Centrum för idrottsforskning har med hjälp av Riksidrottsförbundet genomfört en undersökning av svenska idrottsledares villkor, agerande och inflytande i internationella idrottsfrågor.
Ledares spelplan
Studien, som framförallt fokuserat på svenska idrottsledare med förtroendeuppdrag i de internationella idrottsförbundens högsta styrelser, visar att ledarna är mycket positiva till sina internationella åtaganden, men att det finns både praktiska och etiska utmaningar. Upplevelsen av att kunna påverka varierar och svenska idrottsvärderingar och möteskulturer harmonierar inte alltid med de normer och traditioner som dominerar i den internationella idrotten.
Flera idrottsledare berättar också om utmaningar och problem i form av bristande demokratiska strukturer, oklara maktförhållanden och korruption. Framtida insatser för att stärka organisationernas styrning, transparens och demokratiska processer är därmed viktiga.
Stöd på hemmaplan efterlyses
Studien visar också att svenska idrottsledare efterlyser ökat stöd på hemmaplan, särskilt från Riksidrottsförbundet. Främst lyfter man behovet av stöd i form av utbildning, information, ekonomiskt stöd och kunskapsutbyte. Genom ett ökat stöd kan svensk idrott därmed långsiktigt stärka både sitt engagemang och inflytande på den internationella idrottsarenan.
Svenska internationella idrottsledare och jämställdhet
Svensk idrotts internationella representation är i dagsläget inte jämställd. 96 av de 350 svenska idrottsledarna var kvinnor vilket motsvarar 27 procent. En respondent vittnade också om att ”den manliga hierarkin och strukturen” utgör den största utmaningen i det internationella idrottsarbetet.
Resultaten från hela studien redovisas i kapitlet Svenska idrottsledare på den internationella idrottsarenan: villkor, erfarenheter och möjlighet till inflytande i antologin Idrottens riskzoner – Om vägar till trygg och trovärdig idrott.