Jämställdhet en väg till framgångsrik idrottsutveckling
8 maj 2018
Fördelningen av resurser mellan kvinnor och mäns idrottande och motionerande är ojämställd. Den könsmässiga snedfördelningen är tydligast inom barn- och ungdomsidrotten. Det visar Centrum för idrottsforsknings rapport till regeringen, i vilken även könsstereotypa normer och ideal inom idrotten lyfts fram som hinder mot en jämställd idrott. Inom idrottsrörelsen har jämställdhetsarbetet intensifierats under senare år. Samtidigt visar den fördjupade analys som Centrum för idrottsforskning (CIF) genomfört att vägen till en jämställd idrottsrörelse alltjämt är lång. På de flesta nivåer inom idrotten är kvinnors och mäns deltagande, förutsättningar och villkor olika. Ojämlikheten framträder i andelen kvinnor och män som är medlemmar i olika idrotter, i andelen styrelseposter och förtroendeuppdrag, i fördelning av resurser och avseende idrottsliga normer och ideal. – Rapporten visar att mycket arbete återstår innan kvinnors och mäns förutsättningar är jämställda inom idrotten. Men den visar också att idrottsrörelsen har allt att vinna på att fördela makt, inflytande och resurser mer jämlikt. Jämställdhet är inte bara en rättvisefråga – det är också en väg till framgångsrik idrottsutveckling, säger Johan R Norberg, professor i idrottsvetenskap och utredare på CIF.Fördelning av resurser
CIF:s rapport visar att fördelningen av resurser i åldrarna 7-25 år tydligt gynnar pojkars idrottande. En förklaring är att det offentliga stödet är öronmärkt för föreningsidrott samtidigt som tjejer i tonåren i högre utsträckning än pojkar lämnar föreningsidrotten för träning i privat regi (gym, gympa, motionsbaserad gruppträning och dylikt). En andra förklaring är att det största bidraget till barn- och ungdomsidrotten bygger på genomförda aktiviteter vilket premierar verksamheter med stora träningsgrupper och många träningspass. Ur ett könsperspektiv gynnar detta pojkar som dominerar i stora lagidrotter, medan flickor i större utsträckning återfinns i individuella idrotter.Representation
Riksidrottsförbundets jämställdhetsmål är att kvinnor och män ska vara representerade med minst 40 procent i alla beslutande och rådgivande organ. I rapporten framgår att detta mål varken uppnås på lokal eller nationell nivå.- I nästan hälften av de nationella idrottsförbunden (33 av 71) består styrelsen av mer än 60 procent män. 76 procent av förbunden har en manlig ordförande. Endast 1 förbund av 71 har en kvinnodominerad styrelse.
- Rollen som tränare domineras kraftigt av män. Enligt IdrottOnline står män för 73 procent av alla tränartillfällen i barn- och ungdomsidrotten.
- Även gällande internationella uppdrag är den manliga dominansen på ledande positioner i svensk idrott stor. Endast 24 procent av idrottsledare med internationella uppdrag i förbundsstyrelser och kommittéer var kvinnor 2016.
