Emotional abuse in Swedish child sport – existence, experiences and effects

Populärvetenskaplig sammanfattning

Nyligen har en frågor om relationella former av övergrepp inom barnidrotten börjat undersökas vetenskapligt. Dock saknas studier om svensk barnidrott. Syftet med denna studie var att analysera förekomst, erfarenheter och effekter av emotionella övergrepp bland barn och unga i 12-18 års ålder inom den svenska idrottsrörelsen.

Sammanfattningsvis är slutsatsen att emotionella övergrepp förekommer inom svensk barnidrott, att barn kan uttrycka negativa upplevelser av sin idrottsverksamhet som ger evidens för att de utsätts för emotionella övergrepp samt att detta får potentiellt skadliga effekter på individen och på idrottsverksamheten. Slutsatsen är att emotionella övergrepp förekommer inom fem olika teman samt att det kommer till uttryck i fyra olika former.

Studien visar också att effekterna, av beteenden och interaktioner som har potential att vara emotionellt skadliga är många, samt att det påverkar barnens känslor, upplevelser och beteenden i negativ bemärkelse vilket kan få stor betydelse för barnen och barnens utveckling. Det barnen beskriver tolkas som en process som bildar ett mönster av emotionella övergrepp som barn utsättas för, men också som de aktivt kan delta i på olika sätt över tid. Emotionella övergrepp förekommer både mellan tränare och barn samt mellan barnen. I intervjuerna bagatelliserar barnen ibland allvaret i dessa negativa upplevelser. Det kan ses som en indikation på att dessa emotionellt negativa beteenden och förhållningssätt i hög grad är accepterade och i vissa fall en norm inom barnidrott.

Studien indikerar att tränare är medvetna om dessa emotionellt skadliga beteenden men enligt barnen tar de inte tag i detta, vilket kan anses allvarligt och behöver belysas genom mer forskning. Alla former av övergrepp ska tas på allvar och förhindras oavsett förekomst och form utifrån mänskliga argument men också för att organisera idrottsverksamhet inom idrottsrörelsen ska följa den svenska idrottsrörelsens policys, regler för statliga och kommunala bidrag samt internationella överenskommelser som barnkonventionen.

För att bidra med kunskap om hur barn anser att emotionella övergrepp ska förhindras fick barnen också beskriva hur det är när de trivs som bäst inom idrotten. En flicka i gymnastik förklarar: När man uppmuntrar och peppar varandra, säger ’bra jobbat, snyggt, snygg volt’. Då känner man sig lite uppskattad liksom som att man är någonting för laget. Flera barn pratar om en positiv energi: Det är roligt att gå på träningen när det är positiv energi från både tränare och spelare, på övningar och på matcher, säger en flicka i volleyboll. I deras sätt att beskriva när de trivs som bäst i idrotten finns också nycklar till förståelse för hur verksamheten kan bedrivas för att minska risken för emotionella övergrepp.

Flickan fortsätter: Men det blir ju inte alltid så, men det är då det är som roligast. När det går bra för alla, det är oftast då det blir positiv energi. Det verkar därför viktigt att försöka skapa en positiv energi oavsett barnens idrottsliga prestationer. Barnen ger en bild av en idrott där det nästan uteslutet upplevs positivt när det ’går bra’ i idrotten (när barnen bedöms prestera bra idrottsligt) och negativt när det ’går dåligt’. Det innebär att det finns en potential i att förebygga emotionella övergrepp när det, så att säga, ’går dåligt’.

Ett annat sätt är att undvika att sätta för stort värde på idrottsprestationen och att ge uttryck för att barns prestationer värderas som bättre eller sämre i förhållande till varandra. Det skulle således inte bara genereras positiva upplevelser när det går bra prestations- och resultatmässigt utan också när det inte gör det. Emotionella övergrepp kan förebyggas genom att människor betonar och agerar utifrån att alla unga idrottsutövare är lika värdefulla, ger alla uppmärksamhet, behandlar alla lika och rättvist, använder en positiv och konstruktiv kommunikation, inkluderar alla, betonar andra värden än endast prestation och resultat. Detta kan ses som positiva motsatser till de beteenden som riskerar ge negativa emotionella erfarenheter och övergrepp av barn.

Barnen i studien ger uttryck för att det kan se ut som småsaker, men att det inte är det för dem utan istället jätteviktigt att förändra och att det självklart inte borde finnas alls som de säger. Samtidigt finns det barn som är skeptiska till om det går att förändra, även om de vill det: Ja, det är klart man vill förändra det, det är klart det kan bli bättre, men det kommer alltid att finnas där. Det handlar om värdegrundsfrågor och hur man inom idrotten vill behandla varandra: Jag vet inte hur man ska få stopp på det, men det är väl mest att försöka förstå varandra, att respektera varandra och jag hoppas det får ett slut. Barns tankar visar på ett behov av förebyggande arbete för att motverka emotionella övergrepp inom barnidrott vilket får avsluta rapporten: Kanske det inte skulle varit ett problem från början, om man bara gjorde klart för sig hur det skulle vara.

Barnkonventionen i svensk barn – och ungdomsidrott ur barnens och ledarnas perspektiv

Populärvetenskaplig sammanfattning

Nyligen har en frågor om relationella former av övergrepp inom barnidrotten börjat undersökas vetenskapligt. Dock saknas studier om svensk barnidrott. Syftet med denna studie var att analysera förekomst, erfarenheter och effekter av emotionella övergrepp bland barn och unga i 12-18 års ålder inom den svenska idrottsrörelsen.

Sammanfattningsvis är slutsatsen att emotionella övergrepp förekommer inom svensk barnidrott, att barn kan uttrycka negativa upplevelser av sin idrottsverksamhet som ger evidens för att de utsätts för emotionella övergrepp samt att detta får potentiellt skadliga effekter på individen och på idrottsverksamheten. Slutsatsen är att emotionella övergrepp förekommer inom fem olika teman samt att det kommer till uttryck i fyra olika former.

Studien visar också att effekterna, av beteenden och interaktioner som har potential att vara emotionellt skadliga är många, samt att det påverkar barnens känslor, upplevelser och beteenden i negativ bemärkelse vilket kan få stor betydelse för barnen och barnens utveckling. Det barnen beskriver tolkas som en process som bildar ett mönster av emotionella övergrepp som barn utsättas för, men också som de aktivt kan delta i på olika sätt över tid. Emotionella övergrepp förekommer både mellan tränare och barn samt mellan barnen. I intervjuerna bagatelliserar barnen ibland allvaret i dessa negativa upplevelser. Det kan ses som en indikation på att dessa emotionellt negativa beteenden och förhållningssätt i hög grad är accepterade och i vissa fall en norm inom barnidrott.

Studien indikerar att tränare är medvetna om dessa emotionellt skadliga beteenden men enligt barnen tar de inte tag i detta, vilket kan anses allvarligt och behöver belysas genom mer forskning. Alla former av övergrepp ska tas på allvar och förhindras oavsett förekomst och form utifrån mänskliga argument men också för att organisera idrottsverksamhet inom idrottsrörelsen ska följa den svenska idrottsrörelsens policys, regler för statliga och kommunala bidrag samt internationella överenskommelser som barnkonventionen.

För att bidra med kunskap om hur barn anser att emotionella övergrepp ska förhindras fick barnen också beskriva hur det är när de trivs som bäst inom idrotten. En flicka i gymnastik förklarar: När man uppmuntrar och peppar varandra, säger ’bra jobbat, snyggt, snygg volt’. Då känner man sig lite uppskattad liksom som att man är någonting för laget. Flera barn pratar om en positiv energi: Det är roligt att gå på träningen när det är positiv energi från både tränare och spelare, på övningar och på matcher, säger en flicka i volleyboll. I deras sätt att beskriva när de trivs som bäst i idrotten finns också nycklar till förståelse för hur verksamheten kan bedrivas för att minska risken för emotionella övergrepp.

Flickan fortsätter: Men det blir ju inte alltid så, men det är då det är som roligast. När det går bra för alla, det är oftast då det blir positiv energi. Det verkar därför viktigt att försöka skapa en positiv energi oavsett barnens idrottsliga prestationer. Barnen ger en bild av en idrott där det nästan uteslutet upplevs positivt när det ’går bra’ i idrotten (när barnen bedöms prestera bra idrottsligt) och negativt när det ’går dåligt’. Det innebär att det finns en potential i att förebygga emotionella övergrepp när det, så att säga, ’går dåligt’.

Ett annat sätt är att undvika att sätta för stort värde på idrottsprestationen och att ge uttryck för att barns prestationer värderas som bättre eller sämre i förhållande till varandra. Det skulle således inte bara genereras positiva upplevelser när det går bra prestations- och resultatmässigt utan också när det inte gör det. Emotionella övergrepp kan förebyggas genom att människor betonar och agerar utifrån att alla unga idrottsutövare är lika värdefulla, ger alla uppmärksamhet, behandlar alla lika och rättvist, använder en positiv och konstruktiv kommunikation, inkluderar alla, betonar andra värden än endast prestation och resultat. Detta kan ses som positiva motsatser till de beteenden som riskerar ge negativa emotionella erfarenheter och övergrepp av barn.

Barnen i studien ger uttryck för att det kan se ut som småsaker, men att det inte är det för dem utan istället jätteviktigt att förändra och att det självklart inte borde finnas alls som de säger. Samtidigt finns det barn som är skeptiska till om det går att förändra, även om de vill det: Ja, det är klart man vill förändra det, det är klart det kan bli bättre, men det kommer alltid att finnas där. Det handlar om värdegrundsfrågor och hur man inom idrotten vill behandla varandra: Jag vet inte hur man ska få stopp på det, men det är väl mest att försöka förstå varandra, att respektera varandra och jag hoppas det får ett slut. Barns tankar visar på ett behov av förebyggande arbete för att motverka emotionella övergrepp inom barnidrott vilket får avsluta rapporten: Kanske det inte skulle varit ett problem från början, om man bara gjorde klart för sig hur det skulle vara.