Platser för idrott – Vem gör vad?

Kommunerna har en central roll i utvecklingen av idrottsanläggningar och platser för fysisk aktivitet. I praktiken är det oftast kommunerna som:

• planerar mark och ytor för idrott och motion

• finansierar nybyggnation och renovering av anläggningar

• äger och driver idrottshallar, simhallar, idrottsplatser och motionsspår

• samverkar med föreningsliv och andra aktörer kring användning och utveckling.

Kommunerna står också för den klart största delen av de offentliga kostnaderna för idrottsanläggningar i Sverige, både när det gäller investeringar och drift.

Staten bidrar till utvecklingen av anläggningar och platser för fysisk aktivitet genom ekonomiska stöd och kunskapsuppdrag.

Regeringen avsätter varje år över 2,1 miljarder kronor i statligt stöd till idrotten. En del av dessa medel används för att utveckla idrottsanläggningar och idrottsytor.

Under senare år har staten också gjort särskilda satsningar kopplade till anläggningar. Exempelvis fick Riksidrottsförbundet 130 miljoner kronor under 2024 för utveckling av idrottsanläggningar och idrottsytor inför införandet av fritidskortet. För 2026 har RF tilldelats ytterligare 240 miljoner kronor för lokala nybyggnads- och renoveringsprojekt av idrottshallar och andra platser för idrott, och ytterligare medel planeras för 2027.

När det gäller friluftslivets infrastruktur finansieras många insatser genom Naturvårdsverkets anslag Åtgärder för värdefull natur, som för 2025 uppgår till drygt 1,35 miljarder kronor. Inom ramen för anslaget finansieras bland annat vandringsleder, naturum, friluftsanordningar och tillgänglighetsåtgärder i naturområden.

Centrum för idrottsforskning har regeringens uppdrag att driva en nationell kunskapsplattform för anläggningar och utemiljöer för idrott, friluftsliv och fysisk aktivitet.

Plattformens syfte är att samla, utveckla och sprida kunskap om hur platser för fysisk aktivitet kan planeras, utformas och utvecklas.

Arbetet omfattar bland annat:

• att samla och sprida kunskap om anläggningar och utemiljöer

• att stödja aktörer som planerar och utvecklar anläggningar

• att bidra till forskning och kunskapsutveckling

• att skapa samverkan mellan myndigheter, organisationer och kommuner.

CIF har en särskild roll genom att organisationen inte företräder någon enskild sektor eller verksamhetsform, utan arbetar med ett brett kunskapsuppdrag inom idrott och fysisk aktivitet.

Allmänna arvsfonden är en fristående fond som finansierar projekt för barn, unga, äldre och personer med funktionsnedsättning.

Fonden fördelar varje år över 400 miljoner kronor i lokalstöd, där en stor andel går till anläggningar och lokaler för idrott och fysisk aktivitet.

Stödet riktar sig till ideella organisationer och används ofta för nybyggnation eller utveckling av anläggningar som kan bidra till ökad aktivitet och nya verksamheter.

Riksidrottsförbundet är idrottsrörelsens samlande organisation i Sverige och företräder den organiserade idrotten. RF arbetar också aktivt i frågor som rör idrottsanläggningar och idrottsmiljöer.

RF:s arbete handlar bland annat om att:

• fördela statliga stöd till idrottsföreningar för utveckling av idrottsanläggningar och idrottsytor

• bidra med kunskap och vägledning om planering och utveckling av idrottsanläggningar

• samlar och sprider kunskap genom initiativ som webbplatsen Plats för idrott

• samverka med kommuner och andra aktörer kring planering och utveckling av anläggningar.

Stöden från RF riktar sig till idrottsföreningar, och investeringar i anläggningar sker ofta i samverkan mellan föreningar och kommuner.

Sveriges Kommuner och Regioner är en medlemsorganisation för landets kommuner och regioner.

SKR företräder kommunsektorn i nationella frågor och bidrar bland annat med:

• kunskapsutveckling och nätverk kring idrottsanläggningar och fritidsfrågor

• stöd till kommunernas arbete med planering och utveckling av anläggningar

• dialog mellan kommuner och statliga myndigheter.

Boverket ansvarar för frågor om samhällsplanering, byggande och den byggda miljön.

År 2024 fick Boverket i uppdrag av regeringen att samla in, redovisa och sprida lärande exempel om planering och gestaltning av lokaler och anläggningar för idrott.

År 2025 fick myndigheten ytterligare ett uppdrag att ge kunskaps- och processtöd vid nybyggnads- och renoveringsprojekt av idrottsanläggningar, med slutredovisning 2028

Folkhälsomyndigheten arbetar med frågor som rör befolkningens hälsa. Tillgången till miljöer för fysisk aktivitet är en viktig del av folkhälsoarbetet.

Myndigheten har bland annat fått i uppdrag att etablera ett nationellt kompetenscenter för fysisk aktivitet, med syfte att stärka kunskapen om hur fysisk aktivitet kan främjas i samhället.

Naturvårdsverket ansvarar för statens arbete med naturvård och har ett samordnande uppdrag för friluftslivspolitiken.

Genom olika anslag finansierar myndigheten bland annat friluftsinfrastruktur såsom vandringsleder, naturum och andra anläggningar i naturområden.

Regionerna har ett ansvar för regional utveckling, folkhälsoarbete och samhällsplanering. I detta arbete kan frågor om fysisk aktivitet, idrott och friluftsliv ingå.

Regionerna kan bland annat bidra genom att:

• stödja regionala strategier för fysisk aktivitet och folkhälsa

• samverka med kommuner, civilsamhälle och statliga aktörer

• bidra till kunskapsutveckling och regional samordning

• i vissa fall medfinansiera utvecklingsprojekt eller anläggningar.

Regionerna driver också verksamheter där tillgång till miljöer för fysisk aktivitet kan vara relevant, exempelvis inom hälso- och sjukvård, rehabilitering och folkhälsoarbete.

Idrottsföreningar och andra ideella organisationer spelar en central roll i användningen av idrottsanläggningar.

Föreningslivet driver verksamhet i många av landets anläggningar och är i vissa fall även ägare eller medfinansiärer i anläggningsprojekt.

Utöver kommunala och föreningsägda anläggningar finns även många privatägda anläggningar för idrott och fysisk aktivitet.

Det kan till exempel handla om gym, padelhallar, ridhus, golfanläggningar och andra kommersiella anläggningar.

Privata aktörer bidrar till utbudet av platser för fysisk aktivitet och kan i vissa fall också samverka med kommuner eller föreningar.