Kommunikation i språkligt heterogena lektioner i idrott och hälsa

Språkligt heterogena klassrum är en utmaning för samtliga lärare, och framför allt lärare som undervisar i introduktionsklasser för nyanlända elever. Lärare i idrott och hälsa möter denna utmaning även i undervisning i ordinarie klasser, eftersom idrott och hälsa är ett ämne där många nyanlända elever placers in utan språkintroduktion (SPRINK-klass). I detta projekt var syftet att undersöka hur olika former för kommunikation – i första hand verbalspråk och kroppsspråk – samverkar när lärarna i idrott och hälsa försöker nå fram till eleverna i sin kommunikation och med sina instruktioner.

Det empiriska materialet består av 8 ljud- och videoinspelade lektioner i idrott och hälsa i en introduktionsklass. Introduktionsklasser är åldersintegrerade, och eleverna var mellan 6 och 16 år gamla. Lärarna i idrott och hälsa bar mikrofon under inspelningarna. Inspelningarna är bastranskriberade (Norrby 2014).

I projektet utgår jag från tre olika analysspår. Det första är en traditionell samtalsanalys/conversation analysis (CA, Norrby 2014) som resulterar i en deskriptiv analys av de inspelade samtalen mellan lärare och elever. Analysen visar ett övergripande perspektiv på vem som inleder samtalen, vem som talar om vad och vilken s.k. språklig signifikans de olika samtalsdeltagarna har. Det andra spåret är systemisk-funktionell grammatik (SFG/SFL, Halliday & Matthiessen 2014, Homlberg & Karlsson 2019). Analysen fokuserar på funktionen snarare än formen hos de språkliga led som yttras. Av störst relevans för projektet är hur ett yttrande tas emot av de nyanlända eleverna och vilken respons de ger på yttrandet, exempelvis verbalspråklig eller genom att genomföra en övning, alternativt inte göra något alls då de inte har förstått innebörden över huvud taget. En SFL-analys med fokus på respons visar exempelvis om läraren (sändaren) är involverade eller distanserad och om eleverna (mottagarna) förutsätts bli passivt informerade eller värdera informationen kritiskt. CA-analysen och SFL-analysen fokuserar alltså på olika genomen i det empiriska materialet och kompletterar på så sätt varandra. Det tredje och övergripande analysspåret är Bernsteins (1979 och framåt) begreppsapparat klassifikation, inramning och kod. Klassifikationsbegreppet innebär att det alltid finns en form av makt inbyggd i alla kommunikativa lärandesituationer; makten medför en tydlig rollfördelning, som i sin tur påverkar vem som får säga vad. Inramningsprincipen kontrollerar vad som får kommuniceras och hur detta får ske i den aktuella pedagogiska situationen. Tillsammans resulterar dessa i en sammansatt eller en integrerad kod. Den sammansatta koden förordar tydliga gränser för samtalet, medan den integrerade koden står fören vilja att ta bort gränser.

Undervisningen i idrott och hälsa i förberedelseklassen domineras av en integrerad kod, där läraren i idrott och hälsa ger eleverna ett stort mått av medbestämmande. Den integrerade koden tar sig språkliga uttryck exempelvis i vilken typ av frågor läraren ställer till eleverna – s.k. öppna frågor som eftersöker information om exempelvis varför eller hur – och hur läraren bjuder in de elever som i någon mån behärskar svenska att bistå när det gäller att förklara för de andra eleverna, om de har samma förstaspråk. Den integrerade koden, det icke-gemensamma verbalspråket och det faktum att undervisningen i en förberedelseklass har så många särskilda och särskiljande förutsättningar gör att lärarens uppgift inte i första hand kommer att handla om progression och kunskapsutveckling utan om att stärka eleverna och hjälpa dem att bygga upp sin identitet och sin självkänsla. I detta arbete kommer det enkla ordet ”bra”, som i träningskontexter för barn och ungdomar utanför skolkontexten visat sig vara både problematiskt och innehållstomt, att bli en viktig del i den återkoppling eleverna får, såväl mot dem själva som personer som gentemot ett mål de eventuellt satt upp inom ramen för lektionen.