Lårmuskelskador hos professionella fotbollspelare

Bakgrund och syfte med projektet

Muskelskador är mycket vanliga i många idrotter och leder ofta till lång frånvaro samt medför stor risk för återkommande besvär. I fotboll är skador i hamstringsmuskulaturen den vanligaste skadan. Trots omfattningen av problemet är kunskapen om riskfaktorer och prognostiska faktorer fortfarande begränsad. Vår studie var ett flerårigt projekt för att insamla data kring lårmuskelskador hos professionella fotbollsspelare.

Syfte med studien:

  1. Att visa hur vanliga muskelskadorna är i fotboll, vilka muskler som drabbas och vilken konsekvens skadorna får för spelarna och deras klubbar.
  2. Att med standardiserad MR-undersökning utvärdera svårighet, lokalisation samt omfattning av lårmuskelskador.
  3. Att i ett internationellt samarbete delta i utformningen av ett nytt kliniskt klassifikationssystem för muskelskador för att ge säkrare information om förväntad rehabiliteringstid.
  4. Att utvärdera detta nya klassifikationssystem avseende överensstämmelse (compliance) för systemet bland fotbollsläkare och klubbar samt analysera sambandet (korrelationen) mellan olika klassificeringsgrupper och frånvarodagar för skador.
  5. Att utvärdera prognostiska faktorer som kan predicera säker återgång till idrott respektive risk för återfall.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Detta är en flerårig studie av elitidrottare. Styrkan med studien är att vi sedan flera år följer en homogen grupp av elitfotbollspelare med en metod som ger säkra och tillförlitliga data . Vårt material är så vitt vi vet världens största material av lårmuskelskador hos elitfotbollspelare. Sedan starten år 2001 har vi registrerat cirka 6000 muskelskador (vilket utgör 32% av totala antalet skador).

Vi har kunnat visa hur vanliga muskelskadorna är, vilka muskler som drabbas och vilken konsekvens skadorna får för spelarna och deras klubbar. Fyra muskelgrupper i (främre och bakre lårmuskler, ljumskmuskler och vadmuskler) står för 92% av alla muskelskador i fotboll . Muskelskadorna står för en tredjedel av all skadefrånvaro i klubbarna.

I genomsnitt kan ett lag med 25 spelare förvänta sig tio lårmuskelskador varje säsong varav sju som drabbar bakre lårmuskler (hamstrings) och tre främre (quadriceps). Det hittills insamlade materialet har också möjliggjort ett ytterligare steg av subanalys, nämligen separering i radiologisk svårighetsgrad i de olika muskelgrupperna.

Hittills har vi detaljanalyserat hamstringskador och kunnat påvisa att radiologisk gradering av muskelskadans svårighetsgrad (gjort med magnetkameraundersökning 1-2 dygn efter skadan) är klart korrelerat till frånvarotid på grund av skadan. Vi har också visat att 70% av alla hamstringsskador som ses i ett elit fotbollslag utgörs av radiologisk grad 0 eller grad 1 skador det vill säga, skador utan på magnetkameraundersökning synlig muskelfiberbristning.

Panoramat av muskelskador ute på idrottsfältet är sålunda radikalt annorlunda än det panorama av muskelskador som ses i offentlig sjukvård.

Monitorering av menisker och ledbrosk i knäled hos manliga och kvinnliga elitfotbollsspelare

Bakgrund och syfte med projektet

Muskelskador är mycket vanliga i många idrotter och leder ofta till lång frånvaro samt medför stor risk för återkommande besvär. I fotboll är skador i hamstringsmuskulaturen den vanligaste skadan. Trots omfattningen av problemet är kunskapen om riskfaktorer och prognostiska faktorer fortfarande begränsad. Vår studie var ett flerårigt projekt för att insamla data kring lårmuskelskador hos professionella fotbollsspelare.

Syfte med studien:

  1. Att visa hur vanliga muskelskadorna är i fotboll, vilka muskler som drabbas och vilken konsekvens skadorna får för spelarna och deras klubbar.
  2. Att med standardiserad MR-undersökning utvärdera svårighet, lokalisation samt omfattning av lårmuskelskador.
  3. Att i ett internationellt samarbete delta i utformningen av ett nytt kliniskt klassifikationssystem för muskelskador för att ge säkrare information om förväntad rehabiliteringstid.
  4. Att utvärdera detta nya klassifikationssystem avseende överensstämmelse (compliance) för systemet bland fotbollsläkare och klubbar samt analysera sambandet (korrelationen) mellan olika klassificeringsgrupper och frånvarodagar för skador.
  5. Att utvärdera prognostiska faktorer som kan predicera säker återgång till idrott respektive risk för återfall.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Detta är en flerårig studie av elitidrottare. Styrkan med studien är att vi sedan flera år följer en homogen grupp av elitfotbollspelare med en metod som ger säkra och tillförlitliga data . Vårt material är så vitt vi vet världens största material av lårmuskelskador hos elitfotbollspelare. Sedan starten år 2001 har vi registrerat cirka 6000 muskelskador (vilket utgör 32% av totala antalet skador).

Vi har kunnat visa hur vanliga muskelskadorna är, vilka muskler som drabbas och vilken konsekvens skadorna får för spelarna och deras klubbar. Fyra muskelgrupper i (främre och bakre lårmuskler, ljumskmuskler och vadmuskler) står för 92% av alla muskelskador i fotboll . Muskelskadorna står för en tredjedel av all skadefrånvaro i klubbarna.

I genomsnitt kan ett lag med 25 spelare förvänta sig tio lårmuskelskador varje säsong varav sju som drabbar bakre lårmuskler (hamstrings) och tre främre (quadriceps). Det hittills insamlade materialet har också möjliggjort ett ytterligare steg av subanalys, nämligen separering i radiologisk svårighetsgrad i de olika muskelgrupperna.

Hittills har vi detaljanalyserat hamstringskador och kunnat påvisa att radiologisk gradering av muskelskadans svårighetsgrad (gjort med magnetkameraundersökning 1-2 dygn efter skadan) är klart korrelerat till frånvarotid på grund av skadan. Vi har också visat att 70% av alla hamstringsskador som ses i ett elit fotbollslag utgörs av radiologisk grad 0 eller grad 1 skador det vill säga, skador utan på magnetkameraundersökning synlig muskelfiberbristning.

Panoramat av muskelskador ute på idrottsfältet är sålunda radikalt annorlunda än det panorama av muskelskador som ses i offentlig sjukvård.

Följsamhet till ett skadeförebyggande uppvärmningsprogram i flickfotboll – knäkontrollprojektet

Bakgrund och syfte med projektet

Muskelskador är mycket vanliga i många idrotter och leder ofta till lång frånvaro samt medför stor risk för återkommande besvär. I fotboll är skador i hamstringsmuskulaturen den vanligaste skadan. Trots omfattningen av problemet är kunskapen om riskfaktorer och prognostiska faktorer fortfarande begränsad. Vår studie var ett flerårigt projekt för att insamla data kring lårmuskelskador hos professionella fotbollsspelare.

Syfte med studien:

  1. Att visa hur vanliga muskelskadorna är i fotboll, vilka muskler som drabbas och vilken konsekvens skadorna får för spelarna och deras klubbar.
  2. Att med standardiserad MR-undersökning utvärdera svårighet, lokalisation samt omfattning av lårmuskelskador.
  3. Att i ett internationellt samarbete delta i utformningen av ett nytt kliniskt klassifikationssystem för muskelskador för att ge säkrare information om förväntad rehabiliteringstid.
  4. Att utvärdera detta nya klassifikationssystem avseende överensstämmelse (compliance) för systemet bland fotbollsläkare och klubbar samt analysera sambandet (korrelationen) mellan olika klassificeringsgrupper och frånvarodagar för skador.
  5. Att utvärdera prognostiska faktorer som kan predicera säker återgång till idrott respektive risk för återfall.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Detta är en flerårig studie av elitidrottare. Styrkan med studien är att vi sedan flera år följer en homogen grupp av elitfotbollspelare med en metod som ger säkra och tillförlitliga data . Vårt material är så vitt vi vet världens största material av lårmuskelskador hos elitfotbollspelare. Sedan starten år 2001 har vi registrerat cirka 6000 muskelskador (vilket utgör 32% av totala antalet skador).

Vi har kunnat visa hur vanliga muskelskadorna är, vilka muskler som drabbas och vilken konsekvens skadorna får för spelarna och deras klubbar. Fyra muskelgrupper i (främre och bakre lårmuskler, ljumskmuskler och vadmuskler) står för 92% av alla muskelskador i fotboll . Muskelskadorna står för en tredjedel av all skadefrånvaro i klubbarna.

I genomsnitt kan ett lag med 25 spelare förvänta sig tio lårmuskelskador varje säsong varav sju som drabbar bakre lårmuskler (hamstrings) och tre främre (quadriceps). Det hittills insamlade materialet har också möjliggjort ett ytterligare steg av subanalys, nämligen separering i radiologisk svårighetsgrad i de olika muskelgrupperna.

Hittills har vi detaljanalyserat hamstringskador och kunnat påvisa att radiologisk gradering av muskelskadans svårighetsgrad (gjort med magnetkameraundersökning 1-2 dygn efter skadan) är klart korrelerat till frånvarotid på grund av skadan. Vi har också visat att 70% av alla hamstringsskador som ses i ett elit fotbollslag utgörs av radiologisk grad 0 eller grad 1 skador det vill säga, skador utan på magnetkameraundersökning synlig muskelfiberbristning.

Panoramat av muskelskador ute på idrottsfältet är sålunda radikalt annorlunda än det panorama av muskelskador som ses i offentlig sjukvård.

Effekt av bilaterala skillnader på prestation och skadeprofil i fotbollsmålvakter

Bakgrund och syfte med projektet

Muskelskador är mycket vanliga i många idrotter och leder ofta till lång frånvaro samt medför stor risk för återkommande besvär. I fotboll är skador i hamstringsmuskulaturen den vanligaste skadan. Trots omfattningen av problemet är kunskapen om riskfaktorer och prognostiska faktorer fortfarande begränsad. Vår studie var ett flerårigt projekt för att insamla data kring lårmuskelskador hos professionella fotbollsspelare.

Syfte med studien:

  1. Att visa hur vanliga muskelskadorna är i fotboll, vilka muskler som drabbas och vilken konsekvens skadorna får för spelarna och deras klubbar.
  2. Att med standardiserad MR-undersökning utvärdera svårighet, lokalisation samt omfattning av lårmuskelskador.
  3. Att i ett internationellt samarbete delta i utformningen av ett nytt kliniskt klassifikationssystem för muskelskador för att ge säkrare information om förväntad rehabiliteringstid.
  4. Att utvärdera detta nya klassifikationssystem avseende överensstämmelse (compliance) för systemet bland fotbollsläkare och klubbar samt analysera sambandet (korrelationen) mellan olika klassificeringsgrupper och frånvarodagar för skador.
  5. Att utvärdera prognostiska faktorer som kan predicera säker återgång till idrott respektive risk för återfall.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Detta är en flerårig studie av elitidrottare. Styrkan med studien är att vi sedan flera år följer en homogen grupp av elitfotbollspelare med en metod som ger säkra och tillförlitliga data . Vårt material är så vitt vi vet världens största material av lårmuskelskador hos elitfotbollspelare. Sedan starten år 2001 har vi registrerat cirka 6000 muskelskador (vilket utgör 32% av totala antalet skador).

Vi har kunnat visa hur vanliga muskelskadorna är, vilka muskler som drabbas och vilken konsekvens skadorna får för spelarna och deras klubbar. Fyra muskelgrupper i (främre och bakre lårmuskler, ljumskmuskler och vadmuskler) står för 92% av alla muskelskador i fotboll . Muskelskadorna står för en tredjedel av all skadefrånvaro i klubbarna.

I genomsnitt kan ett lag med 25 spelare förvänta sig tio lårmuskelskador varje säsong varav sju som drabbar bakre lårmuskler (hamstrings) och tre främre (quadriceps). Det hittills insamlade materialet har också möjliggjort ett ytterligare steg av subanalys, nämligen separering i radiologisk svårighetsgrad i de olika muskelgrupperna.

Hittills har vi detaljanalyserat hamstringskador och kunnat påvisa att radiologisk gradering av muskelskadans svårighetsgrad (gjort med magnetkameraundersökning 1-2 dygn efter skadan) är klart korrelerat till frånvarotid på grund av skadan. Vi har också visat att 70% av alla hamstringsskador som ses i ett elit fotbollslag utgörs av radiologisk grad 0 eller grad 1 skador det vill säga, skador utan på magnetkameraundersökning synlig muskelfiberbristning.

Panoramat av muskelskador ute på idrottsfältet är sålunda radikalt annorlunda än det panorama av muskelskador som ses i offentlig sjukvård.

Muskelskador bland elitfotbollsspelare diagnostiserade med ultraljud – kan rehab tiden fastställas?

Bakgrund och syfte med projektet

Muskelskador är mycket vanliga i många idrotter och leder ofta till lång frånvaro samt medför stor risk för återkommande besvär. I fotboll är skador i hamstringsmuskulaturen den vanligaste skadan. Trots omfattningen av problemet är kunskapen om riskfaktorer och prognostiska faktorer fortfarande begränsad. Vår studie var ett flerårigt projekt för att insamla data kring lårmuskelskador hos professionella fotbollsspelare.

Syfte med studien:

  1. Att visa hur vanliga muskelskadorna är i fotboll, vilka muskler som drabbas och vilken konsekvens skadorna får för spelarna och deras klubbar.
  2. Att med standardiserad MR-undersökning utvärdera svårighet, lokalisation samt omfattning av lårmuskelskador.
  3. Att i ett internationellt samarbete delta i utformningen av ett nytt kliniskt klassifikationssystem för muskelskador för att ge säkrare information om förväntad rehabiliteringstid.
  4. Att utvärdera detta nya klassifikationssystem avseende överensstämmelse (compliance) för systemet bland fotbollsläkare och klubbar samt analysera sambandet (korrelationen) mellan olika klassificeringsgrupper och frånvarodagar för skador.
  5. Att utvärdera prognostiska faktorer som kan predicera säker återgång till idrott respektive risk för återfall.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Detta är en flerårig studie av elitidrottare. Styrkan med studien är att vi sedan flera år följer en homogen grupp av elitfotbollspelare med en metod som ger säkra och tillförlitliga data . Vårt material är så vitt vi vet världens största material av lårmuskelskador hos elitfotbollspelare. Sedan starten år 2001 har vi registrerat cirka 6000 muskelskador (vilket utgör 32% av totala antalet skador).

Vi har kunnat visa hur vanliga muskelskadorna är, vilka muskler som drabbas och vilken konsekvens skadorna får för spelarna och deras klubbar. Fyra muskelgrupper i (främre och bakre lårmuskler, ljumskmuskler och vadmuskler) står för 92% av alla muskelskador i fotboll . Muskelskadorna står för en tredjedel av all skadefrånvaro i klubbarna.

I genomsnitt kan ett lag med 25 spelare förvänta sig tio lårmuskelskador varje säsong varav sju som drabbar bakre lårmuskler (hamstrings) och tre främre (quadriceps). Det hittills insamlade materialet har också möjliggjort ett ytterligare steg av subanalys, nämligen separering i radiologisk svårighetsgrad i de olika muskelgrupperna.

Hittills har vi detaljanalyserat hamstringskador och kunnat påvisa att radiologisk gradering av muskelskadans svårighetsgrad (gjort med magnetkameraundersökning 1-2 dygn efter skadan) är klart korrelerat till frånvarotid på grund av skadan. Vi har också visat att 70% av alla hamstringsskador som ses i ett elit fotbollslag utgörs av radiologisk grad 0 eller grad 1 skador det vill säga, skador utan på magnetkameraundersökning synlig muskelfiberbristning.

Panoramat av muskelskador ute på idrottsfältet är sålunda radikalt annorlunda än det panorama av muskelskador som ses i offentlig sjukvård.

Skaderisk i nordisk elitfotboll – betydelse av klimat och underlagsfaktorer

Bakgrund och syfte med projektet

Muskelskador är mycket vanliga i många idrotter och leder ofta till lång frånvaro samt medför stor risk för återkommande besvär. I fotboll är skador i hamstringsmuskulaturen den vanligaste skadan. Trots omfattningen av problemet är kunskapen om riskfaktorer och prognostiska faktorer fortfarande begränsad. Vår studie var ett flerårigt projekt för att insamla data kring lårmuskelskador hos professionella fotbollsspelare.

Syfte med studien:

  1. Att visa hur vanliga muskelskadorna är i fotboll, vilka muskler som drabbas och vilken konsekvens skadorna får för spelarna och deras klubbar.
  2. Att med standardiserad MR-undersökning utvärdera svårighet, lokalisation samt omfattning av lårmuskelskador.
  3. Att i ett internationellt samarbete delta i utformningen av ett nytt kliniskt klassifikationssystem för muskelskador för att ge säkrare information om förväntad rehabiliteringstid.
  4. Att utvärdera detta nya klassifikationssystem avseende överensstämmelse (compliance) för systemet bland fotbollsläkare och klubbar samt analysera sambandet (korrelationen) mellan olika klassificeringsgrupper och frånvarodagar för skador.
  5. Att utvärdera prognostiska faktorer som kan predicera säker återgång till idrott respektive risk för återfall.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Detta är en flerårig studie av elitidrottare. Styrkan med studien är att vi sedan flera år följer en homogen grupp av elitfotbollspelare med en metod som ger säkra och tillförlitliga data . Vårt material är så vitt vi vet världens största material av lårmuskelskador hos elitfotbollspelare. Sedan starten år 2001 har vi registrerat cirka 6000 muskelskador (vilket utgör 32% av totala antalet skador).

Vi har kunnat visa hur vanliga muskelskadorna är, vilka muskler som drabbas och vilken konsekvens skadorna får för spelarna och deras klubbar. Fyra muskelgrupper i (främre och bakre lårmuskler, ljumskmuskler och vadmuskler) står för 92% av alla muskelskador i fotboll . Muskelskadorna står för en tredjedel av all skadefrånvaro i klubbarna.

I genomsnitt kan ett lag med 25 spelare förvänta sig tio lårmuskelskador varje säsong varav sju som drabbar bakre lårmuskler (hamstrings) och tre främre (quadriceps). Det hittills insamlade materialet har också möjliggjort ett ytterligare steg av subanalys, nämligen separering i radiologisk svårighetsgrad i de olika muskelgrupperna.

Hittills har vi detaljanalyserat hamstringskador och kunnat påvisa att radiologisk gradering av muskelskadans svårighetsgrad (gjort med magnetkameraundersökning 1-2 dygn efter skadan) är klart korrelerat till frånvarotid på grund av skadan. Vi har också visat att 70% av alla hamstringsskador som ses i ett elit fotbollslag utgörs av radiologisk grad 0 eller grad 1 skador det vill säga, skador utan på magnetkameraundersökning synlig muskelfiberbristning.

Panoramat av muskelskador ute på idrottsfältet är sålunda radikalt annorlunda än det panorama av muskelskador som ses i offentlig sjukvård.

Fansen bestämmer? Om relationer, interaktion och “värdeskapande” inom elitfotbollen

Bakgrund och syfte med projektet

Muskelskador är mycket vanliga i många idrotter och leder ofta till lång frånvaro samt medför stor risk för återkommande besvär. I fotboll är skador i hamstringsmuskulaturen den vanligaste skadan. Trots omfattningen av problemet är kunskapen om riskfaktorer och prognostiska faktorer fortfarande begränsad. Vår studie var ett flerårigt projekt för att insamla data kring lårmuskelskador hos professionella fotbollsspelare.

Syfte med studien:

  1. Att visa hur vanliga muskelskadorna är i fotboll, vilka muskler som drabbas och vilken konsekvens skadorna får för spelarna och deras klubbar.
  2. Att med standardiserad MR-undersökning utvärdera svårighet, lokalisation samt omfattning av lårmuskelskador.
  3. Att i ett internationellt samarbete delta i utformningen av ett nytt kliniskt klassifikationssystem för muskelskador för att ge säkrare information om förväntad rehabiliteringstid.
  4. Att utvärdera detta nya klassifikationssystem avseende överensstämmelse (compliance) för systemet bland fotbollsläkare och klubbar samt analysera sambandet (korrelationen) mellan olika klassificeringsgrupper och frånvarodagar för skador.
  5. Att utvärdera prognostiska faktorer som kan predicera säker återgång till idrott respektive risk för återfall.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Detta är en flerårig studie av elitidrottare. Styrkan med studien är att vi sedan flera år följer en homogen grupp av elitfotbollspelare med en metod som ger säkra och tillförlitliga data . Vårt material är så vitt vi vet världens största material av lårmuskelskador hos elitfotbollspelare. Sedan starten år 2001 har vi registrerat cirka 6000 muskelskador (vilket utgör 32% av totala antalet skador).

Vi har kunnat visa hur vanliga muskelskadorna är, vilka muskler som drabbas och vilken konsekvens skadorna får för spelarna och deras klubbar. Fyra muskelgrupper i (främre och bakre lårmuskler, ljumskmuskler och vadmuskler) står för 92% av alla muskelskador i fotboll . Muskelskadorna står för en tredjedel av all skadefrånvaro i klubbarna.

I genomsnitt kan ett lag med 25 spelare förvänta sig tio lårmuskelskador varje säsong varav sju som drabbar bakre lårmuskler (hamstrings) och tre främre (quadriceps). Det hittills insamlade materialet har också möjliggjort ett ytterligare steg av subanalys, nämligen separering i radiologisk svårighetsgrad i de olika muskelgrupperna.

Hittills har vi detaljanalyserat hamstringskador och kunnat påvisa att radiologisk gradering av muskelskadans svårighetsgrad (gjort med magnetkameraundersökning 1-2 dygn efter skadan) är klart korrelerat till frånvarotid på grund av skadan. Vi har också visat att 70% av alla hamstringsskador som ses i ett elit fotbollslag utgörs av radiologisk grad 0 eller grad 1 skador det vill säga, skador utan på magnetkameraundersökning synlig muskelfiberbristning.

Panoramat av muskelskador ute på idrottsfältet är sålunda radikalt annorlunda än det panorama av muskelskador som ses i offentlig sjukvård.

Bosmandomens arbetsmarknadsmässiga konsekvenser för svensk fotboll

Bakgrund och syfte med projektet

Muskelskador är mycket vanliga i många idrotter och leder ofta till lång frånvaro samt medför stor risk för återkommande besvär. I fotboll är skador i hamstringsmuskulaturen den vanligaste skadan. Trots omfattningen av problemet är kunskapen om riskfaktorer och prognostiska faktorer fortfarande begränsad. Vår studie var ett flerårigt projekt för att insamla data kring lårmuskelskador hos professionella fotbollsspelare.

Syfte med studien:

  1. Att visa hur vanliga muskelskadorna är i fotboll, vilka muskler som drabbas och vilken konsekvens skadorna får för spelarna och deras klubbar.
  2. Att med standardiserad MR-undersökning utvärdera svårighet, lokalisation samt omfattning av lårmuskelskador.
  3. Att i ett internationellt samarbete delta i utformningen av ett nytt kliniskt klassifikationssystem för muskelskador för att ge säkrare information om förväntad rehabiliteringstid.
  4. Att utvärdera detta nya klassifikationssystem avseende överensstämmelse (compliance) för systemet bland fotbollsläkare och klubbar samt analysera sambandet (korrelationen) mellan olika klassificeringsgrupper och frånvarodagar för skador.
  5. Att utvärdera prognostiska faktorer som kan predicera säker återgång till idrott respektive risk för återfall.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Detta är en flerårig studie av elitidrottare. Styrkan med studien är att vi sedan flera år följer en homogen grupp av elitfotbollspelare med en metod som ger säkra och tillförlitliga data . Vårt material är så vitt vi vet världens största material av lårmuskelskador hos elitfotbollspelare. Sedan starten år 2001 har vi registrerat cirka 6000 muskelskador (vilket utgör 32% av totala antalet skador).

Vi har kunnat visa hur vanliga muskelskadorna är, vilka muskler som drabbas och vilken konsekvens skadorna får för spelarna och deras klubbar. Fyra muskelgrupper i (främre och bakre lårmuskler, ljumskmuskler och vadmuskler) står för 92% av alla muskelskador i fotboll . Muskelskadorna står för en tredjedel av all skadefrånvaro i klubbarna.

I genomsnitt kan ett lag med 25 spelare förvänta sig tio lårmuskelskador varje säsong varav sju som drabbar bakre lårmuskler (hamstrings) och tre främre (quadriceps). Det hittills insamlade materialet har också möjliggjort ett ytterligare steg av subanalys, nämligen separering i radiologisk svårighetsgrad i de olika muskelgrupperna.

Hittills har vi detaljanalyserat hamstringskador och kunnat påvisa att radiologisk gradering av muskelskadans svårighetsgrad (gjort med magnetkameraundersökning 1-2 dygn efter skadan) är klart korrelerat till frånvarotid på grund av skadan. Vi har också visat att 70% av alla hamstringsskador som ses i ett elit fotbollslag utgörs av radiologisk grad 0 eller grad 1 skador det vill säga, skador utan på magnetkameraundersökning synlig muskelfiberbristning.

Panoramat av muskelskador ute på idrottsfältet är sålunda radikalt annorlunda än det panorama av muskelskador som ses i offentlig sjukvård.