Motoriska representationer – påverkan på mental och motorisk träning

Bakgrund och syfte med projektet

För varje idrottsprestation, oavsett nivå, finns det en representation som är skapad via träning. Denna representation skapas och lagras i hjärnan. Att förstå hur dessa representationer skapas, lagras och plockas fram är därför av största vikt för att kunna förbättra prestationen hos idrottare. Detta gäller även, och kanske blir extra tydligt, när man pratar om mental träning. För vid mental träning vill man påverka dessa representationer genom att istället för att utföra träningen fysiskt, visualisera att träningen utförs och på så vis förbättra prestationen.

Detta ska då leda till att representationer kan skapas för nya ej inlärda rörelser samt till att förbättra och stärka redan intränade rörelser. Att förändra representationer för att förbättra sin prestation är nödvändigt. Men det är inte självklart att detta sker på samma sätt vid mental träning som vid motorisk träning. Dock är det så att det som förändras vid mental träning kommer att påverka den motoriska prestationen på ett eller annat sätt. Alltså för att vi ska kunna förbättra en idrottares prestation bör vi ha kunskap om den motoriska representationen oavsett träningsmetod.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Att visualisera en idrottsprestation är ett väl beprövat sätt att mentalt förbättra sin idrottsprestation. Det har visat sig vara effektivt i en rad idrotter. Emellertid är det fortfarande oklart hur detta går till och hur kopplingen mellan fysisk träning och mental träning ser ut. Syftet med projektet var att undersöka de underliggande neurala mekanismer till motorisk och mental träning och på så vis försöka fastställa vad för effekter vi kan förvänta oss av mental träning i syfte att förbättra idrottsprestation eller i rehabilitering efter skada. Hjärnavbildningen sker med hjälp av funktionell magnetisk resonans avbildning (fMRI).

Försökspersoner har liggandes i MR-scannern visualiserat motoriska rörelser som man inte respektive som man kan utföra fysiskt (exempelvis gång i trappa och rullstolsslalom). Resultaten har visat att det inte alls är som man tidigare påstått att samma sak sker vid mental träning som vid fysisk träning. Istället har studierna visat att den fysiska träningen påverkar den mentala träningen på ett mycket större sätt. Om man inte kan utföra en övning fysiskt så blir det inte heller motoriska delar av hjärnan som används om man visualiserar övningen. Istället används främre delen av hjärnan (frontalloben). Vidare så visade studierna att om man skadat sig, och inte längre kan utföra en övning fysiskt så förändras även hjärnaktiviteten när man visualiserar.

Istället för att aktivera motoriska områden så aktiveras återigen främre delen av hjärnan. Detta har största betydelse för användningen av mental träning eftersom målet med att visualisera är att just rekrytera motoriska områden för att stärka och förbättra den motoriska prestationen Resultaten av projektet innebär att användandet av mental träning inom idrott kommer att förändras. De tidigare grundantagandet att mental träning per automatik innebär att motoriska delar av hjärnan används är ifrågasatt. Idrottare och tränare bör vara medvetna om att mental träning ställer höga krav på det fysiska kunnandet, något som tidigare forskning inte har belyst.

 

Kombinationen motorisk och mental träning: Prestation och hjärnförändringar

Bakgrund och syfte med projektet

För varje idrottsprestation, oavsett nivå, finns det en representation som är skapad via träning. Denna representation skapas och lagras i hjärnan. Att förstå hur dessa representationer skapas, lagras och plockas fram är därför av största vikt för att kunna förbättra prestationen hos idrottare. Detta gäller även, och kanske blir extra tydligt, när man pratar om mental träning. För vid mental träning vill man påverka dessa representationer genom att istället för att utföra träningen fysiskt, visualisera att träningen utförs och på så vis förbättra prestationen.

Detta ska då leda till att representationer kan skapas för nya ej inlärda rörelser samt till att förbättra och stärka redan intränade rörelser. Att förändra representationer för att förbättra sin prestation är nödvändigt. Men det är inte självklart att detta sker på samma sätt vid mental träning som vid motorisk träning. Dock är det så att det som förändras vid mental träning kommer att påverka den motoriska prestationen på ett eller annat sätt. Alltså för att vi ska kunna förbättra en idrottares prestation bör vi ha kunskap om den motoriska representationen oavsett träningsmetod.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Att visualisera en idrottsprestation är ett väl beprövat sätt att mentalt förbättra sin idrottsprestation. Det har visat sig vara effektivt i en rad idrotter. Emellertid är det fortfarande oklart hur detta går till och hur kopplingen mellan fysisk träning och mental träning ser ut. Syftet med projektet var att undersöka de underliggande neurala mekanismer till motorisk och mental träning och på så vis försöka fastställa vad för effekter vi kan förvänta oss av mental träning i syfte att förbättra idrottsprestation eller i rehabilitering efter skada. Hjärnavbildningen sker med hjälp av funktionell magnetisk resonans avbildning (fMRI).

Försökspersoner har liggandes i MR-scannern visualiserat motoriska rörelser som man inte respektive som man kan utföra fysiskt (exempelvis gång i trappa och rullstolsslalom). Resultaten har visat att det inte alls är som man tidigare påstått att samma sak sker vid mental träning som vid fysisk träning. Istället har studierna visat att den fysiska träningen påverkar den mentala träningen på ett mycket större sätt. Om man inte kan utföra en övning fysiskt så blir det inte heller motoriska delar av hjärnan som används om man visualiserar övningen. Istället används främre delen av hjärnan (frontalloben). Vidare så visade studierna att om man skadat sig, och inte längre kan utföra en övning fysiskt så förändras även hjärnaktiviteten när man visualiserar.

Istället för att aktivera motoriska områden så aktiveras återigen främre delen av hjärnan. Detta har största betydelse för användningen av mental träning eftersom målet med att visualisera är att just rekrytera motoriska områden för att stärka och förbättra den motoriska prestationen Resultaten av projektet innebär att användandet av mental träning inom idrott kommer att förändras. De tidigare grundantagandet att mental träning per automatik innebär att motoriska delar av hjärnan används är ifrågasatt. Idrottare och tränare bör vara medvetna om att mental träning ställer höga krav på det fysiska kunnandet, något som tidigare forskning inte har belyst.

 

Motorik och skolresultat, en longitudinell interventionsstudie om effekter av ökad idrottsundervisning

Bakgrund och syfte med projektet

För varje idrottsprestation, oavsett nivå, finns det en representation som är skapad via träning. Denna representation skapas och lagras i hjärnan. Att förstå hur dessa representationer skapas, lagras och plockas fram är därför av största vikt för att kunna förbättra prestationen hos idrottare. Detta gäller även, och kanske blir extra tydligt, när man pratar om mental träning. För vid mental träning vill man påverka dessa representationer genom att istället för att utföra träningen fysiskt, visualisera att träningen utförs och på så vis förbättra prestationen.

Detta ska då leda till att representationer kan skapas för nya ej inlärda rörelser samt till att förbättra och stärka redan intränade rörelser. Att förändra representationer för att förbättra sin prestation är nödvändigt. Men det är inte självklart att detta sker på samma sätt vid mental träning som vid motorisk träning. Dock är det så att det som förändras vid mental träning kommer att påverka den motoriska prestationen på ett eller annat sätt. Alltså för att vi ska kunna förbättra en idrottares prestation bör vi ha kunskap om den motoriska representationen oavsett träningsmetod.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Att visualisera en idrottsprestation är ett väl beprövat sätt att mentalt förbättra sin idrottsprestation. Det har visat sig vara effektivt i en rad idrotter. Emellertid är det fortfarande oklart hur detta går till och hur kopplingen mellan fysisk träning och mental träning ser ut. Syftet med projektet var att undersöka de underliggande neurala mekanismer till motorisk och mental träning och på så vis försöka fastställa vad för effekter vi kan förvänta oss av mental träning i syfte att förbättra idrottsprestation eller i rehabilitering efter skada. Hjärnavbildningen sker med hjälp av funktionell magnetisk resonans avbildning (fMRI).

Försökspersoner har liggandes i MR-scannern visualiserat motoriska rörelser som man inte respektive som man kan utföra fysiskt (exempelvis gång i trappa och rullstolsslalom). Resultaten har visat att det inte alls är som man tidigare påstått att samma sak sker vid mental träning som vid fysisk träning. Istället har studierna visat att den fysiska träningen påverkar den mentala träningen på ett mycket större sätt. Om man inte kan utföra en övning fysiskt så blir det inte heller motoriska delar av hjärnan som används om man visualiserar övningen. Istället används främre delen av hjärnan (frontalloben). Vidare så visade studierna att om man skadat sig, och inte längre kan utföra en övning fysiskt så förändras även hjärnaktiviteten när man visualiserar.

Istället för att aktivera motoriska områden så aktiveras återigen främre delen av hjärnan. Detta har största betydelse för användningen av mental träning eftersom målet med att visualisera är att just rekrytera motoriska områden för att stärka och förbättra den motoriska prestationen Resultaten av projektet innebär att användandet av mental träning inom idrott kommer att förändras. De tidigare grundantagandet att mental träning per automatik innebär att motoriska delar av hjärnan används är ifrågasatt. Idrottare och tränare bör vara medvetna om att mental träning ställer höga krav på det fysiska kunnandet, något som tidigare forskning inte har belyst.