Det finns personer med ledaruppdrag i alla åldrar, men de allra flesta är vuxna. Majoriteten är i en ålder då många har egna barn i idrottsrörelsen. Statistiken är baserad på skattade värden och behöver därför tolkas med försiktighet.

Uppskattningsvis 851 000 personer är engagerade som ledare, tränare, styrelsemedlem, domare, funktionär eller liknande i idrottsrörelsen. Fler män än kvinnor har ledaruppdrag, 59 procent respektive 41 procent. Statistiken måste tolkas med försiktighet, eftersom den baseras på skattade värden.

Fler kvinnor engagerar sig som ledare vid yngre ålder. Från 20-årsåldern sker det motsatta. De medelålders männen är särskilt aktiva som ledare. Pappor tycks i betydligt större utsträckning än mammor engagera sig som ledare för sina barn. Statistiken bygger på data från LOK-stödet och avser antalet unika ledare.

En återkommande befolkningsstudie från Marie Cederschiöld högskola visar att det ideella arbetet inom idrottsrörelsen legat på en hög och stabil nivå sedan början av 1990-talet, då mätningarna startade. Närmare var femte svensk (16–84 år) är årligen ideellt engagerad i idrottsrörelsen. Idrottsorganisationer mobiliserar flest ideella av samtliga elva organisationskategorier forskarna konstruerat (se övriga i rullmenyn).

Nära fyra av tio (38 procent) av de ungdomar som engagerat sig i en idrottsförening uppger att de fått någon form av ersättning för sina insatser. Det visar en stor enkätundersökning riktad till landets ungdomar.

Även om många unga får ekonomisk ersättning för ideellt arbete, hamnar ”Att jag får betalt” långt ned i listan över vad som får dem att ställa upp. ”Att det är kul” är allra viktigast. Men betalning är långt ifrån oviktigt – 44 procent uppgav att det är ganska eller mycket viktigt.