Top-level women football coaches: Tracing exceptional career pathways

Bakgrund och syfte med projektet

Tidigare forskning av framgångsrika kvinnliga coacher har främst antagit ett psykologiskt perspektiv där fokus legat på vilka hinder de upplevt under sin coachingkarriär (t.ex. Fielding-Lloyd & Mean 2011, Lyle, 2002, Marshall, 2001; Norman, 2010). Detta forskningsprojekt tar istället sin utgångspunkt i lärande och utveckling av framgångsrika karriärer bland kvinnliga fotbollscoacher.

Likaså hur huruvida deras förhållningsätt har ett bredare perspektiv som involverar etiska och moraliska frågor (Hardman, Jones & Jones, 2010). Det innebär att coachen, som en central aktör i idrottsmiljön, har ett ansvar att nå bortom de rent tekniska och taktiska (Jones, Armour, och Potrac, 2004; Jones 2007).

Syftet med detta forskningsprojekt är att producera sociokulturell kunskap om framgångsrika kvinnliga fotbollscoacher. De specifika målen för denna forskning är att: a) Spåra karriärvägar bland framgångsrika kvinnliga fotbollscoacher och b)Beskriva deras professionella lärande och utveckling och undersöka hur dessa relaterar till karriärutveckling, praktisk visdom och ett omhändertagande förhållningssätt.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

De flesta av fotbollscoacherna har haft en lång fotbollskarriär bakom sig och flera av dem har upplevt prestigefyllda framgångar som coacher bland annat vunnit OS och VM-guld. Deras coachingkarriär startade under eller strax efter att de hade avslutat sin spelarkarriär.

Coacherna valde att bli coach eftersom de kände en stor entusiasm till fotboll. Parallellt med sin anställning som coach har flera av dem haft hand om fotbollsutbildning, ungdomsutveckling och administration. Ingen av de kvinnliga fotbollscoacherna nämnde någonting negativt om könsrelationer och mansdominans i relation till sin roll som coach utan de uppgav snarare att de accepterades och respekterades som coacher.

Professionellt lärande och utveckling

Formellt lärande

De flesta av de kvinnliga fotbollscoacherna hade avslutat en hög/den högsta tränarutbildningen (nationellt och i vissa fall även internationellt). Kvinnornas berättelser pekar på att de hade blandade erfarenheter av formellt lärande. Å ena sidan, hade de flesta av kvinnorna uppskattat de kurser de deltagit i.

Samtidigt, och i linje med tidigare forskning, berättade kvinnorna att de uppfattade kursinnehållet som föråldrad, irrelevant och/eller stå i konflikt med deras egna idéer om coaching samt att de saknade pedagogiska och psykologiska perspektiv på coaching i kurserna.

Likaså framkom att de inte fått någon kunskap om karriärutveckling på någon av kurserna. Flera av dem hade också en universitetsutbildning (i idrottsvetenskap, utbildning/pedagogik, förvaltning/ekonomi eller psykologi) som hade de valt att gå för att förbereda sig för en annan yrkeskarriär. Flera ansåg att universitetsutbildningen hade gett dem mer som coacher än de specifika tränarutbildningarna.

Icke-formellt lärande

Icke-formellt lärande innefattas av aspekter som förebilder, sociala nätverk och mentorskap, vilka ofta är viktiga källor till lärande. Detta stödsystem beskrivs av kvinnorna ha haft en betydande inverkan på deras coaching och coachingkarriär eftersom det bidrog till mycket reflektion där de tillsammans med mentorer och andra viktiga personer hade möjlighet att reflektera över sitt sammanhang, sin position som coach och roll samt tillsammans bygga kunskap.

Informellt lärande – vändpunkter

”Turning points” eller vändpunkter i de kvinnliga fotbollscoachernas är oförutsedda händelser och gav dem en viss chans, ”att vara på rätt plats vid rätt tidpunkt” eller att kunna arbeta tillsammans med ”rätt” människor eller händelser som inte kunde förutses och som inte hade en positiv påverkan på deras karriärsutveckling.

Strukturella, tvingande och självinitierade vändpunkter

För de flesta av de kvinnliga fotbollscoacherna var det under ett tidigt skede i deras coachingkarriär som en vision om en professionell coachingkarriär saknades. Strukturella vändpunkter, som exempelvis att bli anställd av idrottsorganisationer, var en “dörröppnare” som initierade till och gav kvinnorna chansen att utveckla sina coachingkarriärer.

De tvingande vändpunkterna, som ofta kommer oväntat och som ibland får dramatiska effekter, var i denna studie exempelvis en allvarlig olycka eller ett dödsfall i familjen. Självinitierade vändpunkter innebar att de började med kritiska reflektioner i relation till sig själva, ideal, normer, rutiner och förhållanden och dessa har väsentligen påverkat deras utveckling som coach och deras karriärutveckling.

Det är genom stödsystemet (se icke-formellt lärande) som sådana reflektioner har stimulerat till deras lärande och ofta förstärkt och bekräftat den valda karriärriktningen. Ett sådant stödsystem har även bidragit till en betydande personlig utveckling hos de kvinnliga coacherna.

Praktisk visdom och omhändertagande coachning bland svenska kvinnliga landslagsledare

I en del av projektet fokuserades enbart på de svenska kvinnliga coacherna, som alla var landslagsledare. Deras praktik var i hög grad styrts av en teknisk-rationell kunskap, där målet är att vinna internationella medaljer, men samtidigt gav de uttryck för att de hade utvecklat kunskaper som närmast kan liknas vid en praktisk visdom och ett omhändertagande förhållningssätt.

Det innebar att deras coaching bygger även på moraliska och etiska aspekter samt att de inte bara bryr sig om sina landslagsspelares utveckling och prestationer utan även om deras välbefinnande.

Detta manifesterade sig i att de kvinnliga landslagsledarna hade fokus på:

  1. Et holistiskt perspektiv.
  2. At de lyssnade uppmärksamt på och brydde sig om landslagsspelarnas individuella behov.
  3. At de valde att ha goda dialoger även vid känslomässigt utmanande situationer.
  4. At de verkade för fair play.

Den tekniskt-rationella kunskapen tog sig i uttryck i att de sökte kontroll genom att fokusera på vetenskap och studera eknik och taktik på egna och andras matcher (både dam- och herrfotboll). Inte bara den tekniskt-rationella kunskapen hos landslagsledarna utan även deras praktiska visdom och omhändertagandet kan ses som ett tecken på professionalism.

Läs mer

Projektansvarig:
Eva-Carin Lindgren
Projektnummer:
P2014-0198
Lärosäte:
År:
2014
Nyckelord:

Feedback

All form av feedback är välkommen.

Var innehållet i artikeln det du sökte efter?
Skriv en kommentar
Ditt meddelande är skickat!