Begrepp i Idrott och hälsa – varför är ämnesspråk viktigt?

Vår undersökning fokusera på ämnesspråk, som definieras som förmågan att uttrycka, tolka och förstå begrepp, fakta och grundläggande idéer i talade och skrivna texter samt de känslor och förmågor som ämnet väcker (Skolverket 2018). Det kan även definieras som det språk eleverna möter i framför allt läromedel (Hipkiss 2014) eller det språk som elever behöver tillägna sig för att kunna beskriva, använda och konstruera ämnesspecifik kunskap i skolan (Ribeck 2015). Ytterligare en definition är att ämnesspråk är det abstrakta och generaliserande språk som innehåller ord och begrepp som är typiska för ett specifikt ämne (Nestlog 2019, Kroon 2016); för de praktisk-estetiska ämnena tillkommer även förmågan att tolka och skapa mening med hjälp av kroppsspråk och gester (Nestlog 2019).

Flera idrottsforskare understryker språkets roll i undervisning i skolämnet Idrott och hälsa (Larsson & Karlefors 2015, Nyberg & Larsson 2014, Schenker et al 2019), och ämnesspråket har påståtts vara svagt inte minst i de delar som hör samman med hälsa (Redelius et al 2009, Schenker 2018). Å andra sidan har det hittills inte genomförts några språkvetenskapliga undersökningar som kan belägga eller falsifiera påståendena om ett svagt ämnesspråk i ämnet Idrott och hälsa, även om flera forskare, som Wright (1997; 2000), Larsson & Karlefors (2015), Larsson & Redelius (2008), Nyberg & Larsson (2014) och Schenker et al (2019) understryker språkets roll i all form av idrottsundervisning. Däremot har det påpekats att det finns ett såväl nationellt som internationellt ämnesspråk för den del av Idrott och hälsa som relaterar till idrott, framför allt till tävlingsidrott. För att kunna ge en bild av ämnesspråket i Idrott och hälsa har vi fokuserat på begrepp som i läromedel i Idrott och hälsa lyfts fram som centrala. Syftet med undersökningen var att visa hur ämnesspråket i dagens skolämne Idrott och hälsa ser ut. Vi har undersökt hur begreppen fördelar sig över de båda delarna idrott respektive hälsa. Vi har även genom semantiska analyser försökt urskilja eventuella skillnader mellan de begrepp som hör samma med idrott-delen respektive hälsa-delen.

I vårt projekt undersöker vi ämnesspråket i skolämnet Idrott och hälsa som det framställs i fyra marknadsledande läromedel i Idrott och hälsa för grundskolans senar år och för gymnasiet. Vår analys av ämnesspråket tar sin utgångspunkt i semantiken, som fokuserar på mening och betydelse (exempelvis Holm 2018, Saeed 2016, Zimmermann & Sternefeld 2013, Nuopponen & Pilke 2010). De valda analysredskapen är funktionella för en jämförelse mellan begrepp i det semantiska nätverk som hör samman med idrott och motsvarande semantiska nätverk med begrepp som hör samman med hälsa. I denna studie undersöker vi begreppens betydelseinnehåll, deras deskriptiva betydelse, som är ”[d]en inneboende egenskap i ordet som ger ordet kraft att avgränsa klasser av referenter” och avgör vilka företeelser eller referenter som ordet kan användas för att utpeka (Holm 2018:38f). Den deskriptiva betydelsen kan exemplifieras med att begreppet friidrott måste ha några egenskaper som gör att det inte kan användas om idrott; idrott omfattar även friidrott, och orden kan därför inte ha exakt samma betydelse och deskriptiva betydelse.

Genom den semantiska analysen av centrala begrepp i läromedlen har vi identifierat såväl semantiska nätverk som semantiska hierarkier som hör samman med idrott- respektive hälsa-delen av ämnet. Resultaten i vår undersökning visar att ämnesspråket i ämnet generellt är svagt men framför allt att det är svagare för hälsa-delen än idrott-delen; de begrepp som hör samman med idrott är mer specifika, konkreta och grafiskt längre än de som hör samman hälsa. Därtill är de begrepp som hör samman med idrott i större utsträckning underbegrepp (hyponymer), medan de begrepp som relaterar till hälsa i större utsträckning är överbegrepp (hyperonymer). Resultatet är viktigt eftersom bristen på ett tydligt ämnesspråk dels gör bedömningen av elevernas prestationer i Idrott och hälsa osäker och subjektiv, dels ger upphov till stor variation i innehållet i ämnet. Resultaten kan utgöra en vetenskaplig grund för diskussioner om konsekvenser och didaktiska implikationer av ämnesspråk eller icke-ämnesspråk i ämnet.