Traumatiska patellaluxationer hos barn-Epidemiologi, långtidseffekter och utveckling av ny kirurgi

Bakgrund och syfte med projektet

Traumatisk patellaluxation är den vanligaste allvarliga knäskadan hos barn, inträffar vanligtvis vid idrott och flickor är i i en del studier överrepresenterade. Recidivfrekvensen är hög, 30-70%. Projektet utgår från Astrid Lindgrens barnsjukhus och Capio Artro Clinic, vilka har hög klinisk kompetens inom området. Projektet utnyttjar det unika i Stockholms läns landstings stora upptagningsområde på över 400 000 barn <15 år och att samtliga allvarliga akuta knäskador skickas till de två enheterna.

På relativt kort tid, även vid internationell jämförelse, kan ett omfattande material samlas in. Projektet utgör två doktorandarbeten vid Karolinska Institutet. Ett övergripande syfte är att i prospektiva studier få en unik kartläggning av epidemiologin och predisponerande faktorer hos barn <15år som drabbas av traumatisk patella luxation. Kliniska, radiologiska och funktionella undersökningsmetoder utvärderas.

Ny kirurgisk teknik för att eventuellt kunna påverka den höga recidiv frekvensen utvärderas i prospektiva randomiserade studier. Långtidsresultaten efter olika behandlingar utvärderas i klinisk studier men också genom nyutvecklad magnetkamera teknik (dGEMRIC) som studerar tidiga degenerativa ledyteförändringar (artros) på patella.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Den traumatisk patella luxation (knäskålen hoppar ur led) är den vanligaste allvarliga knäskadan hos barn, och inträffar vanligtvis vid idrott. Recidivfrekvensen är hög, 30 – 70% i olika studier. Projektet utnyttjar det unika i Stockholms läns landstings stora upptagningsområde på över 400 000 barn <15 år och att samtliga allvarliga akuta knäskador skickas till Astrid Lindgrens barnsjukhus och Capio Artro Clinic, de två enheter som ansvarar för projektet.

På relativt kort tid, även vid internationell jämförelse, kan ett omfattande material samlas in. Tidigare studier har blandat barn och vuxna eller studerat barn med olika typer av patella instabilitet. Det unika med projektet är den studerar en tydligt definierad patientgrupp: barn med öppna eller delvis öppna tillväxtzoner under 15 år, som tidigare varit utan knäproblem eller skador, och som nu har drabbats av en traumatisk förstagångsluxation av patella.

Projektet kartlägger epidemiolgin vid allvarliga knäskador hos barn. Skadorna inträffar vanligtvis vid idrott. 70% av patienterna i åldern 9-14 år med hemartros i knäleden (svullnad p g a blod i leden), har en allvarlig knäskada som kräver specifik medicinsk behandling. Patella luxationen är som nämnts, vanligast och inträffar oftast vid idrott. 56% av barnen i åldern 9-14 år med allvarlig knäskada hade normal röntgen.

Slutsatsen är att magnetkameraundersökning är nödvändig i det akuta skedet för att få rätt diagnos. Resultaten kan därför ligga till grund för förbättrade vårdprogram men även i att utveckla förebyggande åtgärder.

Ett fungerande medialt patellofemorala ligamentet (MPFL) i ledkapseln på insidan av patella är avgörande för patellas stabilitet. MPFL skadas vid en patella luxation men det anses var skillnad i hur MPFL skadas mellan barn och vuxna. I ett av delarbetena kartläggs skademönstret på ett unikt sätt med hjälp av både magnetkamera och artroskopi.Skademönstret skiljer sig från det som beskrivits för vuxna.

Artroskopi kan ge värdefull information utöver magnetkamera undersökningen. Ökad kunskap om hur MPFL skadas gör att behandlingen kan förbättras och bli mer individuellt anpassad för barn med traumatisk patella luxation.

I ett delarbete delarbete kartläggs anatomiska riskfaktorer hos barn med traumatisk förstagångsluxation av patella och jämförs med en kontroll grupp. Riskfaktorerna är mycket vanliga hos de drabbade barnen (96%) , troligtvis vanligare än hos vuxna. Vanligast är den s. k. trochleadysplasin; att lårbenet inte har en tillräckligt djup fåra för patella på sin framsida för att ge tillräcklig stabilitet åt patella.

Studien konstaterar att trochlea dysplasin bäst mäts på barn med det s. k. trocheladjupet och det har ett gränsvärde på >3mm. Resultaten kommer att kunna förbättra den preoperativa utredningen och bedömningen, vilket i sin tur kan förbättra behandlingsresultaten.

Tillförlitlighet och referensvärden för två kliniskt undersökningsmetoder som används för knäleden utvärderades på en stor grupp barn utan knäproblem (quadricepsvinkeln respektive den dynamiska knäfunktionstesten “single-limb mini squat test”). Referensvärdena hos “knäfriska” barn påverkas av kön och ålder, men tillförlitligheten är inte helt tillfredställande vilket gör att de måste användas med viss försiktighet vid undersökningen av patienter.

Projektet innehåller även en långtidsuppföljning efter både icke-kirurgisk och kirurgisk behandling av patella luxationer hos barn. “Traditionell kirurgi” utan individualisering utifrån predisponerande faktorer eller hur MPFL är skadat, har likvärdig subjektiv knäfunktion jämfört med de icke-opererade patienterna trots att de iicke-opererade har en signifikant högre recidiv frekvens.

Båda grupperna har likvärdig påverkan på livskvalitet med framför allt sämre möjligheter till sport och rekreation jämfört med vad som är normalt. Slutsatsen är att den kirurgiska behandlingen behöver förbättras och utvecklas.

Ny dGEMRIC-teknik utvecklas i projektet för att tidigt upptäcka artros (ledyteförslitning) på patellas ledyta. Det gör det möjligt att tidigare utvärdera naturalförlopp och behandling jämfört med traditionell magnetkamera undersökning som ser artrosen i ett senare skede. Tekniken kan komma andra stora diagnosgrupper till del med artros på patella.

I den genomförda dGEMRIC studien på icke-kirurgiskt behandlade barn med återkommande patella luxationer efter olycksfall, kan konstateras att metoden fungerar och att finns signifikant skillnad mellan oskadat och skadat knä hos patienterna avseende artrosutveckling. Även de opererade har begynnande ledyteförslitningar på patellas ledyta men på ett annat sätt. Slutsatsen är att patella luxationen är en allvarlig skada och att kirurgin behöver utvecklas. Det behövs en behandling som tar mer hänsyn än vad som tidigare har gjorts, till de individuella riskfaktorerna som har beskrivits i våra övriga studier.

Läs mer

Projektansvarig:
Per-Mats Janarv
Projektnummer:
P2014-0059
Forskare:
Per-Mats Janarv
Lärosäte:
År:
2014
Nyckelord:

Feedback

All form av feedback är välkommen.

Var innehållet i artikeln det du sökte efter?
Skriv en kommentar
Ditt meddelande är skickat!