Ökad säkerhet inom fridykning genom att förebygga blackout

Vi har lyckats utveckla ett mätinstrument för undervattensmätningar av puls och syremättnad hos dykare. Dessa variabler kan hjälpa oss förutsäga dyktiden när dykare som håller andan tävlar i att dyka längst tid, simma längst distans eller dyka djupast under vattnet. Metoden har visat sig användbar på djup ner till 80 m, vilket är unikt. Med denna metod har vi visat att dykare sänker sin puls till omkring 25 slag per minut samtidigt som de simmar, och att syremättnaden i blodet kan falla till ca 25%, vilket är oväntat lågt. Det visar att dykarna tål kraftig syrebrist, troligen pga långvarig träning. Våra resultat har uppmärksammats internationellt med många nyhetsinslag och tidningsartiklar. Projektet har resulterat i tre publicerade vetenskapliga artiklar och två konferensbidrag (se lista). De unika mätmetoderna kan få stor betydelse i att undersöka och bättre förstå hur fridykare kan undvika att svimma av syrebrist vid maximala dyk, och vilka signaler som är viktigast när det gäller att förutsäga dyktiden. Det övergripande målet med forskningen är att därigenom kunna undvika att dykare drabbas av syrebrist samt att bättre kunna assistera dykare som drabbas av syrebrist under tävling. Arbetet som genomförts är ett viktigt steg på vägen mot ökad säkerhet inom fridykning, och vi hoppas att arbetet kan fortsätta med nästa steg som är att jämföra utvecklingen av studerade variabler vid olika discipliner av tävlingsfridykning.