Regeringsuppdrag 2017

Lång väg kvar till jämställd idrott

CIF:s fördjupade analys visar att vägen till en jämställd idrottsrörelse alltjämt är lång. På de flesta nivåer inom idrotten är kvinnors och mäns deltagande, förutsättningar och villkor olika, och ökningen av kvinnor inom idrotten går långsamt.

– Rapporten visar att mycket arbete återstår innan kvinnors och mäns förutsättningar är jämställda inom idrotten. Men den visar också att idrottsrörelsen har allt att vinna på att fördela makt, inflytande och resurser mer jämlikt. Jämställdhet är inte bara en rättvisefråga – det är också en väg till framgångsrik idrottsutveckling, säger Johan R Norberg, professor i idrottsvetenskap och utredare på CIF.

Jämställdhet är ett komplext begrepp som inbegriper både kvinnor och mäns makt att forma sina liv och samhället samt normer och värderingar som möjliggör eller begränsar människors förutsättningar. Jämställdhet inom idrotten är viktigt både av rättviseskäl och för att främja en positiv utveckling av idrotten.

Resurser

Årets analys visar att fördelningen av resurser mellan kvinnor och mäns idrottande och motionerande är ojämställd. Den könsmässiga snedfördelningen är tydligast inom barn- och ungdomsidrotten. I årets rapport har CIF kunnat visa att tjejer i övre tonåren i högre utsträckning lämnar föreningsidrotten för träning i privat regi (gym, gympa, motionsbaserad gruppträning och dylikt) och detta gör att det uppstår en könsmässig snedfördelning av de offentliga bidragen.

Inflytande och makt

Riksidrottsförbundet har som jämställdhetsmål att kvinnor och män ska vara representerade med minst 40 procent i alla beslutande och rådgivande organ. Årets rapport visar att detta mål inte är realiserat idag, varken på lokal eller nationell nivå. I 33 av 71 nationella idrottsförbund består styrelsen av mer än 60 procent män. Endast ett av 71 förbund har en kvinnodominerad styrelse. 76 procent av förbunden har en manlig ordförande.

Rollen som tränare domineras kraftigt av män. Enligt IdrottOnline är 73 procent av alla tränartillfällen per år ledda av män. Även gällande internationella uppdrag är den manliga dominansen på ledande positioner i svensk idrott stor. Endast 24 procent av svenska idrottsledare med internationella uppdrag i förbundsstyrelser och kommittéer var kvinnor 2016.

Normer och ideal

Ett annat viktigt budskap i rapporten är att idrotten behöver jobba med sina normer och ideal för att en mer jämställd idrott ska kunna växa fram. Intervjuer med ledare och aktiva inom de fem idrotterna brottning, gymnastik, ishockey, ridning och taekwondo visar att idrottens praktik i stor utsträckning styrs av starka könsnormer. Inom idrotten är det fortfarande vanligt med föreställningar om hur pojkar/män och flickor/kvinnor ”är”, hur olika idrotter ”ska vara” och vad som är ”normalt”. Dessa föreställningar påverkar hur pojkar och flickor idrottar och innebär ett hinder för en jämställd idrott.

– Utan ett medvetet normkritiskt förhållningssätt inom idrotten som identifierar och utmanar invanda föreställningar om manligt och kvinnligt, är det inte möjligt att förverkliga idrottspolitikens mål om kvinnors och mäns lika förutsättningar att utöva idrott och motion, säger Johan R Norberg, professor i idrottsvetenskap och utredare på Centrum för idrottsforskning.

Styrning och mål

Analysen visar också att Riksidrottsförbundets bidragsfördelning endast i begränsad omfattning används som styrmedel för ökad jämställdhet. Statsbidraget till specialidrottsförbunden baseras i huvudsak på ett antal nyckeltal, såsom antal aktiva medlemmar i förbunden, omfattningen på genomförda utbildningsinsatser etcetera. Det statliga LOK-stödet är formellt sett könsneutralt, men gynnar i praktiken pojkars idrottande. Detta beror på att bidrag som utdelas per deltagare och träningstillfälle premierar idrottsverksamheter med stora träningsgrupper och träningsintensiv verksamhet såsom de största och pojkdominerade lagidrotterna fotboll, innebandy och ishockey.

Riksidrottsförbundets styrning i jämställdhetsfrågor är främst inriktat på så kallad mål- och värderingsstyrning snarare än regel- och ekonomisk styrning. Ett trendbrott är 2017 års stämmobeslut att specialidrottsförbunden ska ha jämställda styrelser senast år 2021.

CIF:s regeringsuppdrag

Rapporten Statens stöd till idrotten – uppföljning 2017 är huvudrapport i CIF:s uppföljning av statens stöd till idrotten under år 2017. I årets uppföljning ingår även antologin Resurser, representation och ”riktig” idrott – om jämställdhet inom idrotten.

Idrott och motion i siffror

På CIF:s sajt Idrottsstatistik.se presenteras statistik om idrottens utveckling som folkrörelse, jämställdhet inom idrotten och aktivitetsnivåer. Många av rapporternas tabeller och diagram presenteras på sajten.

Läs mer

Läs mer om resultaten i Statens stöd till idrotten – uppföljning 2017.

Läs antologin Resurser, representation och ”riktig” idrott – om jämställdhet inom idrotten.