Tjejlopp som kulturellt fenomen och villkor för kvinnors motionsidrottande

Bakgrund och syfte med projektet

Motionslopp för kvinnor har blivit en vanlig företeelse i dagens Sverige. Tjejloppen utgör idag en viktig del i det som brukar kallas breddidrott och hundratusentals kvinnor deltar varje år. Loppen marknadsförs ofta med ord som gemenskap, fest och glädje – “utan jäkt och stress”.

De större loppen inramas av festligheter och shopping, ofta med manliga konferencierer som agerar stämningsskapare vid starten. Det är uppenbart att konceptet är lyckat, men vi vet fortfarande väldigt lite om tjejloppens betydelse i deltagarnas liv eller i det svenska samhället i stort – och varför de upplevs som så attraktiva.

Studien springer ur en nyfikenhet kring vilka möjlighetsvillkor som omger kvinnors motionsidrottande generellt, och tjejloppen specifikt. Vi vill undersöka vad tjejlopp är och gör, hur och varför de uppstod samt hur de har förändrats över tid – i Sverige och i en internationell kontext.

Syftet är att analysera motionslopp för kvinnor som kulturellt fenomen, historiskt och i samtiden. Fokus ligger dels på deltagarnas egna upplevelser av och berättelser om loppen, dels på de samhälleliga betydelserna av dessa lopp: för könsrelationerna, för motionsidrotten och för de möjliga sätten att vara kvinna och motionera.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

De senaste resultaten från projektet handlar om hur deltagarna själva upplever tjejloppen och vilken funktion de har i deras liv. I svaren på skrivuppropet hittar vi många beskrivningar av hur gemenskapen med andra deltagare – kända och okända – liksom det kollektiva görandet har stor betydelse för upplevelsen av tjejloppen och är en del av lockelsen med dem.

Andra skriver att det är härligt att kvinnor kan och får ta plats i dessa lopp på ett sätt som inte sker i så många andra sammanhang. Ord som Girl Power och kvinnokraft används för att beskriva något som skapar en uppskattad stämning och gemenskap mellan deltagare i tjejloppen. Många av dem som svarat på skrivuppropet beskriver också hur tjejloppen blir en plats där kvinnor och tjejer i olika åldrar och med olika fysiska förutsättningar och kroppsliga utseenden får ta plats och göra något kul och ansträngande för sin egen skull och tillsammans med andra.

I dessa beskrivningar framstår tjejloppen som ett stärkande, frigörande, gemenskapande ”eget rum”, fyllt av kvinnors ambitioner, känslor, kroppar och prestationer. Att veta att det är en kvinna som kommer först i mål, att känna att det finns en chans till en bra placering, att slippa mätas mot en manlig idrottsnorm – allt detta uppskattar deltagarna. Tjejloppen tycks således ha en emancipatorisk potential, och flera av svaren innehåller också reflektioner kring jämställdhet och könsrelationer.

Ett annat resultat pekar på att tjejlopp och tjejloppsresor av många kvinnor används som ett avbrott i vardagen, en minisemester och ett sätt att komma bort från familjeplikterna. Även träningen inför loppen blir ett sätt att för en stund få vara ifred och göra något för sig själv. Deltagandet i tjejloppen ger möjlighet att resa bort ett par dagar utan familjen, ofta i sällskap med väninnor, kvinnliga arbetskamrater eller kvinnliga familjemedlemmar och släktingar – eller ensam med en organiserad paketresa som skapar ett sammanhang.

Det finns också tjejloppsdeltagare som har sin familj eller partner med sig som hejaklack, skidvallare/cykelmekaniker och drickalangare, men vi kan ändå se en tydlig trend av att tjejloppen används som en tillfällig paus från familjelivet och som en typ av modern husmorssemester. Detta framhåller kvinnor i alla åldrar, både de med små barn och de med vuxna, utflugna, barn. Tjejloppsresan blir en ”tjejhelg”, men i och med att det handlar om fysisk aktivitet, prestation, hälsa och välmående – helt i enlighet med rådande hälso- och träningstrender – skapas legitimitet och acceptans för frånvaron från familjen på ett sätt som en ”vanlig” tjejhelg på spahotell eller under en cityweekend inte har.

Andra preliminära resultat är:

Nation och etnicitet: Tjejloppen lyfter tydligt fram det ”svenska” i loppens syfte och utformning: att delta i ett tjejlopp bidrar således inte endast till att skapa individer som kvinnor, utan minst lika mycket som svenskar. Detta gäller inte minst Tjejvasan, som relaterar till historien om Gustav Vasa, men även de andra loppen domineras av deltagare med ”svenska” namn och ”nordiskt” utseende. Vårruset är det enda loppet där vi har observerat deltagare i muslimsk sjal. Skärningspunkten mellan genus och nation/etnicitet i tjejloppen är viktig att undersöka.

Klass: Det framstår som att loppen konstituerar en medelklassposition, särskilt när det gäller skidåkning och cykling, dvs. de aktiviteter som kräver såväl en specifik kulturell kompetens som en viss ekonomisk status. ”Hälsotrenden” som tjejloppen ingår i tycks också vara ett relativt klassbundet fenomen. Skärningspunkten mellan genus och klass är därmed högst relevant.

Sexualitet: Heteronormativiteten är ständigt närvarande i tjejloppssammanhang. Manliga speakers och popstjärnor underhåller, och vid målet väntar män och barn med rosor till sina ”tjejer”. Tjejvasans ”kransmas” är ett annat exempel. Detta kan ses som ett uttryck för ”obligatorisk heterosexualitet” i tjejloppens kontext, vilket är viktigt att gå vidare med, liksom utrymmet för transpersoners deltagande.

Måttfullhet, hälsa och välbefinnande: Tjejloppen handlar i hög grad om måttfullhet. I linje med en välbefinnandediskurs uppmuntras deltagarna att framför allt se loppen som en trevlig och rolig händelse, snarare än som en tuff idrottsprestation. Hälsa (i form av fysiskt och psykiskt välbefinnande) är en central del av tjejloppen som tycks bli allt viktigare.

Läs mer

Projektansvarig:
Karin S Lindelöf

Bakgrund och syfte med projektet

Motionslopp för kvinnor har blivit en vanlig företeelse i dagens Sverige. Tjejloppen utgör idag en viktig del i det som brukar kallas breddidrott och hundratusentals kvinnor deltar varje år. Loppen marknadsförs ofta med ord som gemenskap, fest och glädje – “utan jäkt och stress”.

De större loppen inramas av festligheter och shopping, ofta med manliga konferencierer som agerar stämningsskapare vid starten. Det är uppenbart att konceptet är lyckat, men vi vet fortfarande väldigt lite om tjejloppens betydelse i deltagarnas liv eller i det svenska samhället i stort – och varför de upplevs som så attraktiva.

Studien springer ur en nyfikenhet kring vilka möjlighetsvillkor som omger kvinnors motionsidrottande generellt, och tjejloppen specifikt. Vi vill undersöka vad tjejlopp är och gör, hur och varför de uppstod samt hur de har förändrats över tid – i Sverige och i en internationell kontext.

Syftet är att analysera motionslopp för kvinnor som kulturellt fenomen, historiskt och i samtiden. Fokus ligger dels på deltagarnas egna upplevelser av och berättelser om loppen, dels på de samhälleliga betydelserna av dessa lopp: för könsrelationerna, för motionsidrotten och för de möjliga sätten att vara kvinna och motionera.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

De senaste resultaten från projektet handlar om hur deltagarna själva upplever tjejloppen och vilken funktion de har i deras liv. I svaren på skrivuppropet hittar vi många beskrivningar av hur gemenskapen med andra deltagare – kända och okända – liksom det kollektiva görandet har stor betydelse för upplevelsen av tjejloppen och är en del av lockelsen med dem.

Andra skriver att det är härligt att kvinnor kan och får ta plats i dessa lopp på ett sätt som inte sker i så många andra sammanhang. Ord som Girl Power och kvinnokraft används för att beskriva något som skapar en uppskattad stämning och gemenskap mellan deltagare i tjejloppen. Många av dem som svarat på skrivuppropet beskriver också hur tjejloppen blir en plats där kvinnor och tjejer i olika åldrar och med olika fysiska förutsättningar och kroppsliga utseenden får ta plats och göra något kul och ansträngande för sin egen skull och tillsammans med andra.

I dessa beskrivningar framstår tjejloppen som ett stärkande, frigörande, gemenskapande ”eget rum”, fyllt av kvinnors ambitioner, känslor, kroppar och prestationer. Att veta att det är en kvinna som kommer först i mål, att känna att det finns en chans till en bra placering, att slippa mätas mot en manlig idrottsnorm – allt detta uppskattar deltagarna. Tjejloppen tycks således ha en emancipatorisk potential, och flera av svaren innehåller också reflektioner kring jämställdhet och könsrelationer.

Ett annat resultat pekar på att tjejlopp och tjejloppsresor av många kvinnor används som ett avbrott i vardagen, en minisemester och ett sätt att komma bort från familjeplikterna. Även träningen inför loppen blir ett sätt att för en stund få vara ifred och göra något för sig själv. Deltagandet i tjejloppen ger möjlighet att resa bort ett par dagar utan familjen, ofta i sällskap med väninnor, kvinnliga arbetskamrater eller kvinnliga familjemedlemmar och släktingar – eller ensam med en organiserad paketresa som skapar ett sammanhang.

Det finns också tjejloppsdeltagare som har sin familj eller partner med sig som hejaklack, skidvallare/cykelmekaniker och drickalangare, men vi kan ändå se en tydlig trend av att tjejloppen används som en tillfällig paus från familjelivet och som en typ av modern husmorssemester. Detta framhåller kvinnor i alla åldrar, både de med små barn och de med vuxna, utflugna, barn. Tjejloppsresan blir en ”tjejhelg”, men i och med att det handlar om fysisk aktivitet, prestation, hälsa och välmående – helt i enlighet med rådande hälso- och träningstrender – skapas legitimitet och acceptans för frånvaron från familjen på ett sätt som en ”vanlig” tjejhelg på spahotell eller under en cityweekend inte har.

Andra preliminära resultat är:

Nation och etnicitet: Tjejloppen lyfter tydligt fram det ”svenska” i loppens syfte och utformning: att delta i ett tjejlopp bidrar således inte endast till att skapa individer som kvinnor, utan minst lika mycket som svenskar. Detta gäller inte minst Tjejvasan, som relaterar till historien om Gustav Vasa, men även de andra loppen domineras av deltagare med ”svenska” namn och ”nordiskt” utseende. Vårruset är det enda loppet där vi har observerat deltagare i muslimsk sjal. Skärningspunkten mellan genus och nation/etnicitet i tjejloppen är viktig att undersöka.

Klass: Det framstår som att loppen konstituerar en medelklassposition, särskilt när det gäller skidåkning och cykling, dvs. de aktiviteter som kräver såväl en specifik kulturell kompetens som en viss ekonomisk status. ”Hälsotrenden” som tjejloppen ingår i tycks också vara ett relativt klassbundet fenomen. Skärningspunkten mellan genus och klass är därmed högst relevant.

Sexualitet: Heteronormativiteten är ständigt närvarande i tjejloppssammanhang. Manliga speakers och popstjärnor underhåller, och vid målet väntar män och barn med rosor till sina ”tjejer”. Tjejvasans ”kransmas” är ett annat exempel. Detta kan ses som ett uttryck för ”obligatorisk heterosexualitet” i tjejloppens kontext, vilket är viktigt att gå vidare med, liksom utrymmet för transpersoners deltagande.

Måttfullhet, hälsa och välbefinnande: Tjejloppen handlar i hög grad om måttfullhet. I linje med en välbefinnandediskurs uppmuntras deltagarna att framför allt se loppen som en trevlig och rolig händelse, snarare än som en tuff idrottsprestation. Hälsa (i form av fysiskt och psykiskt välbefinnande) är en central del av tjejloppen som tycks bli allt viktigare.

Projektnummer:
P2014-0060
Lärosäte:
År:
2014
Nyckelord:

Feedback

All form av feedback är välkommen.

Var innehållet i artikeln det du sökte efter?
Skriv en kommentar
Ditt meddelande är skickat!