CIF:s fördjupningsuppdrag under 2010 var att analysera i vilken utsträckning barn- och ungdomsidrotten följer barnrättsperspektivet

Regeringsuppdrag 2010

14 juni överlämnar Centrum för idrottsforskning 2010 års uppföljning av statens stöd till idrotten till idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth. Huvudtema i årets uppföljning är idrotten ur ett barnrättsperspektiv, det vill säga i vilken utsträckning som barn- och ungdomsidrotten är förenlig med FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen.

Barnkonventionen är ingen regelbok

Per Nilsson, ordförande i CIF och professor i pedagogik, säger att många idrottsledare uppfattar FN:s barnkonvention som en uppsättning principer vilka är oförenliga med idrottens tävlingslogik. Men det är ett missförstånd.

– En av uppföljningens viktigaste slutsatser är att barnkonventionen inte är en regelbok, den är ett förhållningssätt. Ett barnrättsperspektiv innebär inte att alla barn måste behandlas likadant eller att varje match måste sluta oavgjort. Däremot är den en påminnelse om att vi vuxna alltid måste utforma idrottsverksamhet utifrån barnens behov samt att tänka till, våga lyssna och vara mottaglig för de ungas egna idéer, synpunkter och kritik.

Han framhäver samtidigt idrottens betydelse för hundratusentals barn och unga i Sverige.

– Idrotten är en arena som väl uppfyller de delar av barnkonventionen som handlar om barns rätt till fritid, lek och rekreation, säger han.

Förverkliga vad Idrotten vill!

Kultursociolog Mats Trondman har på CIF:s uppdrag studerat ungas delaktighet inom idrotten. Han konstaterar att det finns stora grupper som har förhållandevis lågt inflytande över sitt eget idrottande – men att det även finns goda möjligheter att stärka deras delaktighet.

Lösningen ligger i att förverkliga de idéer som redan finns formulerade i idrottsrörelsens gemensamma idédokument Idrotten vill, det vill säga främja ungas medbestämmande och ansvar, tillvarata deras egna erfarenheter, verka för mångfald och integration och så vidare.

Kort sagt: om idrottsrörelsen förverkligar vad idrotten vill, så kan den bli än mer framgångsrik än vad den redan är.

Långsiktiga trender inom idrotten

I uppdraget från regeringen ingår även att följa upp statens idrottsstöd utifrån ett så kallat indikatorsystem. Vissa indikatorer rör idrottsrörelsens organisationsstruktur, såsom medlemsbestånd, ekonomi, ideellt ledarskap och så vidare.

Andra rör alltifrån fysisk aktivitet hos det svenska folket till genomförda dopningskontroller och olika idrotters idrottsliga prestationer i internationella tävlingar.

Statistiken vittnar om idrottsrörelsens anmärkningsvärt starka ställning i Sverige. Men den visar även idrottens mångfald och den stora skillnad i existensvillkor som finns mellan landets olika förbund och klubbar, berättar rapportförfattaren Johan R Norberg, utredare vid CIF.

– Ytterligare en iakttagelse är de socioekonomiska mönster som finns i idrotten. Människors tillgång och förutsättningar till idrott och fysisk aktivitet är ojämnt fördelade i samhället. Benägenheten att idrotta ökar i takt med stigande privatekonomi, utbildningsgrad och position på arbetsmarknaden. Andelen kvinnor på beslutande befattningar inom idrottsrörelsen är avsevärt lägre än andelen kvinnor bland aktiva medlemmar. Flickor med invandrarbakgrund är också förhållandevis svagt representerade i föreningsidrotten, säger han.

Läs mer på vår webb

CIF:s uppföljning för 2010 består av tre delar:

Huvudrapporten: Statens stöd till idrotten – uppföljning 2010.

I denna rapport ges en sammanfattande analys av barnrättsperspektivet inom idrotten. Dessutom presenteras CIF:s övergripande uppföljning av statens idrottsstöd utifrån ett indikatorsystem.

För barnets bästa – en antologi om idrott ur ett barnrättsperspektiv

Boken visar att barnrättsperspektivet kan belysas, tolkas och analyseras på många och olika sätt. En antologiförfattare analyserar bland annat det internationella forskningsläget med teman som trafficking i idrottsligt syfte och sexuellt utnyttjande av barn inom idrotten.

Andra behandlar jämställdhetsaspekter och idrottens tillgänglighet för unga med funktionsnedsättningar. Ett bidrag problematiserar barnarbetet inom idrotten med utgångspunkt i ridsport och stallarbete. I andra artiklar betonas i stället ungas rätt till idrott och fysisk aktivitet för att uppnå god hälsa.

Ett idrottspolitiskt dilemma – unga, föreningsidrotten och delaktigheten

I studien undersöker Mats Trondman, professor i sociologi, ungas vilja och möjlighet till delaktighet. Han finner bland annat att idrottsrörelsen inte alltid gör vad den själv uttrycker att den vill göra i idédokumentet Idrotten vill. Gör den det kan den bli mer framgångsrik än vad den redan är.