Statens stöd till idrottsrörelsen

Idrottsrörelsen spelar en stor och viktig roll i svenskt samhällsliv, inte minst för barn och unga. Sedan 2009 har Centrum för idrottsforskning i uppdrag att följa hur det statliga idrottsstödet används och vilken betydelse det har.

Arbetet bygger på indikatorer, fördjupningsstudier inom områden regeringen beslutar om samt bevakning av forskning med relevans för idrottsstödet.

Resultaten sammanfattas i rapporter som lämnas till regeringen.

Redan i början av 1900‑talet infördes ett permanent statligt bidrag till idrottsrörelsen, som sedan dess har vuxit successivt. I dag uppgår det till drygt två miljarder kronor. Motiven till stödet har förändrats över tid, men det har länge haft två övergripande syften.

Det ena är att ta till vara de positiva effekter som idrott och motion bidrar med, såsom bättre folkhälsa, gemenskap och en meningsfull fritid.

Det andra är att stärka idrottsrörelsen som folkrörelse. Stödet ska skapa goda förutsättningar för ett brett ideellt engagemang och bidra till att idrotten kan vara öppen, självständig och demokratiskt förankrad. I detta ingår värden som allas möjlighet att delta, jämställda villkor mellan flickor och pojkar, inkludering av grupper som annars riskerar att stå utanför samt reella möjligheter till inflytande och delaktighet inom idrottsrörelsens egna strukturer.