Här skriver vi om aktuella händelser inom idrottsforskningens värld

CIF|Nyheter

Hallå där Håkan Larsson…

5 mars 2019

Fotograf: Linus Hallgren

… professor i idrott, inriktning utbildningsvetenskap vid Gymnastik- och idrottshögskolan

Du har nyligen fått ett forskningsprojekt beviljat av CIF. Vad du vill undersöka?

– Riksidrottsförbundet (RF) har nyligen initierat ett nytt förändringsarbete, kallat ”Strategi 2025”. Här ingår ett särskilt område som kallas ”Jämställdhet för en framgångsrik idrott”. Jag och min kollega Eva Linghede vill undersöka hur utbildnings- och andra insatser som relaterar till detta område genomförs – och vilka som deltar. Förmår insatserna att ”göra skillnad”? Når insatserna till exempel fler än bara ”redan frälsta”? Utmanar utbildningarna traditionella föreställningar om könen?

Varför vill du studera det?

– RF har haft jämställdhetsmål länge, ända sedan 1980-talets slut. Faktiskt har de sett ganska lika ut genom åren. Vi tror att det kan bero på att de insatser för jämställdhet som gjorts inte alltid förmått att göra skillnad, det vill säga att utmana den befintliga ordningen. Dessutom visar forskningen att det alltjämt finns många som endast har grumliga föreställningar om vad jämställdhet och jämställdhetsarbete innebär.

När ungefär kommer studien att vara klar?

– Den kommer att påbörjas under hösten 2019 och pågå under 2020. Vi räknar med att kunna publicera de första resultaten under andra halvan av 2020.

Vilken betydelse för idrott kan dina forskningsresultat få?

– Vår förhoppning är naturligtvis att forskningsresultaten ska kunna erbjuda RF och arrangörerna av jämställdhetsinsatser insikter kring hur arbetet kan göra skillnad. Framför allt hoppas vi kunna identifiera de kritiska frågor som måste ställas i samband med sådana insatser. Vår ”expertis” ligger i att ställa utmanande frågor om insatser och relaterade verksamheter, till exempel utbildningar, snarare än att berätta hur de ska gå till för att det ska bli ”rätt”. Läs mer om Håkan Larsson och hans forskning

Publicerad i Nyheter

Hallå där Anna Maria Hellborg…

Bild Anna Maria Hellborg

               

… doktorand i idrottsvetenskap vid Malmö universitet

Du ska snart disputera och har fått forskningsstöd av CIF i fyra år. Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om ekonomiska villkor för elitidrottare och främst hur strukturen runt elitidrottare beskrivs, varifrån de får pengar till att kunna satsa på sin idrott. Dessa frågor analyserar jag sedan ur ett jämställdhetsperspektiv. Jag har fokuserat på idrotterna curling, fotboll, ridsport och golf och har undersökt specialidrottsförbundens tidskrifter och intervjuat företrädare för förbunden. I avhandlingen ges en bild av elitidrottares möjligheter och svårigheter för sin satsning. 

Vad är de tre viktigaste resultaten?

– Studien bekräftar dels att ojämställdhet existerar i alla fyra idrotterna men att det tar sig uttryck på olika sätt eftersom idrotterna är olika och har olika förutsättningar. Studien visar också att marknaden ofta används som en förklaring och ett försvar till varför elitidrotten är ojämställd. Marknaden beskrivs som något statiskt och okontrollerbart medan jag menar att marknaden är påverkad av våra attityder till mäns och kvinnors idrott. Om våra värderingar ändras så ändras marknaden också.

Hur skulle du vilja gå vidare med forskningen?

– I min studie har jag fokuserat på strukturerna runt elitidrottaren, ett nästa steg skulle vara att undersöka elitidrottarnas perspektiv och deras erfarenheter av att kunna satsa på sin idrott utifrån ett ekonomiskt perspektiv. I ett kapitel i avhandlingen berörs frågan om att vara elitidrottare och förälder, och hur detta påverkar den ekonomiska situationen. Det hade också varit intressant att undersöka vidare. 

Vilken betydelse för idrotten kan dina forskningsresultat få?

– Svårt att säga egentligen. Men jag hoppas på en dialog om jämställdhetsfrågor inom elitidrotten. Jag hoppas på insikter om vikten av jämställdhet, att det inte går att försvara ojämställdhet och att idrotten vågar stå upp för jämställdheten. Jag hoppas på konkreta åtgärder som syftar till förändrade attityder likväl som förändrade prioriteringar när det kommer till resurser. Båda behövs för en varaktig förändring. Läs mer i avhandlingen Godispengar eller överdådig lyx – om elitidrott, ekonomi och jämställdhet

Publicerad i Nyheter

Kraftsamling mot idrottsskador

13 december 2018

Centrum för idrottsforskning satsar 7,3 miljoner kronor på 21 projekt för att rehabilitera och förebygga idrottsskador. Hjärnskakningar och korsbandsskador är två exempel. – Skador förstör idrottskarriärer och kan ge men för livet. Ett minskat antal skador och kortare och bättre rehabilitering skulle ge stora mänskliga, sportsliga och samhällsekonomiska vinster. Därför är det mycket glädjande att CIF kan göra den här satsningen på så många angelägna forskningsprojekt, säger Christine Dartsch föreståndare vid Centrum för idrottsforskning. Här följer några exempel: Mobilapp hjälper knäskadade mot rädslan Korsbandsskador är vanliga och allvarliga. En lång fysisk rehabilitering krävs för att komma tillbaka till idrotten. Men rädslan för en ny skada kan vara ett minst lika stort hinder. Idrottsforskare vid Linköpings universitet tar nu fram en mobilapp med psykologiskt stöd som idrottaren själv kan använda i sin rehabilitering. Back in the game (BANG) heter projektet. Ansvarig forskare: Clare Ardern, Linköpings universitet Blodprov ger grönt ljus efter hjärnskakning Problemet med hjärnskakningar är en avgörande fråga för vissa idrotters framtid. Ishockey är t.ex. hårt drabbat. Idrottare reagerar olika på en skada. Vissa får långvariga symptom. En felbehandling kan få allvarliga konsekvenser. Därför är det viktigt att i förväg kunna identifiera vilka som behöver mer vila. Idrottsforskare vid Göteborgs universitet vill nu ta fram ett ”return to play-test” som kan hjälpa till att identifiera dessa idrottare. Testet sker genom ett enkelt blodprov. Ansvarig forskare: Henrik Zetterberg, Göteborgs universitet Träningsprogram ska förebygga handbollsskador Handbollsspelare får ofta problem med axlar och knän. Kan ett specifikt träningsprogram förebygga skador? Det ska forskare vid Karolinska Institutet undersöka. Forskarna vill också ta reda på om ”Knäkontroll” fungerar även inom handboll. Knäkontroll är ett träningsprogram som visat sig förebygga knäskador i fotboll. Ansvarig forskare: Eva Skillgate, Sophiahemmets högskola Centrum för idrottsforskning fördelar årligen drygt 20 miljoner kronor till idrottsforskning på universitet och högskolor i Sverige. Se vilka projekt som får stöd år 2019.

Taggar: , ,
Publicerad i Nyheter, Nyheter - startsida

Beslut forskningsbidrag 2019

 Foto: Nils Jakobsson, Bildbyrån

27 november 2018

Tilldelning av projekt, tjänster samt stöd till organisationer och nätverk för år 2019 beslutades av CIF:s styrelse den 29 november 2018. Tilldelning sker såtillvida att CIF erhåller samma budget från regeringen som under 2018. Läs om beviljade forskningsbidrag 2019

Taggar: ,
Publicerad i Nyheter - startsida

Presentationer från CIF-konferensen

8 november 2018

Idrottsforskning 2018 – för en hållbar barn- och ungdomsidrott

För dig som deltog i konferensen den 15-16 oktober finns nu presentationer från en del av föreläsningarna. Till presentationerna

Taggar:
Publicerad i Nyheter, Nyheter - startsida

Inbjudan frukostseminarium

27 augusti 2018

Fysisk aktivitet – hur kan det vara så bra för välbefinnande och hälsa?

Centrum för idrottsforskning fyller 30 år och detta vill vi fira med ett gratis frukostseminarium den 16 oktober kl 8.00-8.45. Carl Johan Sundberg, professor i arbetsfysiologi vid Karolinska Institutet föreläser om alla positiva effekter av fysisk aktiv och träning.

Taggar: , ,
Publicerad i Nyheter

CIF har fått en ny ordförande

 CIF:s ordförande Susanna Hedenborg

14 augusti 2018

Professor Susanna Hedenborg har fått regeringens uppdrag att leda styrelsen för Centrum för idrottsforskning. Susanna Hedenborg är professor i idrottsvetenskap vid Malmö universitet och har suttit i CIF:s styrelse som ledamot och suppleant sen 2009. Grattis till det nya uppdraget! -Tack, det är jätteroligt att få denna viktiga uppgift, både vad gäller idrottsforskningen i Sverige och CIF:s regeringsuppdrag att följa upp statens stöd till idrotten. Eftersom jag tidigare har arbetat i styrelsen så är uppdraget är inte helt främmande, säger Susanna Hedenborg. Vad har du för övriga erfarenheter inom det idrottsvetenskapliga fältet som kan bidra till CIF:s verksamhet? -Jag har arbetat mycket i internationella styrelser (Stiftelsen hästforskning, ECSS och ISHPES), beredningsgrupper VR (KULRAM, historia, infrastruktur) och kan bidra med mina kunskaper därifrån liksom min breda forskningsbakgrund. Jag har ju varit dekan i sex år på fakulteten Lärande och samhälle i Malmö och har haft särskilt ansvar för forskning och forskarutbildning där. Uppdraget som ordförande sträcker sig fram till 2020-12-31.

Publicerad i Nyheter - startsida

Nyheter i utlysningen 2019

29 juni 2018

Forskningsbidrag för 2019 finns nu att söka. I 2019 års utlysning finns några nyheter som är viktiga att känna till. Det är viktigt att läsa igenom utlysningen samt alla regler och anvisningar innan ansökan skickas in.

Nyheter i 2019 års utlysning:

Strategisk satsning på nydisputerade

CIF:s styrelse gör inom ramen för 2019 års utlysning en extra satsning på forskare som nyligen disputerat. CIF kommer att bevilja fler forskare lönemedel inom ramen för utlysningen ”nydisputerade”. Vi vill också förbättra möjligheterna för yngre forskare att meritera sig och utökar antal år efter disputation som man kan söka lönemedel från fem till sju år. CIF har under flera år sett att det finns ett behov för unga forskare inom idrottsforskning att kunna meritera sig. Återväxten av idrottsforskare är viktig för svensk idrott. Genom att finansiera fler unga forskare med lönemedel bidrar CIF till återväxten av idrottsforskare samtidigt som svensk idrottsforskning stärks nationellt och internationellt.

Tidsspannet för nydisputerade ökar från fem till sju år

Sökanden ska ha disputerat inom den senaste sjuårsperioden, inom spannet den 1 januari 2011 till den 7 november 2018.

Ansökan till lönemedel för doktorander försvinner

CIF:s styrelse har beslutat att ta bort möjligheten att söka lönemedel för doktorander. Det går att söka bidrag till doktorandprojekt i form av lönemedel och driftsmedel i ansökan till projektbidrag P2019. Observera att redan påbörjade beviljade doktorandprojekt inte påverkas.

Riksidrottsförbundet utlyser forskningsbidrag i samarbete med CIF

Riksidrottsförbundet gör inför 2019 en utlysning på 1,2 miljoner kronor i samarbete med CIF. Forskningsmedel kan sökas för studier som tar sin utgångspunkt i idrottsrörelsens strategiska arbete inför strategi 2025. Ansökan görs i CIF:s digitala ansökningssystem. Om du önskar söka projektbidrag både från CIF och RF för ett projekt gör du det i en och samma ansökan. Både RF-bidrag och CIF-bidrag ska sökas med ansökningstypen Projekt med prefixet P2019-. Om ansökan görs både för CIF-bidrag och RF-bidrag kan projektet beviljas med maxbelopp 400 000 kronor från CIF och 400 000 kronor från RF.

Elektronisk signering

Nytt för i år är att ansökan ska signeras digitalt med bankID och det ska göras innan ansökningssystemet stänger kl 17.00. Den elektroniska signeringen ersätter underskrifter av förstasidan som tidigare behövde skickas in per post. En nyhet i och med detta är att du måste registrera ditt personnummer. Personnumret kommer enbart att användas för att du ska kunna signera ansökan och kommer inte att användas i något annat syfte. Du som har ett konto sen tidigare måste lägga till ditt personnummer bland de övriga personuppgifterna.

Läs mer

Läs Regler och anvisningar 2019 Läs mer om RF-utlysningen och Strategi 2025  

Taggar: , ,
Publicerad i Nyheter - startsida

Utlysning av forskningsmedel för idrottens strategi 2025

Riksidrottsförbundet (RF) utlyser i samarbete med Centrum för idrottsforskning (CIF) forskningsbidrag för forskningsprojekt som tar sin utgångspunkt i idrottsrörelsens strategiska arbete. Idrottsrörelsen befinner sig i ett förändringsarbete och detta arbete benämns Strategi 2025 som innefattar flertalet strategiska områden. Forskningsprojekten ska vara ett kunskapsbidrag till en eller flera av RF:s strategiska områden: livslångt idrottande, idrottens värdegrund och idrott i förening. Forskningsprojekt som söks inom ramen för RF-bidrag kan vara i nära samverkan med någon part inom idrottsrörelsen, exempelvis specialidrottsförbund, specialidrottsdistriktsförbund, Riksidrottsförbundet eller deras distriktsförbund.

Läs mer om hela utlysningen

Läs allt om RF-utlysningen 2019 Läs mer om Strategi 2025 Läs mer om idrottsrörelsens värdegrund

Publicerad i Nyheter - startsida

Jämställdhet en väg till framgångsrik idrottsutveckling

8 maj 2018

Fördelningen av resurser mellan kvinnor och mäns idrottande och motionerande är ojämställd. Den könsmässiga snedfördelningen är tydligast inom barn- och ungdomsidrotten. Det visar Centrum för idrottsforsknings rapport till regeringen, i vilken även könsstereotypa normer och ideal inom idrotten lyfts fram som hinder mot en jämställd idrott. Inom idrottsrörelsen har jämställdhetsarbetet intensifierats under senare år. Samtidigt visar den fördjupade analys som Centrum för idrottsforskning (CIF) genomfört att vägen till en jämställd idrottsrörelse alltjämt är lång. På de flesta nivåer inom idrotten är kvinnors och mäns deltagande, förutsättningar och villkor olika. Ojämlikheten framträder i andelen kvinnor och män som är medlemmar i olika idrotter, i andelen styrelseposter och förtroendeuppdrag, i fördelning av resurser och avseende idrottsliga normer och ideal. – Rapporten visar att mycket arbete återstår innan kvinnors och mäns förutsättningar är jämställda inom idrotten. Men den visar också att idrottsrörelsen har allt att vinna på att fördela makt, inflytande och resurser mer jämlikt. Jämställdhet är inte bara en rättvisefråga – det är också en väg till framgångsrik idrottsutveckling, säger Johan R Norberg, professor i idrottsvetenskap och utredare på CIF.

Fördelning av resurser

CIF:s rapport visar att fördelningen av resurser i åldrarna 7-25 år tydligt gynnar pojkars idrottande. En förklaring är att det offentliga stödet är öronmärkt för föreningsidrott samtidigt som tjejer i tonåren i högre utsträckning än pojkar lämnar föreningsidrotten för träning i privat regi (gym, gympa, motionsbaserad gruppträning och dylikt). En andra förklaring är att det största bidraget till barn- och ungdomsidrotten bygger på genomförda aktiviteter vilket premierar verksamheter med stora träningsgrupper och många träningspass. Ur ett könsperspektiv gynnar detta pojkar som dominerar i stora lagidrotter, medan flickor i större utsträckning återfinns i individuella idrotter.

Representation

Riksidrottsförbundets jämställdhetsmål är att kvinnor och män ska vara representerade med minst 40 procent i alla beslutande och rådgivande organ. I rapporten framgår att detta mål varken uppnås på lokal eller nationell nivå.
  • I nästan hälften av de nationella idrottsförbunden (33 av 71) består styrelsen av mer än 60 procent män. 76 procent av förbunden har en manlig ordförande. Endast 1 förbund av 71 har en kvinnodominerad styrelse.
  • Rollen som tränare domineras kraftigt av män. Enligt IdrottOnline står män för 73 procent av alla tränartillfällen i barn- och ungdomsidrotten.
  • Även gällande internationella uppdrag är den manliga dominansen på ledande positioner i svensk idrott stor. Endast 24 procent av idrottsledare med internationella uppdrag i förbundsstyrelser och kommittéer var kvinnor 2016.

Normer och ideal

Slutligen slår rapporten fast att idrotten behöver jobba med sina normer och ideal för att en mer jämställd idrott ska kunna växa fram. Intervjuer med ledare och aktiva inom de fem idrotterna brottning, gymnastik, ishockey, ridsport och taekwondo visar att idrottens praktik i stor utsträckning styrs av starka könsnormer. Inom idrotten är det fortfarande vanligt med föreställningar om hur pojkar/män och flickor/kvinnor ”är”, hur olika idrotter ”ska vara” och vad som är ”normalt”. Dessa föreställningar påverkar hur pojkar och flickor idrottar och innebär ett hinder mot en jämställd idrott. – Utan ett medvetet normkritiskt förhållningssätt inom idrotten som identifierar och utmanar invanda föreställningar om manligt och kvinnligt, är det inte möjligt att förverkliga idrottspolitikens mål om kvinnors och mäns lika förutsättningar att utöva idrott och motion, säger Johan R Norberg, professor i idrottsvetenskap och utredare på Centrum för idrottsforskning.

Idrott och motion i siffror

På CIF:s sajt Idrottsstatistik.se presenteras statistik om idrottens utveckling som folkrörelse, jämställdhet inom idrotten och aktivitetsnivåer. Många av rapporternas tabeller och diagram presenteras på sajten.

Läs mer

Läs mer om resultaten i 2017 års uppföljning av statens stöd till idrotten. Läs mer om antologin Resurser, representation och ”riktig” idrott – om jämställdhet inom idrotten.

Taggar: , ,
Publicerad i Nyheter - startsida