Skip to main content

Så påverkade coronapandemin barn- och ungdomsidrotten

20 april 2022
Pressmeddelande
Centrum för idrottsforskning (CIF) har på regeringens uppdrag analyserat coronapandemins effekter på barn- och ungdomsidrotten. Totalt sett minskade aktivitetsnivån med tio procent under pandemins första år, visar analysen. Men idrotterna påverkades väldigt olika. Vissa drabbades hårt, medan andra var helt opåverkade.

Den 21 april överlämnade CIF en rapport till Anders Ygeman, Integrations- och migrationsminister med ansvar för idrottsfrågor.
Två barn som brottas
Foto: Petter Arvidson, Bildbyrån

En tydlig nedgång

Centrum för idrottsforskning har jämfört aktivitetsnivåer mätt i antalet deltagartillfällen i barn- och ungdomsidrotten åren 2020 och 2019 (året före pandemin). Resultatet visar en genomsnittlig minskning på 10 procent bland föreningsidrottande unga 7–20 år. Nedgången var förhållandevis jämnt fördelad avseende kön och åldersgrupp. Samtliga kategoriers deltagartillfällen minskade med 9–12 procent. Undantaget är pojkar 17–20 år, där nedgången var något större; 16 procent.

Nedgången är den största sedan vi påbörjade vår uppföljning för drygt 10 år sedan. Men man ska komma ihåg att restriktionerna för barn och ungdomar var begränsade under pandemin. Till skillnad från många andra länder uppmuntrades Sveriges idrottsföreningar att fortsätta bedriva barn- och ungdomsträning, fast utan tävlingar och resor för att minska risken för smittspridning. En fullständig timeout av föreningsidrott hade givetvis resulterat i en betydligt kraftigare nedgång, säger Johan R Norberg, utredare på CIF.

Image
Graf över aktivitetsnivåer barn- och ungdomar 2010-2020
Figur. Aktivitetsnivån i barn- och ungdomsidrotten 2010–2020 fördelad på pojkar och flickor i respektive åldersgrupper (antal deltagartillfällen per capita och år). Källa: Riksidrottsförbundet/LOK-stöd

Stora skillnader mellan inomhus- och utomhusidrotter

Analysen visar även stora skillnader mellan idrotter. Pandemin drabbade framför allt ”hallidrotter” som bedrivs inomhus, till exempel de stora barn- och ungdomsidrotterna gymnastik, handboll, innebandy och basket. Även kampsporter drabbades hårt.

Utomhusidrotter klarade sig betydligt bättre. Den största barn- och ungdomsidrotten, fotbollen, ökade till och med antalet aktiviteter under 2020.

Image
Tabell med specialidrottsförbund med flest deltagaraktiviteter
Tabell. Specialidrottsförbund med flest antal deltagartillfällen (LOK-stöd) år 2020 och procentuell förändring jämfört med 2019. Källa: Riksidrottsförbundet/LOK-stöd

Ungas träningsvanor oförändrade

Centrum för idrottsforskning har även uppdragit till analysföretaget Ungdomsbarometern att undersöka hur träningsvanor förändrats bland unga i åldern 15–24 år under pandemin. Resultatet indikerar att ungas idrotts- och träningsaktiviteter varit förhållandevis konstanta under åren 2020–2021, jämfört med tiden före pandemin.

Visserligen uppger många ungdomar att de tränat hemma och utomhus i större utsträckning än tidigare, men någon minskning i just föreningsidrotten kunde man inte finna. Inte heller har unga lämnat föreningsidrotten för att i stället träna på kommersiella gym eller i egen regi. Föreningsidrotten stod sig bra under krisen.

Kontakt

Johan R Norberg
Utredare
Statens stöd till idrotten - uppföljning 2021
Ladda ned