Professor Susanna Hedenborg har fått regeringens uppdrag att leda styrelsen för Centrum för idrottsforskning. Susanna Hedenborg är professor i idrottsvetenskap vid Malmö universitet och har suttit i CIF:s styrelse som ledamot och suppleant sen 2009.Grattis till det nya uppdraget! -Tack, det är jätteroligt att få denna viktiga uppgift, både vad gäller idrottsforskningen i Sverige och CIF:s regeringsuppdrag att följa upp statens stöd till idrotten. Eftersom jag tidigare har arbetat i styrelsen så är uppdraget är inte helt främmande, säger Susanna Hedenborg. Vad har du för övriga erfarenheter inom det idrottsvetenskapliga fältet som kan bidra till CIF:s verksamhet? -Jag har arbetat mycket i internationella styrelser (Stiftelsen hästforskning, ECSS och ISHPES), beredningsgrupper VR (KULRAM, historia, infrastruktur) och kan bidra med mina kunskaper därifrån liksom min breda forskningsbakgrund. Jag har ju varit dekan i sex år på fakulteten Lärande och samhälle i Malmö och har haft särskilt ansvar för forskning och forskarutbildning där. Uppdraget som ordförande sträcker sig fram till 2020-12-31.
Forskningsbidrag finns nu att söka från Centrum för idrottsforskning för 2019. Total summa att fördela beräknas bli cirka 21 miljoner kronor. Ansökan kan avse projektbidrag, lönemedel till nydisputerade samt bidrag till organisation, samverkan och nätverkande. Ansökan ska ha klar idrottsrelevans och CIF välkomnar ansökningar till projekt som är tvärvetenskapliga liksom projekt som har fokus på samverkan nationellt och internationellt. Ansökan görs digitalt via CIF:s digitala ansökningssystem som finns både i en svensk och en engelsk version. All information om forskningsbidragen finns både på svenska och engelska. Ansökningsperioden stänger måndagen den 17 september kl 17.00 (svensk tid). Beslut om bidrag fattas av CIF:s styrelse den 29 november 2018 efter beredning av dess vetenskapliga råd.
Forskningsbidrag för 2019 finns nu att söka. I 2019 års utlysning finns några nyheter som är viktiga att känna till. Det är viktigt att läsa igenom utlysningen samt alla regler och anvisningar innan ansökan skickas in.
Nyheter i 2019 års utlysning:
Strategisk satsning på nydisputerade
CIF:s styrelse gör inom ramen för 2019 års utlysning en extra satsning på forskare som nyligen disputerat. CIF kommer att bevilja fler forskare lönemedel inom ramen för utlysningen ”nydisputerade”. Vi vill också förbättra möjligheterna för yngre forskare att meritera sig och utökar antal år efter disputation som man kan söka lönemedel från fem till sju år. CIF har under flera år sett att det finns ett behov för unga forskare inom idrottsforskning att kunna meritera sig. Återväxten av idrottsforskare är viktig för svensk idrott. Genom att finansiera fler unga forskare med lönemedel bidrar CIF till återväxten av idrottsforskare samtidigt som svensk idrottsforskning stärks nationellt och internationellt.
Tidsspannet för nydisputerade ökar från fem till sju år
Sökanden ska ha disputerat inom den senaste sjuårsperioden, inom spannet den 1 januari 2011 till den 7 november 2018.
Ansökan till lönemedel för doktorander försvinner
CIF:s styrelse har beslutat att ta bort möjligheten att söka lönemedel för doktorander. Det går att söka bidrag till doktorandprojekt i form av lönemedel och driftsmedel i ansökan till projektbidrag P2019. Observera att redan påbörjade beviljade doktorandprojekt inte påverkas.
Riksidrottsförbundet utlyser forskningsbidrag i samarbete med CIF
Riksidrottsförbundet gör inför 2019 en utlysning på 1,2 miljoner kronor i samarbete med CIF. Forskningsmedel kan sökas för studier som tar sin utgångspunkt i idrottsrörelsens strategiska arbete inför strategi 2025. Ansökan görs i CIF:s digitala ansökningssystem. Om du önskar söka projektbidrag både från CIF och RF för ett projekt gör du det i en och samma ansökan. Både RF-bidrag och CIF-bidrag ska sökas med ansökningstypen Projekt med prefixet P2019-. Om ansökan görs både för CIF-bidrag och RF-bidrag kan projektet beviljas med maxbelopp 400 000 kronor från CIF och 400 000 kronor från RF.
Elektronisk signering
Nytt för i år är att ansökan ska signeras digitalt med bankID och det ska göras innan ansökningssystemet stänger kl 17.00. Den elektroniska signeringen ersätter underskrifter av förstasidan som tidigare behövde skickas in per post. En nyhet i och med detta är att du måste registrera ditt personnummer. Personnumret kommer enbart att användas för att du ska kunna signera ansökan och kommer inte att användas i något annat syfte. Du som har ett konto sen tidigare måste lägga till ditt personnummer bland de övriga personuppgifterna.
Riksidrottsförbundet (RF) utlyser i samarbete med Centrum för idrottsforskning (CIF) forskningsbidrag för forskningsprojekt som tar sin utgångspunkt i idrottsrörelsens strategiska arbete. Idrottsrörelsen befinner sig i ett förändringsarbete och detta arbete benämns Strategi 2025 som innefattar flertalet strategiska områden. Forskningsprojekten ska vara ett kunskapsbidrag till en eller flera av RF:s strategiska områden: livslångt idrottande, idrottens värdegrund och idrott i förening. Forskningsprojekt som söks inom ramen för RF-bidrag kan vara i nära samverkan med någon part inom idrottsrörelsen, exempelvis specialidrottsförbund, specialidrottsdistriktsförbund, Riksidrottsförbundet eller deras distriktsförbund.
Fördelningen av resurser mellan kvinnor och mäns idrottande och motionerande är ojämställd. Den könsmässiga snedfördelningen är tydligast inom barn- och ungdomsidrotten. Det visar Centrum för idrottsforsknings rapport till regeringen, i vilken även könsstereotypa normer och ideal inom idrotten lyfts fram som hinder mot en jämställd idrott. Inom idrottsrörelsen har jämställdhetsarbetet intensifierats under senare år. Samtidigt visar den fördjupade analys som Centrum för idrottsforskning (CIF) genomfört att vägen till en jämställd idrottsrörelse alltjämt är lång. På de flesta nivåer inom idrotten är kvinnors och mäns deltagande, förutsättningar och villkor olika. Ojämlikheten framträder i andelen kvinnor och män som är medlemmar i olika idrotter, i andelen styrelseposter och förtroendeuppdrag, i fördelning av resurser och avseende idrottsliga normer och ideal. – Rapporten visar att mycket arbete återstår innan kvinnors och mäns förutsättningar är jämställda inom idrotten. Men den visar också att idrottsrörelsen har allt att vinna på att fördela makt, inflytande och resurser mer jämlikt. Jämställdhet är inte bara en rättvisefråga – det är också en väg till framgångsrik idrottsutveckling, säger Johan R Norberg, professor i idrottsvetenskap och utredare på CIF.
Fördelning av resurser
CIF:s rapport visar att fördelningen av resurser i åldrarna 7-25 år tydligt gynnar pojkars idrottande. En förklaring är att det offentliga stödet är öronmärkt för föreningsidrott samtidigt som tjejer i tonåren i högre utsträckning än pojkar lämnar föreningsidrotten för träning i privat regi (gym, gympa, motionsbaserad gruppträning och dylikt). En andra förklaring är att det största bidraget till barn- och ungdomsidrotten bygger på genomförda aktiviteter vilket premierar verksamheter med stora träningsgrupper och många träningspass. Ur ett könsperspektiv gynnar detta pojkar som dominerar i stora lagidrotter, medan flickor i större utsträckning återfinns i individuella idrotter.
Representation
Riksidrottsförbundets jämställdhetsmål är att kvinnor och män ska vara representerade med minst 40 procent i alla beslutande och rådgivande organ. I rapporten framgår att detta mål varken uppnås på lokal eller nationell nivå.
I nästan hälften av de nationella idrottsförbunden (33 av 71) består styrelsen av mer än 60 procent män. 76 procent av förbunden har en manlig ordförande. Endast 1 förbund av 71 har en kvinnodominerad styrelse.
Rollen som tränare domineras kraftigt av män. Enligt IdrottOnline står män för 73 procent av alla tränartillfällen i barn- och ungdomsidrotten.
Även gällande internationella uppdrag är den manliga dominansen på ledande positioner i svensk idrott stor. Endast 24 procent av idrottsledare med internationella uppdrag i förbundsstyrelser och kommittéer var kvinnor 2016.
Normer och ideal
Slutligen slår rapporten fast att idrotten behöver jobba med sina normer och ideal för att en mer jämställd idrott ska kunna växa fram. Intervjuer med ledare och aktiva inom de fem idrotterna brottning, gymnastik, ishockey, ridsport och taekwondo visar att idrottens praktik i stor utsträckning styrs av starka könsnormer. Inom idrotten är det fortfarande vanligt med föreställningar om hur pojkar/män och flickor/kvinnor ”är”, hur olika idrotter ”ska vara” och vad som är ”normalt”. Dessa föreställningar påverkar hur pojkar och flickor idrottar och innebär ett hinder mot en jämställd idrott. – Utan ett medvetet normkritiskt förhållningssätt inom idrotten som identifierar och utmanar invanda föreställningar om manligt och kvinnligt, är det inte möjligt att förverkliga idrottspolitikens mål om kvinnors och mäns lika förutsättningar att utöva idrott och motion, säger Johan R Norberg, professor i idrottsvetenskap och utredare på Centrum för idrottsforskning.
Idrott och motion i siffror
På CIF:s sajt Idrottsstatistik.se presenteras statistik om idrottens utveckling som folkrörelse, jämställdhet inom idrotten och aktivitetsnivåer. Många av rapporternas tabeller och diagram presenteras på sajten.
CIF:s fördjupade analys visar att vägen till en jämställd idrottsrörelse alltjämt är lång. På de flesta nivåer inom idrotten är kvinnors och mäns deltagande, förutsättningar och villkor olika, och ökningen av kvinnor inom idrotten går långsamt. Centrum för idrottsforskning (CIF) gör årligen fördjupade analyser av utvecklingen inom svensk idrott utifrån teman som regeringen bestämmer. 2017 års tema är jämställdhet. Jämställdhet är ett komplext begrepp som inbegriper både kvinnor och mäns makt att forma sina liv och samhället samt normer och värderingar som möjliggör eller begränsar människors förutsättningar. Jämställdhet inom idrotten är viktigt både av rättviseskäl och för att främja en positiv utveckling av idrotten.
Resurser
Årets analys visar att fördelningen av resurser mellan kvinnor och mäns idrottande och motionerande är ojämställd. Den könsmässiga snedfördelningen är tydligast inom barn- och ungdomsidrotten. I årets rapport har CIF kunnat visa att tjejer i övre tonåren i högre utsträckning lämnar föreningsidrotten för träning i privat regi (gym, gympa, motionsbaserad gruppträning och dylikt) och detta gör att det uppstår en könsmässig snedfördelning av de offentliga bidragen.
Inflytande och makt
Riksidrottsförbundet har som jämställdhetsmål att kvinnor och män ska vara representerade med minst 40 procent i alla beslutande och rådgivande organ. Årets rapport visar att detta mål inte är realiserat idag, varken på lokal eller nationell nivå. I 33 av 71 nationella idrottsförbund består styrelsen av mer än 60 procent män. Endast ett av 71 förbund har en kvinnodominerad styrelse. 76 procent av förbunden har en manlig ordförande. Rollen som tränare domineras kraftigt av män. Enligt IdrottOnline är 73 procent av alla tränartillfällen per år ledda av män. Även gällande internationella uppdrag är den manliga dominansen på ledande positioner i svensk idrott stor. Endast 24 procent av svenska idrottsledare med internationella uppdrag i förbundsstyrelser och kommittéer var kvinnor 2016.
Normer och ideal
Ett annat viktigt budskap i rapporten är att idrotten behöver jobba med sina normer och ideal för att en mer jämställd idrott ska kunna växa fram. Intervjuer med ledare och aktiva inom de fem idrotterna brottning, gymnastik, ishockey, ridning och taekwondo visar att idrottens praktik i stor utsträckning styrs av starka könsnormer. Inom idrotten är det fortfarande vanligt med föreställningar om hur pojkar/män och flickor/kvinnor ”är”, hur olika idrotter ”ska vara” och vad som är ”normalt”. Dessa föreställningar påverkar hur pojkar och flickor idrottar och innebär ett hinder för en jämställd idrott.
Styrning och mål
Analysen visar också att Riksidrottsförbundets bidragsfördelning endast i begränsad omfattning används som styrmedel för ökad jämställdhet. Statsbidraget till specialidrottsförbunden baseras i huvudsak på ett antal nyckeltal, såsom antal aktiva medlemmar i förbunden, omfattningen på genomförda utbildningsinsatser etcetera. Det statliga LOK-stödet är formellt sett könsneutralt, men gynnar i praktiken pojkars idrottande. Detta beror på att bidrag som utdelas per deltagare och träningstillfälle premierar idrottsverksamheter med stora träningsgrupper och träningsintensiv verksamhet såsom de största och pojkdominerade lagidrotterna fotboll, innebandy och ishockey. Riksidrottsförbundets styrning i jämställdhetsfrågor är främst inriktat på så kallad mål- och värderingsstyrning snarare än regel- och ekonomisk styrning. Ett trendbrott är 2017 års stämmobeslut att specialidrottsförbunden ska ha jämställda styrelser senast år 2021.
CIF:s regeringsuppdrag
Rapporten Statens stöd till idrotten – uppföljning 2017 är huvudrapport i CIF:s uppföljning av statens stöd till idrotten under år 2017. I årets uppföljning ingår även antologin Resurser, representation och ”riktig” idrott – om jämställdhet inom idrotten.
Idrott och motion i siffror
På CIF:s sajt Idrottsstatistik.se presenteras statistik om idrottens utveckling som folkrörelse, jämställdhet inom idrotten och aktivitetsnivåer. Många av rapporternas tabeller och diagram presenteras på sajten.
Fördelningen av resurser mellan kvinnor och mäns idrottande och motionerande är ojämn. Den könsmässiga snedfördelningen är tydligast inom barn- och ungdomsidrotten. Det visar Centrum för idrottsforsknings rapport till regeringen, i vilken även könsstereotypa normer och ideal inom idrotten lyfts fram som hinder mot en jämställd idrott. I CIF:s regeringsrapport som överlämnas till idrottsministern ges en fördjupad analys av jämställdheten i svensk idrott. Vad vet vi om kvinnors och mäns idrotts- och motionsvanor? Hur är makt och resurser fördelat i svensk idrott ur ett jämställdhetsperspektiv? Varför uppfattas vissa idrotter som ”tjejiga” och andra som ”grabbiga”? Och vad görs inom idrottsrörelsens för att öka jämställdheten? Tisdagen den 8 maj bjuder Centrum för idrottsforskning in till en presskonferens där rapportens innehåll presenteras. Där finns möjlighet att träffa och ställa frågor till Sveriges idrottsminister Annika Strandhäll. På plats för att diskutera ämnet finns även Jenny Svender, jämställdhetsansvarig på Riksidrottsförbundet, Gertrud Åström, utredare och expert på jämställdhetsfrågor, samt Johan R Norberg, professor i idrottsvetenskap och utredare på CIF. Plats: Friskis&Svettis, Mäster Samuelsgatan 20 i Stockholm
Tid: Tisdagen den 8 maj kl 09.00 Rapporterna kommer att publiceras på www.centrumforidrottsforskning.se den 8 maj.
På Träffpunkt Idrott den 5-7 mars möts politiker, beslutsfattare och företrädare för organisationer och företag för att diskutera idrott, bad, anläggning, fritid och folkhälsa. Platsen är Svenska Mässan i Göteborg. Träffpunkt Idrott arrangeras av Centrum för idrottsforskning tillsammans med bland andra RF, SKL och Svenska Mässan. Ett urval av seminarier: Måndag 5 mars 11.35-12.15
Så rör sig barn och ungdomar i Sverige
Gisela Nyberg, Karolinska institutet 12.15-12.45
Konsten att stimulera hållbar motivation till fysisk aktivitet
Karin Weman Josefsson, Högskolan i Halmstad 14.45-15.15
Framtidens utegym finns i Halmstad
Urban Johnson, Högskolan i Halmstad 15.00-15.30
Barn och ungdomars idrottsvanor
Magnus Ferry, Umeå universitet Tisdag 6 mars 12.30-13.00
Gymmet är för hälsan – det var egentligen roligare att spela fotboll
Susanna Hedenborg, Malmö universitet 13.15-13.45
Tänk utanför boxen – om betydelsen av idrottens gränszoner
Karin Book, Malmö universitet Onsdag 7 mars 11.00-11.45
Hög standard? Kommunal idrottspolitik och elitfotbollens standardiserande anläggningskrav
Jens Alm 13.30-14.00
”Vi måste hitta nya sätt att organisera oss…”: Om idrottens integrationsmöjligheter
Krister Hertting, Högskolan i Halmstad 14.15-14.45
Nattfotbollen- civilsamhällets och idrottens roll som ett medel för social integration
Magnus Dahlstedt & David Ekholm, Linköpings universitet Dessutom lanseras CIF:s nya sajt Idrottsstatistik.se på Träffpunkt Idrott. Måndag 5 mars kl 13.45-14.10 Motion och idrott i siffror – Idrotter som lockar unga kvinnor växer mest. Ett exempel är Svenska gymnastikförbundet som sedan 2010 ökat antalet träningstillfällen för barn- och ungdomar med 55 procent. Det visar en undersökning från CIF som presenteras på den nya sajten Idrottsstatistik.se. Detta och fler intressanta analyser presenteras av Johan Faskunger från Centrum för idrottsforskning. Onsdag 7 mars kl 12.15-12.40 Resurser, representation och riktig makt – På den nya sajten Idrottsstatistik.se finns siffror som visar hur statens stöd till idrotten fördelas till tjejer respektive killar och vilka aktörer som har störst makt och inflytande inom Idrottssverige. Det är en större andel av idrottsrörelsens stöd till barn- och ungdomsidrotten som går till killar än till tjejer. Detta tillsammans med fler intressanta analyser presenteras av Johan Norberg och Johan Faskunger från Centrum för idrottsforskning.
Centrum för idrottsforskning har fått 2018 års fördjupningsuppdrag från regeringen. CIF har i uppdrag att följa upp statens stöd till idrotten och ska under 2018 genomföra en fördjupad analys av jämlikheten inom idrotten. CIF ska bland annat titta på hur idrottandet skiljer sig över landet samt hur människors ekonomiska och sociala förutsättningar påverkar idrottandet. CIF ska analysera hur det statliga och kommunala stödet används för människors idrottande och motionerande. De ska särskilt utgå från människors bostadsförhållanden samt socioekonomiska, men även personliga och kulturella förutsättningar. Beslutet fattades vid regeringssammanträde den 18 december och uppdraget ska redovisas senast den 15 maj 2019. Läs mer på regeringens webbplats
