan analyseras fullt ut genom en makttriangel och att industrins ledarskap var starkt samt att cykelförbundets dito länge var präglat av paternalism. Makten inom Dagens Nyheter tycks däremot mer ha fördelats mellan direktionen och sportredaktionen;
  7. att cykelindustrin jämte danska cyklister bidrog till att de professionella normerna lärdes och förankrades inom svensk cykelsport och det gjordes huvudsakligen genom Sexdagars;
  8. att svensk cykelindustri med källbelägg från Nymanbolagens arkiv, skrev proffskontrakt med danska cyklister;
  9. att dopingproblematiken, eller stimulansfrågan som den kallades, innehållande bland annat fenedrinmissbruk kom upp redan början på 1950-talet och då hanterades på ett tydligt medicinskt sätt med stöd av det internationella cykelförbundet;
  10. att arrangörsupplägget av PostGirot Open kan tjäna som ett viktigt och lärorikt exempel på hur ett idrottsförbund kan samverka framgångsrikt med en kommersiell aktör, om än statlig, när det gäller ett stort, årligen återkommande sportevenemang;
  11. att entreprenörer var den viktiga kraften bakom såväl den svenska som internationella cykelindustrin, liksom bakom de stora cykelloppen som studerats förutom i viss mån PostGirot Open.

Läs mer

Projektansvarig:
Bill Sund

Bakgrund och syfte med projektet

Upprinnelsen till projektet var avsaknaden av forskning om svensk cykelsport och då i motsats till den tämligen rikhaltiga forskningen som finns internationellt om cykelsport och särskilt de stora loppen i Frankrike och Italien.

Syftet med projektet var följaktligen att studera svensk cykelsport, främst Sexdagars och PostGirot Open, och cykelindustri i förhållande till den internationella och historiska utvecklingen.

Utgångspunkterna var:

  1. Cykelsportens internationella normsystem och struktur samt “stallens” hierarkiska uppbyggnad.
  2. Cykelindustrins utveckling i förhållande till sporten.
  3. Medias arrangerande roll.
  4. Cykelförbundets handlingsutrymme.

Styrande frågor var:

  • Vilka signaler skickade Tour de France och Giro d´Italia till svensk cykelsport när det gällde organisation, ekonomi och normbildning?
  • Hur hanterades de kommersiella frågorna när svensk sport fortfarande var präglad av amatörism och folkrörelseideal?
  • Hur såg övergångsprocessen ut till mer marknadsmässiga förhållanden?
  • Hur förändrades cyklisternas normbildning? Hur agerade cykelförbundet?

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Projektet kan sammanfattas genom följande 11 punkter nämligen:

  1. att såväl Sexdagars som PostGirot Open var stora succéer och kom betyda mycket för svensk cykelsport:
  2. att Dagens Nyheter hade samma arrangerande roll som L´Auto/L´Equipe och La Gazetta dello Sport i sina respektive hemländer;
  3. att de svenska loppen hade högst medvetna kopplingar till Tour de France och Giro d´Italia: Sexdagars till Touren och PostGirot till Girot. Men de svenska loppen hade inga politiska eller kulturella dimensioner som hos förebilderna. Inte heller åstadkom de svenska loppen några egna, bärande berättelser;
  4. att det närmaste man kom en ritual var “firmakriget” under Sexdagars gyllene år. I “firmakriget” fanns en spännande problematik som både handlade om kommersiell professionalism och cyklisternas normsystem;
  5. att likheterna var större än olikheterna mellan de svenska loppen: den största olikheten var att Sexdagars var ett amatörlopp medan PostGirot Open var avsett för både proffs och amatörer. Sedan är det en annan sak om “firmaåkarna” på Sexdagars verkligen i realiteten var rena amatörer eller inte;
  6. att relationerna mellan de stora och viktiga aktörerna bakom Sexdagars kan analyseras fullt ut genom en makttriangel och att industrins ledarskap var starkt samt att cykelförbundets dito länge var präglat av paternalism. Makten inom Dagens Nyheter tycks däremot mer ha fördelats mellan direktionen och sportredaktionen;
  7. att cykelindustrin jämte danska cyklister bidrog till att de professionella normerna lärdes och förankrades inom svensk cykelsport och det gjordes huvudsakligen genom Sexdagars;
  8. att svensk cykelindustri med källbelägg från Nymanbolagens arkiv, skrev proffskontrakt med danska cyklister;
  9. att dopingproblematiken, eller stimulansfrågan som den kallades, innehållande bland annat fenedrinmissbruk kom upp redan början på 1950-talet och då hanterades på ett tydligt medicinskt sätt med stöd av det internationella cykelförbundet;
  10. att arrangörsupplägget av PostGirot Open kan tjäna som ett viktigt och lärorikt exempel på hur ett idrottsförbund kan samverka framgångsrikt med en kommersiell aktör, om än statlig, när det gäller ett stort, årligen återkommande sportevenemang;
  11. att entreprenörer var den viktiga kraften bakom såväl den svenska som internationella cykelindustrin, liksom bakom de stora cykelloppen som studerats förutom i viss mån PostGirot Open.
Projektnummer:
P2010-0051
Forskare:
Bill Sund
Lärosäte:
Stockholms universitet
År:
2010
Nyckelord:

Feedback

All form av feedback är välkommen.

Var innehållet i artikeln det du sökte efter?
Skriv en kommentar
Ditt meddelande är skickat!