Statens stöd till idrotten

Den senaste tioårsperioden har det statliga stödet till idrotten ökat från 1,9 till drygt 2,3 miljarder kronor per år. Åren 2020–2022 fick idrottsrörelsen cirka 4,3 miljarder kronor i extra bidrag för att mildra de negativa ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin. Även under 2024 tilldelades Riksidrottsförbundet extra bidrag. Pengarna, 256 miljoner kronor, ska användas för att förbättra tillgången till idrottsanläggningar och idrottsmiljöer samt stärka förutsättningarna för fritidskortets implementering.

Statens idrottsstöd har ökat under en längre tid. Ökningen var särskilt stor under 00-talet, då bidraget var baserat på vinsten hos det statliga spelbolaget AB Svenska Spel. Sedan 2011 är idrottsstödet ett traditionellt statsbidrag via statsbudgeten, utan koppling till Svenska Spel. Statsbidraget till idrotten har funnits sedan 1913.

Statens ekonomiska stöd till idrotten fördelas via Riksidrottsförbundet till olika nivåer inom idrottsrörelsen – sammanlagt drygt två miljarder kronor. Störst andel går till idrottsföreningar och specialidrottsförbund. Medel tilldelas även RF‑SISU distrikt samt annan verksamhet och organisationer.

Cirka 740 miljoner kronor i statligt stöd fördelades till specialidrottsförbunden 2023. Förbunden kan få bidrag i form av organisations-, verksamhets- och projektstöd. Verksamhetsstödet är i sin tur uppdelat på: barn- och ungdomsidrott, elitidrott, vuxenidrott samt paraidrott. Totalt utgick 57 procent av det statliga bidraget till förbunden som olika verksamhetsstöd.

Svenska Fotbollförbundet får överlägset mest statligt stöd av alla specialidrottsförbund – närmare 80 miljoner kronor 2024. Förbunden som återfinns på topp tio‑listan speglar i hög grad idrottens storlek, både sett till medlemsantal och omfattningen av barn‑ och ungdomsverksamheten.