Välbefinnande och stresshantering bland elitidrottare: Tillämpning av positiv psykologi och KBT

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Upplevt välbefinnande och livskvalitet anses kunna utgöra skyddande faktorer mot påfrestningar inom tävlings- och elitidrott. Tidigare idrottspsykologiska studier uppvisar bristande enhetlighet kring definitioner av välbefinnande och livskvalitet samt vad begreppen innebär för den specifika populationen i den kontext de befinner sig i.

En utgångspunkt har ofta varit definitioner etablerade i normalpopulationer, något som ökar risken för felaktiga slutsatser då idrotts- och framför allt elitkontexten utgörs av en utpräglad prestationsmiljö med unika krav och utmaningar. Under senare år har KBT-orienterade arbetssätt i form av exempelvis normalisering, acceptans- och mindfulnesstrategier ökat i tillämpad idrottspsykologi.

Ett av målen med modernare angreppssätt är att stärka idrottarens inre styrkor och förmågor till motståndskraft mot de påfrestningar som sannolikt kommer att uppstå under karriären för att på så sätt stimulera välbefinnande, livskvalitet samt prestation. Det finns däremot ett fortsatt behov av att vetenskapligt säkerställa att interventionerna är verksamma bland elitidrottsaktiva.

Projektet syftade till att utveckla kunskapen (1) om elitidrottssatsande utövares välbefinnande och livskvalitet och (2) om verksamma interventionsmodeller för ökat välbefinnande, livskvalitet och prestation gällande prevention och åtgärd. Ett urval av tio intervjuade elitorienterare beskrev sitt välbefinnande som ett samspel mellan livet utanför idrotten och idrottsupplevelserna. Något som exempelvis inkluderade den upplevda hälsan i kombination med upplevd glädje både i livet i stort och idrotten, förmågan att anta värdedrivna beteenden, kunna upprätthålla funktionella relationer med andra och att själv kunna reglera sin upplevda autonomi.

Förmågan att kunna organisera och kombinera vardagslivet med elitidrotten betonades samt att ha utvecklat strategier för att skydda självet under perioder med motgångar i idrotten (Lundqvist & Sandin, 2014). Kärnan i begreppet livskvalitet undersöktes i en intervjustudie i ett heterogent urval av åtta svenska elitidrottare där en inre strävan att utvecklas i den idrottsliga satsningen (inre motivation att nå personliga mål, uppgiftsorientering och behovstillfredsställelse av upplevd kompetens) framkom som ett övergripande tema.

Underordnade teman till livskvalitet var uppskattningen och det upplevda privilegiet att få genomföra idrottssatsningen samt upplevelsen att egna beteenden var värdedrivna och meningsfulla i relation till de egna målen. Goda förutsättningar (bra träningsmiljö) i kombination med frånvaro av olika stressorer (t. ex. frånvaro av sjukdom och skador, måsten och krav och otillräcklighet i vardagslivet) samt att ha en målinriktad plan för utvecklingen beskrevs som viktiga förutsättningar för upplevelsen av livskvaliteten (Lundqvist, Träff, & Brady, in preparation).

Resultaten från intervjustudierna belyser generellt att elitidrottare på hög nivå tycks relatera andra faktorer till både välbefinnande och livskvalitet än vad som framkommer i studier på normalpopulationer. I en kvantitativ studie på 103 elitaktiva orienterare identifierades även faktorerna behovstillfredsställelse, missnöje med behovstillfredsställelse, maladaptiv perfektionism och självkänsla som viktiga för att särskilja mellan olika stress- och välbefinnandeprofiler (Lundqvist & Raglin, 2015).

Inom ramen för projektet har ett flertal olika former av interventioner utvärderats, främst baserade på tredje vågens KBT. Resultaten från projektet indikerar bland annat att mindfulness kan vara ett värdefullt komplement i stresshanteringsprogram inriktade mot idrottsledare (Lundqvist, Ståhl, Kenttä, & Thulin, accepted). I en pilotstudie där en utbildande kortintervention (5 gruppträffar á 1 h) baserad på mindfulness-acceptance-committment genomfördes i förebyggande syfte med NIU elever visar däremot preliminära analyser inga systematiska skillnader mellan före- och eftermätningar av stress eller välbefinnande (Lundqvist & Sjöström, in preparation).

Inom ramen för projektet har artiklar och bokkapitel med casebeskrivningar av idrottare på hög internationell nivå har även publicerats där integrationen mellan kognitiv beteendeterapi (KBT) och traditionell idrottspsykologi fram i den praktiska tillämpningen av idrottspsykologi på “fält” (Gustafsson & Lundqvist, 2016; Gustafsson, Lundqvist, & Tod, 2016). Resultaten från projektet bidrar som helhet med ökad förståelse om vad svenska elitidrottares uppfattning och behov av välbefinnande och livskvalitet i den kontext de verkar med de mål och den livsstil de lever.

Något som i förlängningen möjliggör bättre förutsättningar att utveckla relevanta mätinstrument och att anpassa interventionsmodeller för en långsiktig och psykologiskt hållbar elitidrottskarriär. Projektets resultat bidrar dessutom med ökad kunskap om olika interventionsmodeller och dess tillämpbarhet gällande variabler som relaterar till välbefinnande, stress och prestation i elitidrottsmiljön.

Läs mer

Projektansvarig:
Carolina Lundqvist
Projektnummer:
P2013-0072
Lärosäte:
År:
2015
Nyckelord:

Feedback

All form av feedback är välkommen.

Var innehållet i artikeln det du sökte efter?
Skriv en kommentar
Ditt meddelande är skickat!