Här skriver vi om aktuella händelser inom idrottsforskningens värld

Johan R Norberg om god styrning inom idrotten

Featured Video Play Icon

20 april 2021

Johan R Norberg, utredare på Centrum för idrottsforskning sammanfattar resultaten från CIF:s nya regeringsrapport vilken visar att idrotten i Sverige behöver förbättra sin styrning, öppenhet och demokratiska funktionssätt.

– Svensk idrott borde vara i frontlinjen i dessa frågor, men vi har snarare hamnat på efterkälken, säger Johan R Norberg, utredare på Centrum för idrottsforskning.

CIF:s rapport lämnades till regeringen den 19 april 2021.

Läs mer om CIF:s uppföljning av statens stöd till idrotten 2020

Publicerad i Nyheter - startsida

Sverige på efterkälken i arbetet med trygg och trovärdig idrott

Personer står på idrottsplan innanför stängsel

19 april 2021

Idrotten i Sverige behöver förbättra sin styrning, öppenhet och demokratiska funktionssätt. Det är slutsatsen i regeringsrapporten Idrottens riskzoner – om vägar till trygg och trovärdig idrott som offentliggörs den 19 april.

Svensk idrott borde vara i frontlinjen i dessa frågor, men vi har snarare hamnat på efterkälken, säger Johan R Norberg, utredare på Centrum för idrottsforskning.

I kölvattnet av korruptions- och dopningskandaler har den internationella idrottens aktörer på senare år tvingats att ompröva sina arbetsformer för att möta dessa avarter och därmed rädda idrottens anseende och legitimitet.

Att även den svenska idrotten behöver öka sitt engagemang i dessa frågor är ett av budskapen i rapporten Idrottens riskzoner – om vägar till trygg och trovärdig idrott.

– Internationellt diskuteras idag nya principer för bättre styrning. Liknande samtal behöver även föras inom svensk idrott. Kriminalitet, fusk, övergrepp och tystnadskulturer är problem här liksom i resten av världen, säger Johan R Norberg, utredare på Centrum för idrottsforskning.

Utmaningar med mjuk styrning

I den svenska idrottsmodellen, där ideella idrottsföreningar utgör basen, dominerar så kallad mjuk styrning. Föreningar och idrottsförbund uppmuntras att själva välja att göra rätt genom värdegrundsdiskussioner, information, utvecklingsprojekt och eget ansvarstagande.

Problemet med mjuk styrning, menar Johan R Norberg, är att det ofta ger utrymme för mindre godräknade att missbruka systemen, speciellt när allvarliga påföljder för överträdelser saknas.

– Det finns en lite naiv bild inom idrotten att alla vill göra rätt och följa riktlinjer. Men problemen i den internationella idrotten har tydligt visat att system som kan missbrukas, förr eller senare även kommer att missbrukas.

I en svensk idrottskontext kan sådana problem handla om allt från osunda elitsatsningar i barn- och ungdomsidrotten, till fusk och kriminalitet inom elitidrotten och bristande etik i idrottsrörelsens demokratiska processer.

– Det behövs bra utformade regler för ansvarutkrävande och sanktioner som inte möjliggör jäv, korruption eller intressekonflikter. Trovärdig styrning inom idrotten handlar om att skapa styrsystemen som inte kan missbrukas. Egentligen är det inget konstigt, liknande principer tillämpas ju i den offentliga sektorn och inom företagsvärlden sedan länge, säger Johan R Norberg.

Experter ger konkreta råd

I rapporten medverkar experter, forskare och sakkunniga från Polismyndigheten, Brå och Riksidrottsförbundet. Tillsammans analyserar de olika aspekter av idrottsrörelsens verksamhet och ger konkreta råd för vad idrottsrörelsen kan göra för att hantera och förebygga olika risker och problem.

– Flera av de medverkande i årets rapport pekar på att idrotten ofta har svårt att hantera problem och konflikter och är känslig för kritik. Allt detta ger upphov till tystnadskulturer. Ett första viktigt steg mot stärkt styrning är att bryta dessa tystnadskulturer. Idrottens aktörer måste bli bättre på att erkänna och diskutera de utmaningar och riskzoner som faktiskt finns, säger Johan R Norberg.

En annan viktig del handlar om att lägga till mer kraftfulla inslag i styrningen, som komplement till dagens mjuka styrning. Det kan handla om bättre uppföljningar, kraftigare sanktioner och skarpare regler.

– Ett viktigt budskap i rapporten är att ökad styrning inte begränsar idrottens självbestämmande, utan tvärtom är en förutsättning för att idrotten behöver ska behålla dagens starka självständighet och trovärdighet, säger Johan R Norberg.

Mer om rapporten

Rapporten Idrottens riskzoner – om vägar till trygg och trovärdig idrott är en del av 2020 års uppföljning av statens stöd till idrotten och består av tio bidrag skrivna av olika författare. Texterna berör olika delområden och kan läsas var för sig – eller tillsammans som en helhet.

Exempel på några av texterna i rapporten är:

Good Governance – Vad är det, vad är det bra för och hur kommer vi dit?
Andreas Bågenholm, Göteborgs universitet

Achieving good governance in international sport organisations
Arnout Geeraert, Utrecht University

Att förstå sårbara och osunda idrottsmiljöer inom barn- och ungdomsidrotten
Jonas Stier, Mälardalens högskola

Idrottens åtgärder mot sexuella övergrepp och gråzoner
Susanne Johansson, Gymnastik- och idrottshögskolan

Otillåten påverkan inom idrotten
Anna Jonsson och Karolina Hurve, Brottsförebyggande rådet

Läs rapporten

Länk till rapporten Idrottens riskzoner – om vägar till trygg och trovärdig idrott.

Länk till 2020 års uppföljning av staten stöd till idrotten

Kontaktpersoner

Om du har frågor eller vill veta mer om rapporten, som tagits fram av Centrum för idrottsforskning på uppdrag av regeringen, kontakta någon av följande personer.

Johan R Norberg, utredare Centrum för Idrottsforskning
mobil 0705620618, johan.norberg@mau.se

Christine Dartsch Nilsson, föreståndare Centrum för idrottsforskning
mobil 0706202620, christine.dartsch@gih.se

Taggar: , ,
Publicerad i Nyheter - startsida

Svenska idrottsledare på den internationella idrottsarenan

Två idrottsledare på en scen

18 april 2021

En ny unik kartläggning av svenska idrottsledare på den internationella idrottsarenan visar på utmaningar när svenska värderingar möter andra normer och traditioner. Ökat stöd på hemmaplan efterlyses för att stärka svensk idrotts internationella inflytande.

Centrum för idrottsforskning har med hjälp av Riksidrottsförbundet genomfört en undersökning av svenska idrottsledares villkor, agerande och inflytande i internationella idrottsfrågor.

Ledares spelplan

Studien, som framförallt fokuserat på svenska idrottsledare med förtroendeuppdrag i de internationella idrottsförbundens högsta styrelser, visar att ledarna är mycket positiva till sina internationella åtaganden, men att det finns både praktiska och etiska utmaningar. Upplevelsen av att kunna påverka varierar och svenska idrottsvärderingar och möteskulturer harmonierar inte alltid med de normer och traditioner som dominerar i den internationella idrotten.

Flera idrottsledare berättar också om utmaningar och problem i form av bristande demokratiska strukturer, oklara maktförhållanden och korruption. Framtida insatser för att stärka organisationernas styrning, transparens och demokratiska processer är därmed viktiga.

Stöd på hemmaplan efterlyses

Studien visar också att svenska idrottsledare efterlyser ökat stöd på hemmaplan, särskilt från Riksidrottsförbundet. Främst lyfter man behovet av stöd i form av utbildning, information, ekonomiskt stöd och kunskapsutbyte. Genom ett ökat stöd kan svensk idrott därmed långsiktigt stärka både sitt engagemang och inflytande på den internationella idrottsarenan.

Svenska internationella idrottsledare och jämställdhet

Svensk idrotts internationella representation är i dagsläget inte jämställd. 96 av de 350 svenska idrottsledarna var kvinnor vilket motsvarar 27 procent. En respondent vittnade också om att ”den manliga hierarkin och strukturen” utgör den största utmaningen i det internationella idrottsarbetet.

Resultaten från hela studien redovisas i kapitlet Svenska idrottsledare på den internationella idrottsarenan: villkor, erfarenheter och möjlighet till inflytande i antologin Idrottens riskzoner – Om vägar till trygg och trovärdig idrott.

Läs mer

Ladda ner kapitlet Svenska idrottsledare på den internationella idrottsarenan: villkor, erfarenheter och möjlighet till inflytande (pdf, 772 kB)

Läs hela antologin Idrottens riskzoner – Om vägar till trygg och trovärdig idrott (pdf, 1,6 MB)

Taggar: ,
Publicerad i Nyheter - startsida

Ny regeringsrapport lämnas till idrottsministern den 19 april 2021

Personer står på idrottsplan innanför stängsel

16 april 2021

På måndag kl 13 överlämnar CIF ny regeringsrapport till idrottsminister Amanda Lind. Rapporten kommer att finnas tillgänglig den 19 april från kl 13 här på CIF:s webbplats.

Välkommen tillbaka!

Publicerad i Nyheter - startsida

CIF:s regeringsuppdrag under 2021

11 februari 2021

CIF har fått i uppdrag av regeringen att under år 2021 genomföra en analys av förekomst och behov av ändamålsenliga idrottsanläggningar och utemiljöer i landet samt även genomföra en fördjupad analys av coronapandemins påverkan på idrottsrörelsen.

Anläggningar och utemiljöer

I regeringsuppdraget står det att CIF ska genomföra en analys av förekomsten och behovet av ändamålsenliga anläggningar och utemiljöer för idrott och andra former av hälsofrämjande fysisk aktivitet. Vidare vill regeringen att CIF ska undersöka hur anläggnings- och utemiljösituationen ser ut för olika idrotter och friluftsaktiviteter men också för olika samhällsgrupper i olika delar av landet.

Regeringen bedömer att en kunskapshöjning behövs kring vad som är de mest angelägna behoven och vilka behov som tenderar att tillgodoses. Detta gäller för såväl förenings- och näringslivets som för statliga och kommunala aktörers förhållningssätt till, och finansiering av anläggningar och utemiljöer.

Pandemins påverkan på idrottsrörelsen

Coronapandemin har haft betydande påverkan på idrottsrörelsen och frågor som regeringen vill få belysta är vilken idrottslig, social, organisatorisk och ekonomisk påverkan pandemin har haft i olika typer av föreningar.

Centrum för idrottsforskning kommer under våren 2021 påbörja analyserna och ska redovisa uppdraget till regeringen den 15 april 2022.

Läs uppdraget i sin helhet

Taggar: ,
Publicerad i Nyheter, Nyheter - startsida

Ökade bidrag till CIF

Julklappar under gran

21 december 2020

Centrum för idrottsforskning har fått en glad julklapp från regeringen – 2 miljoner kronor i extra bidrag från 2021. CIF:s totala budget ökar då till drygt 29 miljoner kronor. CIF välkomnar bidraget vilket kommer att generera ett ökat stöd till svensk idrottsforskning.

CIF vill också önska alla en God jul & Gott nytt år!

Publicerad i Nyheter - startsida

Beslut forskningsbidrag 2021

Styrelseklubba i en idrottsförening

2 december 2020

Tilldelning av projekt, tjänster samt stöd till organisationer och nätverk för år 2021 beslutades av CIF:s styrelse den 2 december 2020. Tilldelning sker under förutsättning att CIF erhåller samma budget från regeringen som under 2020. Läs vilka som beviljades forskningsbidrag 2021 Läs instruktioner om hur du tar del av beslut, bedömning och kontrakt

Taggar: ,
Publicerad i Nyheter - startsida

Inbjudan till seminarier

Bild på laptop och kaffekopp

7 september 2020

CIF arrangerar två digitala seminarier den 15 oktober

Seminarium 1. Unga forskare presenterar

På förmiddagen arrangeras ett öppet seminarium med CIF-finansierade forskare som presenterar sina pågående postdok-projekt. Anmäl dig via länken senast den 8 oktober

PROGRAM

kl 8.50 Välkommen! Susanna Hedenborg, moderator Ordförande för Centrum för idrottsforskning 9.00-9.30 Kan god muskelfunktion minska risken för nya knäskador efter främre korsbandsskada? Anna Cronström, fysioterapi Umeå universitet 9.35-10.05 Better and safer return to sport after anterior cruciate ligament reconstruction (engelsk presentation) Hege Grindem, fysioterapi Karolinska Institutet 10.05-10.15 Paus 10.15-10.45 Inverkan av glykogentillgänglighet på regleringen av proteinnedbrytning i human skelettmuskel William Apró, fysiologi Gymnastik- och idrottshögskolan 10.50-11.10 Hur påverkas cellens proteinfabrik, ribosomen, av olika typer av fysisk aktivitet? Ferdinand von Walden, fysiologi Karolinska Institutet 11.10-11.20 Paus 11.20 – 11.40 Communication is the key to unlocking effective coach-athlete relationships: One size does not fit all (engelsk presentation) Louise Davis, psykologi Umeå universitet 11.45-12.15 Från nagellackslirare till Börje Salming: Ishockey och manligheter i historisk belysning Daniel Alsarve, historia Örebro universitet 12.20-12.40 Att lära sig träna: Riksidrottsgymnasiernas roll i längdskidåkningens träningsutveckling Daniel Svensson, historia Malmö universitet

Seminarium 2. Nå ut med din forskning!

På eftermiddagen bjuder CIF in doktorander, postdoks och övriga forskare inom idrottsvetenskap till en digital nätverksträff. Temat är forskningskarriär och sociala plattformar. Anmäl dig via länken senast den 12 oktober.

PROGRAM

13.15-13.30 Introduktion och presentation av deltagare Marie Broholmer, CIF 13.30-14.00 Strategi kring sociala plattformar – är det nödvändigt?  Lotta Tomasson, kommunikationsstrateg på Vetenskap & Allmänhet, VA. Senior projektledare och forskningskommunikatör med strategiskt ansvar för digital kommunikation och 16 års erfarenhet av #forskom. Instagram/Facebook/Twitter: @vetenskapoallm LinkedIn: https://www.linkedin.com/company/vetenskapoallm Youtube: @vetenskapoallmanhet 14.05-14.35 Idrottsforskare: synlighet & sociala medier    HC Holmberg, professor i fysiologi vid Mittuniversitetet Twitter: @HCHolmberg1 Instagram: the_olympic_professor 14.35-14.50 Paus 14.50-15.20 Vilket genomslag ger aktivitet på sociala medier – vetenskapliga fakta och personliga reflektioner Katarina Steding Ehrenborg, fysioterapeut och forskare vid Lunds universitet Twitter: @kie_ehrenborg Instagram: katarinaehrenborg 15.20-15.50 Workshop i grupper  Diskussionfrågor/erfarenhetsutbyte – vilka plattformar använder jag? För- och nackdelar – hur har jag gjort för att skapa mig ett forskningsnätverk – strategier kring mediafrågor 15.50-16.00 Gemensam diskussion och avslutning

Publicerad i Nyheter, Nyheter - startsida

CIF utlyser forskningsbidrag 2021

Kille med megafon

16 juni 2020

Forskningsbidrag finns nu att söka från Centrum för idrottsforskning för 2021. Total summa att fördela beräknas bli cirka 22 miljoner kronor. Ansökan kan avse projektbidrag, lönemedel till postdok samt bidrag till organisation, samverkan och nätverkande. Ansökan ska ha klar idrottsrelevans. Ansökan görs digitalt via CIF:s digitala ansökningssystem. All information om forskningsbidragen finns både på svenska och engelska, men ansökan ska skrivas på engelska. Utlysningen stänger tisdagen den 15 september kl 17.00 (svensk tid). Beslut om bidrag fattas av CIF:s styrelse den 2 december 2020 efter beredning av dess vetenskapliga råd.

Läs mer

Utlysning av forskningsbidrag 2021 Regler och anvisningar 2021

Taggar: ,
Publicerad i Nyheter - startsida

Calls for funding proposals 2021

Fotbollsspelare springer på en gräsplan

You can now apply for funding from the Swedish Research Council for Sport Science (Centrum för idrottsforskning, CIF) for 2021. The total sum to be distributed is approximately SEK 22 million. Applications may be for:
  • Project funding
  • Funding for post-doctoral researchers
  • Funding for associations, collaboration and networking
Of special interest are research projects focusing on sporting excellence and research into sports for children and young people. Both types of project are prioritised as long as they are of sufficient quality. Submit your application electronically via the application system no later than Tuesday 15 September 2020. Decisions on funding are made by the Board of the Swedish Research Council for Sport Science on 2 December 2020. Read more about project funding on our English web site

Publicerad i Nyheter - startsida