Skola-idrott-hälsa (SIH) 2010 – en uppföljning efter nio år

Bakgrund och syfte med projektet

År 2001 påbörjades vid GIH i Stockholm en för Sverige och i internationella sammanhang unik flervetenskaplig datainsamling. Utgångspunkten för studien var den livsstilsförändring som präglar västvärlden vilken har medfört en oro över barns och ungas hälsoutveckling, fysiska aktivitetsvanor och motorik Mot denna bakgrund sjösattes studien Skola-idrott-hälsa (2001) för att kartlägga barns och ungas villkor för fysisk aktivitet, belysa omfattning av denna samt undersöka medicinska, fysiologiska och sociala konsekvenser av fysisk inaktivitet. En del i detta var också att kartlägga vad som händer på lektionstid i ämnet idrott och hälsa i skolan.

Avsikten med föreliggande ansökan var att genomföra en uppföljningsstudie av de ungdomar som för nio år sedan medverkade i den flervetenskapliga studien Skola-idrott-hälsa (SIH)vid GIH. Vid basstudien 2001 var dessa deltagare 9/10, 12/13 respektive 15/16 år gamla.

Syftet var således att genomföra en fortsatt uppföljning av deltagarnas fysiska aktivitet, omfattning och inriktning på denna samt få kunskap om bakgrundsfaktorer som påverkar ungas livsstil och fysisk aktivitet, upplevd hälsa samt elevers inställning till och lärande inom skolämnet idrott och hälsa.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Avsikten med genomförd datainsamling har varit att göra en nio-årig uppföljningsstudie av de ungdomar inom det flervetenskapliga forskningsprojektet Skola-idrott-hälsa (SIH) som 2001 var 9/10, 12/13 respektive 15/16 år. Deltagarna var vid den föreliggande studiens genomförande 18/19, 21/22 respektive 24/25 år.

Bakgrunden till studien har varit att genomföra en fortsatt uppföljning av omfattning och inriktning av ungas fysiska aktivitetsvanor i gymnasieskolan eller, i förekommande fall i arbetslivet, och på fritiden. Därtill få kunskap om vilka omgivnings- respektive bakgrundsfaktorer som påverkar dessa ungas livsstil med inriktning mot fysisk aktivitet. Vidare har ett syfte varit att fortsätta kartlägga skolämnet idrott och hälsas innehåll, nu på gymnasienivå, och elevernas inställning till och lärande inom ämnet. Slutligen har data om det upplevda hälsotillståndet hos ungdomarna samlats in.

Frågeställningar har bl.a. varit:

  • Vilka förändringar i aktivitetsmönster sker med stigande ålder?
  • Hur upplever de sitt eget hälsotillståndet och hur har det förändrats?
  • Vilka fysiska aktiviteter deltar ungdomarna i?
  • Hur har medlemskapet i idrottsföreningar förändrats?
  • Hur har uppfattningen om och inställningen till skolämnet idrott och hälsa förändrats?
  • Vad uppfattar gymnasister att de lär sig inom ämnet idrott och hälsa på gymnasienivå?

Uppföljningsstudien SIH 2010 genomfördes som en enkätstudie (webb- och pappersbaserad). Svarsfrekvensen var 75% av dem som var möjliga att nå (1290 personer). Medel för datainsamlingen SIH 2010 söktes via CIF och är nu slutförd.

Resultat: Huvudparten av deltagarna i SIH 2010 (födda 1991, 1988 och 1985) skattar sin självupplevda hälsa som god till mycket god. Efter att deltagarna lämnat skolan och med ökad ålder skattade kvinnorna sin generella självupplevda hälsa som allt bättre, medan männens skattade hälsa sjönk.

Den skattade självupplevda hälsan var mer starkt korrelerad till psykisk hälsa än till den fysiska, oavsett kön. Könsskillnader uppträdde dock när de unga skulle skatta sin generella psykologiska respektive fysiska hälsa. 75% av kvinnorna och 83% av männen upplevde sin psykiska hälsa som bra till mycket bra. En fjärdedel av kvinnorna skattade sin fysiska hälsa som mycket bra i relation till en tredjedel av männen. Vid frågor med utgångspunkt i sjukdomsbesvär (värk, stress, sömnproblem etc.) framkom att flickornas upplevda hälsa sjönk med ökad ålder. För frågor med en utgångspunkt i hälsa och välbefinnande (upplevd optimism, glädje, förmåga till fokus,etc.) framkom inga könsskillnader.

När det gäller fysisk aktivitetsgrad var de deltagare som vid 12 års ålder bedömde sig vara mycket fysiskt aktiva, den grupp unga vars fysiska aktivitetsgrad visade sig vara mest stabil över åren. Preliminära data visar att de unga som skattade sig som fysiskt aktiva också skattade sin hälsa högre.

Angående ungas engagemang i organiserad idrott visar preliminära data på att en begränsad del av de unga fortsätter efter 18 års ålder (ca 23%). De som gör detta ägnar sig också åt någon form av tävling. Bredden på utbudet av fysiska aktiviteter och praktiker är stor i den empiri som finns – och kräver fördjupade studier för att skapa kunskap kring hur livsstilsmönster förändras i övergången från tidiga tonår till ung vuxen.

Beträffande skolämnet uppgav över en tredjedel av de unga, efter att de lämnat skolan, att de kände sig osäkra på sambanden mellan hälsa, livsstil och omgivning. En tredjedel av deltagarna som vid 15 år uppgav att de “inte lärde sig någonting” inom skolämnet idrott och hälsa, fanns kvar inom denna kategori vid 18 års ålder. 18% av flickorna uppgav att de sällan eller aldrig deltog i ämnet idrott och hälsa, i relation till 8% av pojkarna.

De resultat som hitintills framkommit med hjälp av uppföljningen SIH 2010, pekar mot att begreppet hälsa behöver studeras utifrån fler utgångspunkter än dem som traditionellt styrt forskningsfrågorna. Det hälsoinriktade (salutogena) perspektivet öppnar för att inkludera andra dimensioner i hälsobegreppet som berör välbefinnande, förmåga till fokus etc. Ett patogent synsätt förstärker skillnader mellan könen, och orsaken till att svarskillnader framträder behöver utredas ytterligare.

I de svar som framkommit i studien verkar ämnet idrott & hälsa inta en något oklar roll i termer av vilka kunskaper en elev som går ut gymnasiet förväntas ska kunna. Ämnet idrott och hälsas roll som bärare av lärande i och om hälsa och fysisk aktivitet verkar framförallt uppfattas av elever som redan är fysiskt aktiva (och medlemmar i idrottsföreningar).

Ett stort antal analyser inom de olika ämnesområdena, bl.a. kring omgivande faktorers betydelse, kvarstår att göra. Externa medel kommer sökas för fortsatt databearbetning.

Skolans rum för rörelse – en studie av idéer om kroppsrörelse och utbildning i skolors idrottslokalitet

Bakgrund och syfte med projektet

År 2001 påbörjades vid GIH i Stockholm en för Sverige och i internationella sammanhang unik flervetenskaplig datainsamling. Utgångspunkten för studien var den livsstilsförändring som präglar västvärlden vilken har medfört en oro över barns och ungas hälsoutveckling, fysiska aktivitetsvanor och motorik Mot denna bakgrund sjösattes studien Skola-idrott-hälsa (2001) för att kartlägga barns och ungas villkor för fysisk aktivitet, belysa omfattning av denna samt undersöka medicinska, fysiologiska och sociala konsekvenser av fysisk inaktivitet. En del i detta var också att kartlägga vad som händer på lektionstid i ämnet idrott och hälsa i skolan.

Avsikten med föreliggande ansökan var att genomföra en uppföljningsstudie av de ungdomar som för nio år sedan medverkade i den flervetenskapliga studien Skola-idrott-hälsa (SIH)vid GIH. Vid basstudien 2001 var dessa deltagare 9/10, 12/13 respektive 15/16 år gamla.

Syftet var således att genomföra en fortsatt uppföljning av deltagarnas fysiska aktivitet, omfattning och inriktning på denna samt få kunskap om bakgrundsfaktorer som påverkar ungas livsstil och fysisk aktivitet, upplevd hälsa samt elevers inställning till och lärande inom skolämnet idrott och hälsa.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Avsikten med genomförd datainsamling har varit att göra en nio-årig uppföljningsstudie av de ungdomar inom det flervetenskapliga forskningsprojektet Skola-idrott-hälsa (SIH) som 2001 var 9/10, 12/13 respektive 15/16 år. Deltagarna var vid den föreliggande studiens genomförande 18/19, 21/22 respektive 24/25 år.

Bakgrunden till studien har varit att genomföra en fortsatt uppföljning av omfattning och inriktning av ungas fysiska aktivitetsvanor i gymnasieskolan eller, i förekommande fall i arbetslivet, och på fritiden. Därtill få kunskap om vilka omgivnings- respektive bakgrundsfaktorer som påverkar dessa ungas livsstil med inriktning mot fysisk aktivitet. Vidare har ett syfte varit att fortsätta kartlägga skolämnet idrott och hälsas innehåll, nu på gymnasienivå, och elevernas inställning till och lärande inom ämnet. Slutligen har data om det upplevda hälsotillståndet hos ungdomarna samlats in.

Frågeställningar har bl.a. varit:

  • Vilka förändringar i aktivitetsmönster sker med stigande ålder?
  • Hur upplever de sitt eget hälsotillståndet och hur har det förändrats?
  • Vilka fysiska aktiviteter deltar ungdomarna i?
  • Hur har medlemskapet i idrottsföreningar förändrats?
  • Hur har uppfattningen om och inställningen till skolämnet idrott och hälsa förändrats?
  • Vad uppfattar gymnasister att de lär sig inom ämnet idrott och hälsa på gymnasienivå?

Uppföljningsstudien SIH 2010 genomfördes som en enkätstudie (webb- och pappersbaserad). Svarsfrekvensen var 75% av dem som var möjliga att nå (1290 personer). Medel för datainsamlingen SIH 2010 söktes via CIF och är nu slutförd.

Resultat: Huvudparten av deltagarna i SIH 2010 (födda 1991, 1988 och 1985) skattar sin självupplevda hälsa som god till mycket god. Efter att deltagarna lämnat skolan och med ökad ålder skattade kvinnorna sin generella självupplevda hälsa som allt bättre, medan männens skattade hälsa sjönk.

Den skattade självupplevda hälsan var mer starkt korrelerad till psykisk hälsa än till den fysiska, oavsett kön. Könsskillnader uppträdde dock när de unga skulle skatta sin generella psykologiska respektive fysiska hälsa. 75% av kvinnorna och 83% av männen upplevde sin psykiska hälsa som bra till mycket bra. En fjärdedel av kvinnorna skattade sin fysiska hälsa som mycket bra i relation till en tredjedel av männen. Vid frågor med utgångspunkt i sjukdomsbesvär (värk, stress, sömnproblem etc.) framkom att flickornas upplevda hälsa sjönk med ökad ålder. För frågor med en utgångspunkt i hälsa och välbefinnande (upplevd optimism, glädje, förmåga till fokus,etc.) framkom inga könsskillnader.

När det gäller fysisk aktivitetsgrad var de deltagare som vid 12 års ålder bedömde sig vara mycket fysiskt aktiva, den grupp unga vars fysiska aktivitetsgrad visade sig vara mest stabil över åren. Preliminära data visar att de unga som skattade sig som fysiskt aktiva också skattade sin hälsa högre.

Angående ungas engagemang i organiserad idrott visar preliminära data på att en begränsad del av de unga fortsätter efter 18 års ålder (ca 23%). De som gör detta ägnar sig också åt någon form av tävling. Bredden på utbudet av fysiska aktiviteter och praktiker är stor i den empiri som finns – och kräver fördjupade studier för att skapa kunskap kring hur livsstilsmönster förändras i övergången från tidiga tonår till ung vuxen.

Beträffande skolämnet uppgav över en tredjedel av de unga, efter att de lämnat skolan, att de kände sig osäkra på sambanden mellan hälsa, livsstil och omgivning. En tredjedel av deltagarna som vid 15 år uppgav att de “inte lärde sig någonting” inom skolämnet idrott och hälsa, fanns kvar inom denna kategori vid 18 års ålder. 18% av flickorna uppgav att de sällan eller aldrig deltog i ämnet idrott och hälsa, i relation till 8% av pojkarna.

De resultat som hitintills framkommit med hjälp av uppföljningen SIH 2010, pekar mot att begreppet hälsa behöver studeras utifrån fler utgångspunkter än dem som traditionellt styrt forskningsfrågorna. Det hälsoinriktade (salutogena) perspektivet öppnar för att inkludera andra dimensioner i hälsobegreppet som berör välbefinnande, förmåga till fokus etc. Ett patogent synsätt förstärker skillnader mellan könen, och orsaken till att svarskillnader framträder behöver utredas ytterligare.

I de svar som framkommit i studien verkar ämnet idrott & hälsa inta en något oklar roll i termer av vilka kunskaper en elev som går ut gymnasiet förväntas ska kunna. Ämnet idrott och hälsas roll som bärare av lärande i och om hälsa och fysisk aktivitet verkar framförallt uppfattas av elever som redan är fysiskt aktiva (och medlemmar i idrottsföreningar).

Ett stort antal analyser inom de olika ämnesområdena, bl.a. kring omgivande faktorers betydelse, kvarstår att göra. Externa medel kommer sökas för fortsatt databearbetning.