Analyser av mekanisk verkningsgrad och anaerob förmåga inom längdskidåkning

Längdskidåkning är en fysiologiskt och tekniskt krävande idrott där det ställs höga krav på både energiomsättning via syrekrävande energiprocesser samt icke syrekrävande energiprocesser (s.k. anaeroba energiprocesser) samt energieffektivitet. Fokus var riktat mot stakning och diagonalåkning eftersom de är de mest betydelsefulla delteknikerna inom traditionell klassisk längdskidåkning. Forskningsprojektet syftade till att undersöka olika modeller för energieffektivitet och utforska/utveckla olika metodik för att beräkna anaeroba energiprocesser vid maximala rullskidtester. I tillägg har fysiologisk respons och prestation vid stakning gentemot diagonal rullskidåkning jämförts. För att kartlägga hur mycket fysiologiska variabler och prestationsförmåga varierar från test till test undersöktes även test-återtest reliabilitet för diagonalåkning på rullband.

Kortfattat visar resultaten att olika metodik bör användas för att beräkna det anaeroba energibidraget vid stakning gentemot diagonalåkning. När det gäller prestationsjämförelsen mellan staktesterna och diagonaltesterna, så visar resultaten att prestationsförmågan och den fysiologiska responsen samt energieffektiviteten är extremt deltekniksspecifik. När det gäller test-återtest reliabilitet så var resultaten likvärdiga gentemot andra typer av löp- och cykeltester.

Detta är kunskapsvinster som bör vara av direkt betydelse för tränings- och tävlingsoptimering med fokus på att förbättra prestation inom uthållighetsidrott.