CIF:s fördjupningsuppdrag 2011 bestod i att analysera det svenska elitidrottssystemet samt graden av etnisk mångfald i idrotten

Regeringsuppdrag 2011

Under det senaste året har Centrum för idrottsforskning både analyserat det svenska elitidrottssystemet och graden av etnisk mångfald i idrotten. CIF har dessutom, precis som i fjol, sammanställt och analyserat statistik om allt från barnidrott till jämställdhet i styrelser och medaljer i mästerskap.

Johan R Norberg är utredare och huvudförfattare till studien För framtids segrar – en analys av det svenska elitidrottssystemet.

Vad kännetecknar svensk elitidrott?

– Studien visar att det svenska bredd- och folkrörelseidealet också har styrt utformningen av elitidrotten. Det är ganska typiskt för svensk elitidrott att vi inte bara talar om värdet av medaljer, utan även att verksamheten måste bygga på socialt ansvarstagande, glädje och god etik. Merparten av elitidrotts- och talangutveckling sker också i de lokala föreningarna snarare än i nationella elitidrottscentra. Dessutom har vi ett offentligt idrottsstöd som prioriterat barn- och ungdomsidrott snarare än elit- och talangutveckling.

Hur kan den svenska eliten ändå hålla en så hög nivå?

– Även om elitsatsningar har kommit i andra hand så har folkrörelsetraditionerna ihop med en idrottsvänligt sinnad offentlig sektor skapat ett påfallande livligt, varierat och öppet idrottsutbud. Det har funnits fina förutsättningar för unga att prova på olika idrotter, upptäcka och utveckla sina talanger. Men i övergången till senior världsklass har de statliga stödinsatserna varit mindre åtminstone fram till 2009 års samlade elitsatsning.

Hur är det att vara elitidrottare i Sverige i dag?

– Jag tycker att det är viktigt att nyansera den mediala bilden av en kommersialiserad svensk elitidrott. Det må stämma för vissa idrotter – men långtifrån för alla. Vår studie visar till exempel att det år 2010 fanns 244 landslagstrupper inom totalt 65 specialidrottsförbund. Av de totala landslagsutgifterna på drygt 370 miljoner kronor svarade fem förbund för närmare 57 procent av kostnaderna (211 miljoner kronor). Hela 49 förbund hade landslagskostnader på mindre än fem miljoner kronor vardera.

Vilka effekter har regeringens elitsatsning på 212 Mkr fått?

– Vi kan se att bidraget haft stor principiell betydelse för svensk idrott och det är ett betydande resurstillskott till svensk elitidrott. Bara satsningen i sig var ett viktigt politiskt erkännande från regeringens sida. Men i dagsläget är det inte möjligt att bedöma hur det har påverkat prestationerna på arenorna. Det vi kan säga är att den har ökat kunskapen om svensk elitidrotts utformning och existensvillkor. Den har även gjort att idrottsrörelsen infört helt nya rutiner för att följa upp förbundens elitidrotts- och landslagsaktiviteter. Vi kan också se att motsättningarna mellan RF och SOK har minskat och deras parallella system för talang- och elitstöd har blivit bättre koordinerade och effektivare.

Hur satsar andra länder på elitidrott?

– Konkurrensen mellan länderna har helt klart ökat. Fler och fler länder ökar också kraftigt de offentliga satsningarna på elitidrott. Forskare har liknat det vid en global kapprustning. Frågan är om det innebär att Sverige följer efter trenden och överger den svenska modellen. Idrotten står vid ett vägval. Vår studie kan förhoppningsvis bidra till att fördjupa diskussionen. Men beslutet måste fattas av idrotten själv.

Läs mer på vår webb

CIF:s uppföljning för 2011 består av tre delar:

Huvudrapporten: Statens stöd till idrotten – uppföljning 2011

I denna rapport ges en sammanfattande analys av det svenska elitidrottssystemet och idrott, delaktighet och etnisk mångfald. Dessutom presenteras CIF:s övergripande uppföljning av statens idrottsstöd utifrån ett indikatorsystem.

Vem platsar i laget? – En antologi om idrott och etnisk mångfald

Antologin ger nya perspektiv på idrott och etnisk mångfald. Den innehåller kunskap, lärdomar och goda råd från forskare som både studerat och själva deltagit i olika mångfaldsprojekt. Antologin vänder sig till forskare, studenter och alla verksamma inom idrotten som vill främja ökad delaktighet och mångfald.

För framtids segrar – En analys av det svenska elitidrottssystemet

Boken är en analys av det svenska elitidrottssystemet och statens stöd till elitidrott och talangutveckling. Den ger både övergripande perspektiv på svensk elitidrotts organisation och existensvillkor samt ingående analyser av elitaktivas egna erfarenheter och synpunkter.

Rättelse

I de båda tryckta rapporterna Statens stöd till idrotten – Uppföljning 2011 (s. 11 och 33) och Vem platsar i laget – en antologi om idrott och etnisk mångfald (s. 11 och 33) konstateras att endast sex procent bland ledamöterna i idrottsrörelsens medlemsförbund har utländsk bakgrund.

Därefter görs felaktigt tillägget att situationen är än värre i fotboll, innebandy, basket, tennis och ridsport och att dessa idrotter är de mest populära bland invandrarungdomar. Detta stämmer alltså inte. De fem nämnda idrotterna är visserligen bland de mest populära bland ungdomar i allmänhet, men endast fotboll och basket utmärker sig med att vara särskilt populära bland invandrarungdomar. I fallen fotboll och basket visar forskning att andelen förtroendevalda på förbundsnivå uppgår till mindre än en procent, detsamma gällde de anställda på kanslierna.

I pdf-filerna är rättelser gjorda.