Här skriver vi om aktuella händelser inom idrottsforskningens värld

CIF utlyser forskningsbidrag 2020

18 juni 2019

Forskningsbidrag finns nu att söka från Centrum för idrottsforskning för 2020. Total summa att fördela beräknas bli cirka 21 miljoner kronor. Ansökan kan avse projektbidrag, lönemedel till postdok samt bidrag till organisation, samverkan och nätverkande. Ansökan ska ha klar idrottsrelevans. Ansökan görs digitalt via CIF:s digitala ansökningssystem som finns både i en svensk och en engelsk version. All information om forskningsbidragen finns både på svenska och engelska. Ansökningsperioden stänger måndagen den 16 september kl 17.00 (svensk tid). Beslut om bidrag fattas av CIF:s styrelse den 27 november 2019 efter beredning av dess vetenskapliga råd.

Läs mer

Utlysning av forskningsbidrag 2020 Regler och anvisningar 2020

Taggar: , ,
Publicerad i Nyheter - startsida

Calls for funding proposals 2020

You can now apply for funding from the Swedish Research Council for Sport Science (Centrum för idrottsforskning, CIF) for 2020. The total sum to be distributed is approximately SEK 21 million. Applications may be for:
  • Project funding
  • Funding for post-doctoral researchers
  • Funding for associations, collaboration and networking
Of special interest are research projects focusing on sporting excellence and research into sports for children and young people. Both types of project are prioritised as long as they are of sufficient quality. Submit your application electronically via the application system no later than Monday 16 September 2019. Decisions on funding are made by the Board of the Swedish Research Council for Sport Science on 27 November 2019. Read more about project funding on our English web site

Publicerad i Nyheter - startsida

Nyheter i CIF:s forskningsbidrag 2020

Forskningsbidrag för 2020 finns nu att söka. I 2020 års utlysning finns några nyheter som är viktiga att känna till. Det är viktigt att läsa igenom utlysningen samt alla regler och anvisningar innan ansökan skickas in. Nyheter i utlysningen av forskningsbidrag 2020:
  • En begränsning på antalet ansökningar har införts. Huvudsökande får ansöka om max en ansökan till projektbidrag samt en ansökan till lönemedel för postdok-tjänst.
  • Maxbelopp att söka är 400 000 kronor för projektbidrag.
  • Namnbyte på nydisputerad till postdok.
  • Ett basanslag på 100 000 kronor går att söka tillsammans med postdok-ansökan år 1. Basanslaget kan vara driftskostnader utöver lönemedel.
  • Om en pensionerad forskare söker medel som huvudsökanden gäller att forskaren har en anställning på minst 20% på ett lärosäte som seniorprofessor eller motsvarande. Forskaren måste vara anställd vid ansökningstillfället.
  • Sökanden kan lägga till information om etikansökan.
  • Riksidrottsförbundets utlysning tas bort.
  • För slutredovisningar gäller att enbart redovisa de publikationer och presentationer där CIF-finansiering har angetts.

Läs mer

Utlysning av CIF:s forskningsbidrag 2020 Regler och anvisningar 2020 Regler och anvisningar för slutredovisning av avslutade CIF-projekt

Taggar: ,
Publicerad i Nyheter - startsida

Signering med bankID

Nytt i CIF:s ansökningssystem är att ansökan ska signeras digitalt med bankID och det ska göras innan ansökningssystemet stänger kl 17.00 den 16 september. Genom att signera ansökan digitalt intygar den sökande att det förvaltande organet godkänt sitt åtagande att stödja den aktuella forskningen samt att ställa anställning, lokaler och utrustning till förfogande. Prefekt eller motsvarande som är kontaktperson för det förvaltande organet ska inte signera utan anges endast med namn, titel samt e-postadress. Läs regler och anvisningar om att söka forskningsbidrag

Publicerad i Nyheter, Nyheter - startsida

Förbundens bidragsberoende ökar

14 maj 2019

Idrottsförbundens totala omsättning växer stadigt. Samtidigt har förbundens beroende av statsbidrag ökat. Fotbollförbundet omsätter överlägset mest pengar. Isseglingsförbundet omsätter minst. Se färsk statistik om Idrottssverige på Idrottsstatistik.se

Taggar:
Publicerad i Nyheter - startsida

Idrotten är ojämlik

Featured Video Play Icon

Inkomst, utbildningsnivå, bakgrund, kön och bostadsort avgör hur mycket barn och ungdomar föreningsidrottar. Det är oförenligt med idrottsrörelsens egen värdegrund om idrott för alla, visar Centrum för idrottsforsknings årliga uppföljning av statens stöd till idrotten. Flera forskningsstudier ingår i CIF:s rapport. De visar entydigt att andelen unga som föreningsidrottar är högst i socioekonomiskt starka grupper och lägst i svaga. Ojämlikheten är större bland flickor än bland pojkar.

Stora socioekonomiska skillnader

En av studierna i rapporten visar att 30 procent av de ungdomar som kom från hem med både lågt utbildningskapital och lågt ekonomiskt kapital var medlemmar i en idrottsförening. I gruppen med högt ekonomiskt kapital och högt utbildningskapital var siffran 80 procent. Drygt 1 000 15-åriga pojkar och flickor från olika delar av landet ingick i undersökningen gjord av Bengt Larsson, Gymnastik- och idrottshögskolan. En studie av forskargruppen Ung livsstil visar samtidigt att ojämlikheten i föreningsidrotten har funnits under lång tid, och att den inte har minskat på senare år. Snarare tvärtom. – De nya studierna både bekräftar och förstärker bilden av att barn- och ungdomsidrotten inte är lika tillgänglig för alla, säger Johan R Norberg, professor i idrottsvetenskap och utredare på CIF.

Idrottsrörelsens svåra dubbla uppdrag

Ojämlik idrott är oförenlig med idrottsrörelsens egen värdegrund. Men mycket görs för att minska ojämlikheten – inte minst inom ramen för Idrottslyftet, idrottsrörelsens särskilda satsning på idrott för nyanlända och asylsökande. Samtidigt visar CIF:s rapport att det finns både utmaningar och hinder på vägen. – En stor utmaning är att idrottsrörelsen måste balansera två delvis oförenliga uppdrag; att verka i de egna medlemmarnas och i samhällets intresse. Det skapar svåra avvägningsfrågor. Ska resurser och stöd riktas till områden där idrottslivet är svagt – eller ska alla behandlas lika? Idrottsrörelsen består av många och skilda föreningar och förbund. Det saknas för närvarande samsyn i dessa frågor, säger Johan R Norberg.

Stora geografiska variationer

Mest aktiva i föreningsidrotten är barn och ungdomar i medelstora och välmående städer och förortskommuner med hög utbildningsnivå, särskilt i Stockholms- och Skåneregionen. Minst aktiva är unga i landsbygdskommuner. CIF:s rapport indikerar också att föreningsidrottandet är lägre i storstädernas centrala delar. Läs mer Statens stöd till idrotten – uppföljning 2018 Idrotten och (o)jämlikheten – I medlemmarnas eller samhällets intresse?

Taggar: ,
Publicerad i Nyheter - startsida

Unga pojkar föreningsidrottar mindre

13 maj 2019

Idrottandet minskar bland barn 7–12 år. Nedgången är särskilt stor bland pojkar. Det är ett av resultaten i Centrum för idrottsforsknings årliga uppföljning av statens idrottsstöd. Regeringsrapporten lämnas till regeringen den 14 maj. Det är en ny och oroväckande trend, säger Johan R Norberg, utredare på CIF.   Pojkar 7–12 år sticker ut i CIF:s analys. Det är den yngsta ålderskategorin och vanligtvis mycket idrottsaktiv. Minskningen i antalet träningstillfällen per person och år i den gruppen var hela tolv procent mellan 2012 och 2017. För flickorna i samma ålder var motsvarande minskning drygt fem procent. – Det finns ännu inga svar på varför föreningsidrottandet minskar bland de allra yngsta. Däremot vet vi att många unga redan i dag rör sig för lite. På sikt kan minskningen bli ett problem både för svensk idrottsrörelse och för folkhälsan. Om trenden håller i sig finns det skäl att vara orolig, säger Johan R Norberg.

Minskar mest på landsbygden

Pojkarnas föreningsidrottande minskar i 233 av landets 290 kommuner. Nedgången sker i alla typer av kommuner, men är störst på landsbygden. Mest minskar aktivitetsnivån i små kommuner i exempelvis Västerbottens, Värmlands, Dalarnas och Jämtlands län. – Vi har tidigare sett att idrottandet är särskilt starkt i rika kommuner men svagare på platser där inkomsterna och utbildningsnivån är lägre. Utvecklingen speglar det förhållandet, säger Johan R Norberg. Se hur det ser ut i din kommun på sajten Idrottsstatistik.se

Läs mer

Statistik om idrottsrörelsen

Taggar: ,
Publicerad i Nyheter - startsida

Frukostseminarium 9 april

Featured Video Play Icon

14 mars 2019

Välkommen till ett frukostseminarium med Karin Redelius och Fredrik Sundqvist!

Vilken värdegrund ska barn- och ungdomsidrotten bygga på och hur skapar vi en hållbar föreningsidrott? Det är frågor som i högsta grad är aktuella eftersom barnkonventionen blir lag 2020. Därför kommer CIF under året att arrangera ett antal seminarier på temat barn- och ungdomsidrott. Detta första seminarium tar utgångspunkt i följande frågeställningar:
  • Vad utmärker en miljö där unga idrottare mår bra och utvecklas?
  • Är tidig elitsatsning eller selektering förenligt med barnkonventionen/barnrättsperspektivet?

Föreläsare

Karin Redelius är professor i idrottspedagogik vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH). Hennes forskningsinriktning rör barn- och ungdomsidrottens utformning, särskilt i relation till centrala riktlinjer samt barnkonventionen. Karins pågående forskningsprojekt behandlar dels förekomsten av tidiga elitsatsningar, dels kommersialiseringstrender i barn- och ungdomsidrott. Karin har varit ungdomstränare i fotboll och elitspelare i bandy. Fredrik Sundqvist är fil. doktor i teoretisk filosofi. Fredrik har under många år varit engagerad i ungdomsfotbollen och dess värderingsfrågor, först som tränare för ett pojklag och senare som föreningsutvecklare och utbildningsansvarig i Azalea BK, en ungdomsförening i Göteborg. Är författare till boken ”Så funkar ungdomsfotboll – Om gemenskap och konflikter i världens roligaste idrott”. Helen Alpstig (moderator) är samordnare värdegrundsfrågor och sakkunnig på barn- och ungdomsidrott på Stockholmsidrotten.

Målgrupp

Seminariet vänder sig till dig som är tränare/ledare, utvecklingsansvarig, förälder eller har ett intresse för idrottsfrågor.

Taggar: ,
Publicerad i Nyheter - startsida

Hallå där Marcus Moberg …

7 mars 2019

Foto: Louise Ekström

… Fil dr i idrottsvetenskap, Gymnastik- och idrottshögskolan

Du har nyligen fått ett forskningsprojekt beviljat av CIF. Vad du vill undersöka?

– Det övergripande syftet med projektet att försöka ta reda på vilka fysiologiska processer som medför att muskeln växer vid styrketräning. Mer konkret ska vi undersöka vilken betydelse laktat, det vill säga mjölksyra, har för muskelns träningsanpassning vid styrketräning. Är laktatnivåerna under passet i sig viktiga för träningseffekten? Projektet ska också undersöka om laktatets effekt skiljer sig mellan kvinnor och män.

Varför vill du studera detta?

– I dag är det inte klarlagt vilka fysiologiska faktorer som gör att muskeln oftast växer till sig efter en period av styrketräning. Sen är laktat i sig en mycket spännande molekyl eftersom den tidigare ansågs vara en slaggprodukt som orsakar trötthet.  Nu anser man att laktat fungerar som ett alternativt bränsle vid träning och en möjlig signalsubstans som är inblandad i muskelns träningsanpassning.

När ungefär kommer studien att vara klar?

– Den experimentella delen av studien där 16 kvinnor och män har genomfört styrketräning, med eller utan tillförsel av laktat i blodet, är nyligen avslutad. Just nu pågår analysarbetet för fullt på försökspersonernas blod- och muskelprover. Analyserna förväntas vara klara nu i sommar, och förhoppningsvis kan allt sammanställas och publiceras i början av hösten.

Vilken betydelse för idrott kan dina forskningsresultat få?

– Förhoppningen är att studien ska kunna medföra ökad kunskap om hur man designar styrketräningsprogram för optimal träningseffekt. Projektet kan förhoppningsvis även ge svar på om det finns fysiologiska orsaker till om kvinnor och män ska styrketräna på olika sätt. Läs mer om Marcus Moberg och hans forskning

Publicerad i Nyheter

Hallå där Eva Skillgate …

6 mars 2019

Fotograf: David Bicho

… professor och legitimerad naprapat vid Sophiahemmets högskola

Du har nyligen fått ett forskningsprojekt beviljat av CIF. Vad vill du undersöka?

– Vi vill förstå mer om idrottsskador hos unga fotbollsspelande tjejer. Genom att undersöka spelarna med både kliniska tester och enkäter vid studiestart och sedan följa dem med veckovisa tränings- och skaderapporter under ett år, kan vi studera vilken betydelse olika faktorer såsom styrka, rörlighet, funktion, fotbollsrelaterade faktorer, livsstil och psykologiska faktorer har för risken att skada sig över tid.

Varför vill du studera det?

– Det är relativt vanligt med skador hos unga idrottare, och tjejer verkar drabbas oftare än killar. Hittills har forskningen främst gjorts på vuxna män. Därför känns det extra viktigt och roligt att få att bidra till kunskapsläget för unga tjejer. Skador kan bidra till att man slutar med fotboll och annan fysisk aktivitet och kan även påverka hälsan när man blir äldre. Vi hoppas kunna ge både idrottare och tränare kunskap om vad de skall vara uppmärksamma på för att minska risken för skador.

När ungefär kommer studien att vara klar?

– Studien pågår sedan något år, och vi räknar med att ha inkluderat alla 600 spelare under 2019. Sen tar det ett år innan alla har följts upp, och därefter kan vi göra analyser och skriva rapporter och vetenskapliga artiklar. Vi räknar med att kunna rapportera resultat tidigast år 2021.

Vilken betydelse för idrott kan dina forskningsresultat få?

– Om vi lyckas genomföra projektet med hög kvalitet kommer det att fylla viktiga kunskapsluckor. Om tydliga riskfaktorer kan identifieras, kan det utgöra basen för tidiga insatser som ska förebygga skador. Väldigt få studier följer deltagarna under ett helt år och med ett så brett perspektiv på skaderisker.  Vår förhoppning är alltså att vårt projekt kommer att ha stor betydelse för fotbollsspelande tjejer och att kunskapen till viss del kan generaliseras till unga tjejer i andra lagidrotter. Läs mer om Eva Skillgate och hennes forskning

Publicerad i Nyheter