Vår idrott – eller deras? Unga idrottares perspektiv på rätten till delaktighet
Sammanfattning
Tusentals barn och ungdomar idrottar inom ramen för en förening och de utgör en betydande del av idrotten. Frågan är om de också är delaktiga i idrott. Att vara delaktig och ha inflytande är en rättighet. Idrottsrörelsen vill vara en skola i demokrati och delaktighet främjar lärande. Därför borde unga idrottares delaktighet vara självklar. En utgångspunkt i studien är att delaktighet är en del av demokratibegreppet och att det därmed har en bred betydelse som inbegriper både inkludering och inflytande (social respektive politisk delaktighet). Syftet är att undersöka unga idrottares upplevelser av social och politisk delaktighet och att analysera villkoren för delaktighet i föreningsidrott. Sammantaget deltar 426 idrottare i åldern 15–17 år från fyra olika idrotter.
Ett viktigt resultat är att ungas delaktighet är tvetydig; den är både stor och liten på samma gång. Unga idrottare upplever i stor utsträckning social delaktighet, i mindre utsträckning politisk delaktighet (vissa mer än andra), och de kan i liten eller ingen utsträckning alls påverka den tävlingsidrottsliga delaktigheten. De ungdomar som menar att de tillhör de bästa i laget eller gruppen, upplever i högre grad att de har stort inflytande och alltid är delaktiga. När det gäller viktiga frågor, såsom träningsfrekvens, träningsinnehåll, laguttagning och spelsystem, har unga idrottare lite att säga till om. Tränare bestämmer i allt väsentligt över idrottens utformning. Här finns stor potential till förbättring.
Projektinformation
- Sökande
- Redelius, Karin
- Lärosäte
- Gymnastik- och idrottshögskolan
- Institution
- Institutionen för rörelse, kultur och samhälle
- Ansökningsnummer
- P2019-0132
- Datum
- -
- År
- 2019
- Belopp
- 180 380 kr