CIF:s fördjupade analys visar att vägen till en jämställd idrottsrörelse alltjämt är lång. På de flesta nivåer inom idrotten är kvinnors och mäns deltagande, förutsättningar och villkor olika, och ökningen av kvinnor inom idrotten går långsamt. Centrum för idrottsforskning (CIF) gör årligen fördjupade analyser av utvecklingen inom svensk idrott utifrån teman som regeringen bestämmer. 2017 års tema är jämställdhet. Jämställdhet är ett komplext begrepp som inbegriper både kvinnor och mäns makt att forma sina liv och samhället samt normer och värderingar som möjliggör eller begränsar människors förutsättningar. Jämställdhet inom idrotten är viktigt både av rättviseskäl och för att främja en positiv utveckling av idrotten.
Resurser
Årets analys visar att fördelningen av resurser mellan kvinnor och mäns idrottande och motionerande är ojämställd. Den könsmässiga snedfördelningen är tydligast inom barn- och ungdomsidrotten. I årets rapport har CIF kunnat visa att tjejer i övre tonåren i högre utsträckning lämnar föreningsidrotten för träning i privat regi (gym, gympa, motionsbaserad gruppträning och dylikt) och detta gör att det uppstår en könsmässig snedfördelning av de offentliga bidragen.
Inflytande och makt
Riksidrottsförbundet har som jämställdhetsmål att kvinnor och män ska vara representerade med minst 40 procent i alla beslutande och rådgivande organ. Årets rapport visar att detta mål inte är realiserat idag, varken på lokal eller nationell nivå. I 33 av 71 nationella idrottsförbund består styrelsen av mer än 60 procent män. Endast ett av 71 förbund har en kvinnodominerad styrelse. 76 procent av förbunden har en manlig ordförande. Rollen som tränare domineras kraftigt av män. Enligt IdrottOnline är 73 procent av alla tränartillfällen per år ledda av män. Även gällande internationella uppdrag är den manliga dominansen på ledande positioner i svensk idrott stor. Endast 24 procent av svenska idrottsledare med internationella uppdrag i förbundsstyrelser och kommittéer var kvinnor 2016.
Normer och ideal
Ett annat viktigt budskap i rapporten är att idrotten behöver jobba med sina normer och ideal för att en mer jämställd idrott ska kunna växa fram. Intervjuer med ledare och aktiva inom de fem idrotterna brottning, gymnastik, ishockey, ridning och taekwondo visar att idrottens praktik i stor utsträckning styrs av starka könsnormer. Inom idrotten är det fortfarande vanligt med föreställningar om hur pojkar/män och flickor/kvinnor ”är”, hur olika idrotter ”ska vara” och vad som är ”normalt”. Dessa föreställningar påverkar hur pojkar och flickor idrottar och innebär ett hinder för en jämställd idrott.
Styrning och mål
Analysen visar också att Riksidrottsförbundets bidragsfördelning endast i begränsad omfattning används som styrmedel för ökad jämställdhet. Statsbidraget till specialidrottsförbunden baseras i huvudsak på ett antal nyckeltal, såsom antal aktiva medlemmar i förbunden, omfattningen på genomförda utbildningsinsatser etcetera. Det statliga LOK-stödet är formellt sett könsneutralt, men gynnar i praktiken pojkars idrottande. Detta beror på att bidrag som utdelas per deltagare och träningstillfälle premierar idrottsverksamheter med stora träningsgrupper och träningsintensiv verksamhet såsom de största och pojkdominerade lagidrotterna fotboll, innebandy och ishockey. Riksidrottsförbundets styrning i jämställdhetsfrågor är främst inriktat på så kallad mål- och värderingsstyrning snarare än regel- och ekonomisk styrning. Ett trendbrott är 2017 års stämmobeslut att specialidrottsförbunden ska ha jämställda styrelser senast år 2021.
CIF:s regeringsuppdrag
Rapporten Statens stöd till idrotten – uppföljning 2017 är huvudrapport i CIF:s uppföljning av statens stöd till idrotten under år 2017. I årets uppföljning ingår även antologin Resurser, representation och ”riktig” idrott – om jämställdhet inom idrotten.
Idrott och motion i siffror
På CIF:s sajt Idrottsstatistik.se presenteras statistik om idrottens utveckling som folkrörelse, jämställdhet inom idrotten och aktivitetsnivåer. Många av rapporternas tabeller och diagram presenteras på sajten.
Fördelningen av resurser mellan kvinnor och mäns idrottande och motionerande är ojämn. Den könsmässiga snedfördelningen är tydligast inom barn- och ungdomsidrotten. Det visar Centrum för idrottsforsknings rapport till regeringen, i vilken även könsstereotypa normer och ideal inom idrotten lyfts fram som hinder mot en jämställd idrott. I CIF:s regeringsrapport som överlämnas till idrottsministern ges en fördjupad analys av jämställdheten i svensk idrott. Vad vet vi om kvinnors och mäns idrotts- och motionsvanor? Hur är makt och resurser fördelat i svensk idrott ur ett jämställdhetsperspektiv? Varför uppfattas vissa idrotter som ”tjejiga” och andra som ”grabbiga”? Och vad görs inom idrottsrörelsens för att öka jämställdheten? Tisdagen den 8 maj bjuder Centrum för idrottsforskning in till en presskonferens där rapportens innehåll presenteras. Där finns möjlighet att träffa och ställa frågor till Sveriges idrottsminister Annika Strandhäll. På plats för att diskutera ämnet finns även Jenny Svender, jämställdhetsansvarig på Riksidrottsförbundet, Gertrud Åström, utredare och expert på jämställdhetsfrågor, samt Johan R Norberg, professor i idrottsvetenskap och utredare på CIF. Plats: Friskis&Svettis, Mäster Samuelsgatan 20 i Stockholm
Tid: Tisdagen den 8 maj kl 09.00 Rapporterna kommer att publiceras på www.centrumforidrottsforskning.se den 8 maj.
På Träffpunkt Idrott den 5-7 mars möts politiker, beslutsfattare och företrädare för organisationer och företag för att diskutera idrott, bad, anläggning, fritid och folkhälsa. Platsen är Svenska Mässan i Göteborg. Träffpunkt Idrott arrangeras av Centrum för idrottsforskning tillsammans med bland andra RF, SKL och Svenska Mässan. Ett urval av seminarier: Måndag 5 mars 11.35-12.15
Så rör sig barn och ungdomar i Sverige
Gisela Nyberg, Karolinska institutet 12.15-12.45
Konsten att stimulera hållbar motivation till fysisk aktivitet
Karin Weman Josefsson, Högskolan i Halmstad 14.45-15.15
Framtidens utegym finns i Halmstad
Urban Johnson, Högskolan i Halmstad 15.00-15.30
Barn och ungdomars idrottsvanor
Magnus Ferry, Umeå universitet Tisdag 6 mars 12.30-13.00
Gymmet är för hälsan – det var egentligen roligare att spela fotboll
Susanna Hedenborg, Malmö universitet 13.15-13.45
Tänk utanför boxen – om betydelsen av idrottens gränszoner
Karin Book, Malmö universitet Onsdag 7 mars 11.00-11.45
Hög standard? Kommunal idrottspolitik och elitfotbollens standardiserande anläggningskrav
Jens Alm 13.30-14.00
”Vi måste hitta nya sätt att organisera oss…”: Om idrottens integrationsmöjligheter
Krister Hertting, Högskolan i Halmstad 14.15-14.45
Nattfotbollen- civilsamhällets och idrottens roll som ett medel för social integration
Magnus Dahlstedt & David Ekholm, Linköpings universitet Dessutom lanseras CIF:s nya sajt Idrottsstatistik.se på Träffpunkt Idrott. Måndag 5 mars kl 13.45-14.10 Motion och idrott i siffror – Idrotter som lockar unga kvinnor växer mest. Ett exempel är Svenska gymnastikförbundet som sedan 2010 ökat antalet träningstillfällen för barn- och ungdomar med 55 procent. Det visar en undersökning från CIF som presenteras på den nya sajten Idrottsstatistik.se. Detta och fler intressanta analyser presenteras av Johan Faskunger från Centrum för idrottsforskning. Onsdag 7 mars kl 12.15-12.40 Resurser, representation och riktig makt – På den nya sajten Idrottsstatistik.se finns siffror som visar hur statens stöd till idrotten fördelas till tjejer respektive killar och vilka aktörer som har störst makt och inflytande inom Idrottssverige. Det är en större andel av idrottsrörelsens stöd till barn- och ungdomsidrotten som går till killar än till tjejer. Detta tillsammans med fler intressanta analyser presenteras av Johan Norberg och Johan Faskunger från Centrum för idrottsforskning.
Centrum för idrottsforskning har fått 2018 års fördjupningsuppdrag från regeringen. CIF har i uppdrag att följa upp statens stöd till idrotten och ska under 2018 genomföra en fördjupad analys av jämlikheten inom idrotten. CIF ska bland annat titta på hur idrottandet skiljer sig över landet samt hur människors ekonomiska och sociala förutsättningar påverkar idrottandet. CIF ska analysera hur det statliga och kommunala stödet används för människors idrottande och motionerande. De ska särskilt utgå från människors bostadsförhållanden samt socioekonomiska, men även personliga och kulturella förutsättningar. Beslutet fattades vid regeringssammanträde den 18 december och uppdraget ska redovisas senast den 15 maj 2019. Läs mer på regeringens webbplats
Centrum för idrottsforskning (CIF) söker en redaktör för CIF:s uppföljning av statens stöd till idrotten Regeringen ger årligen Centrum för idrottsforskning (CIF) i uppdrag att analysera och följa upp statens stöd till idrotten. Under 2017 och 2018 ska CIF göra en fördjupad analys av jämställdheten inom idrotten.Vi söker nu en driven redaktör. Du kommer att ansvara för att sammanställa de rapporter som ska lämnas in till regeringen i maj 2018.
Arbetsuppgifter
Den huvudsakliga arbetsuppgiften är att vara redaktör för CIF:s årliga regeringsrapport Statens stöd till idrotten, samt en ny forskarantologi kopplad till 2017 års regeringsuppdrag. Du ansvarar för textredigering, korrektur och tryck av rapporten och antologin. I samband med överlämning av rapporterna hjälper du också till med informationsspridning av resultaten från uppföljningen. Utöver detta kommer du också att vara med och utveckla vår nya digitala plattform för statistik från uppföljningen av Statens stöd till idrotten.
Behörighetskrav
Behörig att anställas är den som har avlagt en akademisk examen motsvarande grundnivå samt har mycket goda kunskaper i det svenska språket.
Bedömningsgrunder
Mycket stor vikt läggs vid erfarenhet av liknande arbetsuppgifter
Stor vikt läggs vid dokumenterade färdigheter i att göra diagram i Microsoft Excel
Stor vikt läggs vid god samarbetsförmåga och kommunikationsförmåga och att du kan arbeta självständigt
Stor vikt läggs vid personlig lämplighet, där vi ser att du som person är ansvarstagande, flexibel och initiativrik
Vikt fästs vid förmåga att förklara svåra saker på ett enkelt sätt
Vikt fästs vid dokumenterad erfarenhet av att arbeta med statistik
Vikt fästs vid kunskap om eller forskning kring jämställdhet
Vikt fästs vid erfarenhet av att arbeta med WordPress
Arbetsvillkor
Tidsbegränsad anställning på heltid i 6 månader med tillträde enligt överenskommelse, dock tidigast den 1 december 2017 med varighet längst till och med 30 juni 2018. Individuell lönesättning tillämpas.
Ytterligare upplysningar
Upplysningar om anställningen lämnas av föreståndare för Centrum för idrottsforskning Christine Dartsch tel. 08-120 53 760 Fackliga företrädare är:
Anna Ekenberg (SACO), tel. 08-120 53 802
Marjan Pontén (OFR/ST), tel. 08-120 53 817
Ansökningsförfarande
Handlingar skickas elektroniskt och ska vara i word- eller pdf-format. Ansökan ska förutom ett personligt brev innefatta en sammanställning av utbildningar och anställningar (CV). Åberopade meriter ska kunna intygas vid anmodan. GIH/CIF verkar för mångfald och jämställdhet inom samtliga anställningskategorier. Vi ser därför gärna sökande med olika bakgrund och erfarenheter. Ansökningstiden har gått ut. Tjänsten är tillsatt.
Centrum för idrottsforskning (CIF) bjuder in till utvärderingsseminarium av de doktorander och nydisputerade som har sin tjänst delfinansierad av CIF. Utvärderingen sker för att kunna ta beslut om finansiering i ytterligare två år. Seminariet hålls den 4 oktober 2017 kl 10.00-14.00 på Stockholm City Conference Centre, Norra Latin, Drottninggatan 71. Seminariet kommer att innehålla presentationer om följande ämnen:
mindfulness inom idrotten
idrottsrelaterade skador inom parasporten
antioxidanters betydelse för glykogenuppbyggnad
skadeprevention inom svensk friidrott
genetiska variationer på androgenmetabolismen bland olympiska idrottare
Forskningsbidrag finns nu att söka från Centrum för idrottsforskning för 2018. Total summa att fördela beräknas bli cirka 20 miljoner kronor. Ansökan kan avse projektbidrag, lönemedel till doktorander, lönemedel till nydisputerade samt bidrag till organisation, samverkan och nätverkande. Ansökan ska ha klar idrottsrelevans och CIF välkomnar ansökningar till projekt som är tvärvetenskapliga liksom projekt som har fokus på samverkan nationellt och internationellt. Ansökan görs digitalt via CIF:s digitala ansökningssystem som finns både i en svensk version och en engelsk version. All information om forskningsbidragen finns både på svenska och engelska. Ansökningsperioden stänger fredagen den 15 september kl 17.00 (svensk tid). Beslut om bidrag fattas av CIF:s styrelse den 6 december 2017 efter beredning av dess vetenskapliga råd.
Forskningsbidrag för 2018 finns nu att söka. I 2018 års utlysning finns några nyheter som är viktiga att känna till. Det är viktigt att läsa igenom utlysningen samt alla regler och anvisningar innan ansökan skickas in.
Nyheter i 2018 års utlysning:
Ny definition om barn- och ungdomsidrottsforskning
Barn- och ungdomsidrott omfattar barn och ungdomar upp till 20 år. Forskningens syfte och frågeställningar ska ha fokus på barns och ungdomars idrottande på fritiden och i skolan. Läs mer om CIF:s prioriterade forskningsområden
Förändringar i ansökan till doktorandstöd
Doktorander ska inte namnges och skicka in sitt CV. I stället finns nu möjligheten att skicka in medsökandes CV. Det ger möjlighet att både huvudhandledarens och handledarens CV kan bedömas. Läs regler och anvisningar för ansökan till doktorandstöd
Fliken “Tidigare medel” har tagits bort
Nytt för i år är att CIF har tagit bort kravet att delrapportera pågående forskningsprojekt. Det innebär att fliken ”Tidigare medel” i det digitala ansökningssystemet har tagits bort. Beviljade projekt från 2016 och 2017 behöver alltså inte delrapporteras på något sätt i ansökan. Däremot måste avslutade projekt fortfarande slutrapporteras senast den 15 september för att kunna ansöka om nya bidrag för 2018. De projekt som ska slutredovisas i det digitala ansökningssystemet i september 2017 är avslutade projekt och tjänster där dispositionstiden går ut 2017-06-30. Läs mer om slutrapportering av forskningsbidrag
Samverkansplan
Om en projektansökan har fler än huvudsökanden har CIF lagt till ett nytt fält för att tydliggöra alla sökandes roll i projektet. I samverkansplanen beskrivs på vilket sätt du som huvudsökande kommer att bidra samt vad övriga medsökanden har för roller i projektet. Medsökande är de forskare som är mest relevanta för den föreslagna forskningens genomförande. Samverkansplanen är en viktig del i bedömningen av genomförbarheten Läs mer i regler och anvisningar för projektbidrag
Förtydligande av CIF:s bedömningskriterier
Ansökningar som bedöms ha idrottsrelevans, bedöms enligt fyra kriterier. För bedömningen av A-D används en sjugradig skala (1-7) där 7 är högsta betyg. A. Nytänkande och originalitet
B. Projektets vetenskapliga kvalitet (metodik och teori)
C. Huvudsökandes kompetens för projektet
D. GenomförbarhetLäs mer om förtydligandet av kvalitetskriterierna
De flesta unga når inte läkarkårens rekommendation om fysisk aktivitet. En grupp på cirka 6 procent är nästan inte alls fysiskt aktiv, varken i skolan eller på fritiden. Det visar CIF:s årliga uppföljning av statens stöd till idrotten.– Det är den viktigaste och svåraste folkhälsopolitiska utmaningen. För att nå den gruppen måste vi alla tänka utanför boxen, säger Johan R Norberg, utredare hos CIF. Centrum för idrottsforsknings rapport om fysisk aktivitet visar att de flesta unga i Sverige rör sig för lite. Men en mindre grupp lever särskilt fysiskt inaktiva liv. Det gäller cirka 6 procent av alla barn och ungdomar. De deltar sällan eller aldrig i skolans undervisning i idrott och hälsa, är stillasittande på rasterna, tillhör sällan föreningsidrotten och uppger att de har en fysiskt inaktiv fritid även i övrigt. – Det kan framstå som måttligt, men handlar i praktiken om en ganska stor grupp individer. Att uppmuntra till ökad fysisk aktivitet för just dessa unga är både den viktigaste och svåraste folkhälsopolitiska utmaningen. Tyvärr är de samtidigt svårast att nå, säger CIF:s utredare Johan R Norberg.
Mer av samma är ingen lösning
Problemet är att de varken tilltalas av idrotten i skolan eller det som föreningsidrotten erbjuder, visar CIF:s analys. Åtgärder som vanligtvis framförs i debatten – mer resurser till föreningar och fler lektionstimmar i idrott och hälsa – är därför ingen självklar lösning på problemet. Åtminstone inte så länge som verksamheten bedrivs på samma sätt som i dag, det vill säga att man måste prestera och bli bedömd och jämförd med andra. – Den här gruppen uppfattar sig som exkluderade från den rådande idrottskultur som finns inom både idrottsföreningar och i skolan. För dem måste man istället skapa nya och alternativa möjligheter för fysisk aktivitet som verkar inkluderande, säger Johan R Norberg.
