Flera hot mot idrotten som folkrörelse
Det ideella engagemanget är starkt inom idrottsrörelsen. Men många faror lurar. Högre krav på ledare, tunnare rekryteringsbas och okunskap om vad det innebär att vara ideell hotar idrotten som folkrörelse.
/https%3A%2F%2Fcentrumforidrottsforskning.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2026%2F03%2F6.-BB210615ZA024-scaled.jpg)
Ideellt engagemang under press
Ideella krafter är idrottsrörelsens viktigaste tillgång. Men det finns flera hot mot engagemangets framtid, visar fördjupad analys.
Utan ideella tränare, funktionärer eller fikaförsäljare – ingen folkrörelse. Svensk idrott skulle inte fungera utan de hundratusentals personer som mot liten eller ingen ersättning reser sig och säger: ”Jag ställer upp!”
På regeringens uppdrag har Centrum för idrottsforskning analyserat framtiden för det ideella engagemanget inom idrotten. Analysen bygger på bidrag från forskare och experter inom området.
Drivkraften att ställa upp är fortfarande stark. Samtidigt ökar kraven på ledare, rekryteringsbasen tunnas ut och kunskapen om vad ideellt arbete innebär är begränsad – faktorer som sätter föreningsidrotten under press.
Det ideella engagemanget är starkt inom idrottsrörelsen. Men många faror lurar. Högre krav på ledare, tunnare rekryteringsbas och okunskap om vad det innebär att vara ideell hotar idrotten som folkrörelse.
Pengar spelar roll för ungas ideella engagemang. En stor enkätundersökning riktad till landets ungdomar 15–24 år visar att nästan fyra av tio fått någon form av ekonomisk ersättning för ideellt arbete i en idrottsförening.
Föräldrar är ryggraden i det ideella idrottsarbetet. Den frivilligt engagerade ledaren är oftast en pappa i medelåldern, som tränar sina egna barn. Bland tonåringar har kvinnor flest uppdrag.
/https%3A%2F%2Fcentrumforidrottsforskning.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2025%2F04%2FBB231114CB070-5-scaled.jpg)
Det ideella engagemanget är idrottsrörelsens viktigaste resurs – men också under press. I den här antologin analyserar forskare och experter hur villkoren för ideellt engagemang inom idrotten har förändrats. Med perspektiv på bland annat unga, ledarrekrytering, föräldraskap och demokrati belyser rapporten både möjligheter och utmaningar för framtidens idrottsrörelse. Rapporten är en del av uppföljningen av statens idrottsstöd.
Rapport
Publicerad:
9 april 2025
/https%3A%2F%2Fcentrumforidrottsforskning.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2026%2F03%2FBB151011RB091-scaled.jpg)
Här samlar Centrum för idrottsforskning trådarna i antologin och sätter resultaten i relation till statens stöd till idrotten. Kapitlet visar hur det ideella engagemanget förändrats och vilka avgörande vägval som nu väntar idrottsrörelsen.
/https%3A%2F%2Fcentrumforidrottsforskning.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2026%2F03%2FBB220709ZA047-2-scaled.jpg)
Kapitlet ger en historisk och samtida analys av idealitet och ideellt arbete inom idrottsrörelsen. Författarna visar hur engagemangets former har förändrats och hur dessa förändringar påverkar idrottens organisering och legitimitet.
/https%3A%2F%2Fcentrumforidrottsforskning.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2026%2F03%2FBB200623CB091-1-scaled.jpg)
Med utgångspunkt i Ungdomsbarometerns data analyseras ungas syn på ideellt engagemang i dag. Kapitlet belyser drivkrafter, hinder och hur unga värderar engagemang i relation till tid, krav och livssituation.
/https%3A%2F%2Fcentrumforidrottsforskning.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2026%2F03%2FBB210701BB733-1-scaled.jpg)
Kapitlet belyser vad som underlättar och försvårar rekrytering av ideella ledare inom idrotten. En central utmaning är spänningen mellan allt högre kompetenskrav och låga krav på lämplighet, vilket påverkar både engagemang och uthållighet.
/https%3A%2F%2Fcentrumforidrottsforskning.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2026%2F03%2F4._BB171024ZE021-2-scaled.jpg)
I detta kapitel problematiseras idealbilden av ideellt engagemang. Författaren belyser risker som överbelastning, otydliga gränser och konflikter – och vad dessa baksidor innebär för individer och organisationer.
/https%3A%2F%2Fcentrumforidrottsforskning.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2026%2F03%2FBB221006JW108-scaled.jpg)
Kapitlet analyserar idrottsrörelsens samlade utmaningar kopplade till ideellt arbete. Fokus ligger på hur samhällsförändringar, ökade krav och förändrade förväntningar påverkar engagemangets villkor.
/https%3A%2F%2Fcentrumforidrottsforskning.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2026%2F03%2FBB210615ZI018-1-scaled.jpg)
Genom intervjuer med utomnordiskt födda föräldrar belyser kapitlet vägar in i svenskt föreningsliv. Här analyseras hur normer, förväntningar och erfarenheter påverkar möjligheten att engagera sig ideellt inom idrotten.
/https%3A%2F%2Fcentrumforidrottsforskning.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2026%2F03%2FBB230726PH026-1.jpg)
I det avslutande kapitlet diskuteras idrottsrörelsens roll som demokratiskola. Författaren reflekterar över ideellt engagemang som en central resurs för delaktighet, inflytande och demokratisk fostran.
Louout urna nibh id augue sed. Pretium adipiscing luctus tincidunt proin nisl morbi hac facilisi arcu. Porta arcu lobortis morbi semper iaculis ultrices.