Vad ska en idrottslärare kunna?

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Analysen av intervjuer med idrottslärarutbildarna och av studiehandledningarna visar att det finns olika synsätt på vilken mening rörelsekunskap har för en idrottslärare. Med hjälp av den franske sociologen Pierre Bourdieus begrepp fält och kapital har vi i denna artikel visat att dessa olika synsätt kan liknas vid att idrottslärarutbildarna tar ställning i en diskussion där vissa synsätt är mer värderade än andra och att dessa ställningstaganden har olika pedagogiska konsekvenser.

Dualism nr 1:

En eller flera kunskapssyner inom svensk idrottslärarutbildning? I den första dualismen som illustreras i figur 1 fann vi att studenters förmåga att röra sig inom olika idrotter och deras förmåga att undervisa om desamma verkar vara integrerade i undervisningen men separerade vid bedömningen. För att illustrera vad som vilka ställningstaganden som möjliga att inta i denna diskussion har vi kallat två polariserade positioner för läraren-som-instruktör-av-rörelser respektive läraren-som-erbjudare-av-rörelser.Deltagarna i studien verkade tycka att båda dessa ställningstaganden var viktiga och värdefulla vilket vi fann problematiskt sett ur ett kunskapsteoretiskt perspektiv. Baserat på forskning inom området tolkar vi våra resultat i figur 1 som att positionerna i den vänstra kolumnen tar utgångspunkt i en behaviouristisk och hantverksorienterad kunskapssyn och att positionerna i den högra kolumnen mera tar sin utgångspunkt i en socialt kritisk kunskapstradition. Eftersom studien visar att svenska idrottslärarutbildare värderar alla de synsätt som illustreras i figur 1 menar vi också att de inte riktigt tar ställning i sin kunskapssyn.

Dualism nr 2:

Varför underkänns inga studenter i bedömningen av rörelser? En viktig observation från denna studie var den oro som deltagarna gav uttryck för gällande bedömning och betygssättning av studenternas rörelsekunskap. Dessa olika synsätt illustreras i figur 1 av positionerna rörelseförmåga-som-nödvändig respektive rörelseförmåga-som-värdefull.När lärarutbildarna formulerar uppgifter där de vill prova studenternas rörelsekunskap innebär det också att de ser den kunskapen som nödvändig. I intervjuerna gav dock de flesta uttryck för att istället se den kunskapen som värdefull men inte nödvändig. Studien visar att svenska idrottslärarstudenter inte verkar bedömas med en differentierad betygsskala avseende deras rörelsekunskap, vilket ter sig självklart inom andra kunskapsområden inom universitetet. Det tycks som om de svenska idrottslärarutbildarna vill värdera studenternas rörelseförmåga men att de tror de gör fel när de betygssätter denna förmåga. Ur ett bedömningsperspektiv menar vi att det är problematiskt att säga att rörelsekunskap är nödvändig (genom formulerandet av uppgifter) när man samtidigt inte bedömer denna kunskap på samma sätt som andra kunskapsformer inom universitetet.

Dualism nr 3:

Vad är autentisk kunskap för en idrottslärare? Ännu en observation från denna studie är förslaget om mera autentiska uppgifter som ett alternativ till den uppdelning av uppgifter i, å ena sidan, ett prövande av rörelseförmågan, och, å andra sidan, ett prövande av förmågan att undervisa om rörelse.I intervjuerna uttrycks att rörelseförmåga skulle kunna uttryckas mer specifikt som en av flera undervisningssätt inom idrott och hälsa. Istället för att försöka hålla sig i mitten av de två positioner som anges i figur 1 (rörelsekvalitet-som-universell respektive rörelsekvalitet-som-kontextuell) menar vi att ett anslutande till det senare skulle kunna involvera rörelseförmåga som ett av flera undervisningssätt. Detta menar vi skulle kunna ses som mera autentisk kunskap för en idrottslärare jämfört med att separera rörelseförmåga från undervisningsförmågan i bedömningen. Slutsatser I den här artikeln har vi argumenterat för att om undervisning och bedömning av rörelsekunskap bygger på olika kunskapssyn så skickar det oklara budskap till studenter om vilken mening rörelsekunskapen har för en idrottslärare. Vi tror att det är viktigt för (blivande) idrottslärare att överväga hur man ser på kunskap, och kanske specifikt på rörelsekunskap då de olika synsätt som illustrerats i den här studien kan ha konsekvenser för hur idrottslärarstudenter, och kanske deras framtida elever, kommer att tänka kring rörelsekunskap.

Läs mer

Projektansvarig:
Erik Backman
Projektnummer:
P2014-0076
Lärosäte:
År:
2014
Nyckelord:

Feedback

All form av feedback är välkommen.

Var innehållet i artikeln det du sökte efter?
Skriv en kommentar
Ditt meddelande är skickat!