Akut hälseneruptur-effekter av nya behandlings- och utvärderingsmetoder

Sammanfattning

Hälsenebristning är en vanlig skada hos både elit- och motionsidrottare.

Vi har i projektet utvärderat en ny metod att bedöma om den skadade patienten kan optimera sin återhämtning efter skadan genom att mäta gapet mellan senändarna med ultraljud akut efter skadan. Patienter med >5 mm avstånd mellan senändarna har rekommenderats operation, övriga icke-operation. Av 128 patienter så behandlades 87 med operation och 41 patienter utan operation. En patient i varje grupp drabbades av en ny hälsenebristning men det fanns ingen skillnad mellan behandlingsgrupperna gällande hur bra funktion de återfick efter 6 och 12 månader. Båda grupperna värderade också själva sin funktion lika bra.

Vi har också utvärderat om behandling med NMES (neuromuskulär elektrisk stimulering) i tidigt skede kan påverka mätbar och självupplevd funktion på lång sikt. Sjuttio patienter har blivit lottade till att få tilläggsbehandling i sin hemmiljö med NMES 3-8 veckor efter sin skada. De följs nu upp 3, 6 och 12 månader efter sin skada.

I en biomekanisk studie undersöktes hur skadan påverkar både gång- och löpförmåga samt rekryteringsmönster i benmuskulatur, utvärderat med elektromyografi (EMG) och rörelseanalys. Ett år efter skadan fann vi tecken på förändrad EMG-aktivering i den yttre vadmuskeln samt minskat rörelseutslag i fotleden vid gång. Vid löpning noterades nedsatt rörlighet i fotleden och försvagad kraftutveckling då foten böjs nedåt, dock utan tydliga förändringar i EMG-aktivitet.

Projektinformation

Sökande
Karlsson, Jon
Lärosäte
Göteborgs universitet
Institution
Institutionen för de Kliniska Vetenskaperna
Ansökningsnummer
P2023-0144
Datum
-
År
2023
Belopp
400 000 kr
Ämne
Traumatologi
Nyckelord
Funktionsnedsättning, Fysisk inaktivitet, Hälsena, Idrottsskada, Muskel