Rörelsekontroll, ledkänsla, rädsla och hjärnaktivitet hos idrottare med/utan främre korsbandsskada

Sammanfattning

Vi utvärderar rörelsemönster hos individer i tester i experimentella studiedesigner samt systematiska översikter. Våra resultat visar bl.a. att sidohopp ställer större krav på knäkontrollen än de hopp som oftast används i tester. I en unik fallstudie, där samma person följdes före och efter en knäskada, såg vi att varken styrka eller rörelsekontroll var helt återställda mer än två år efter skadan. Våra resultat visar också att bara 17 % av personer med knäskada – och överraskande nog endast 24 % av helt friska – uppvisar likvärdig prestation i båda benen i fyra olika tester. Rörelseasymmetrier under knäböjningar är vanliga under det första årets rehabilitering, och skillnader i koordination kan kvarstå långt efter skadan, även vid enkla moment som att gå i trappor. Helkroppsanalyser av knäböjningar över 20 år efter skada visar dessutom nedsatt rörelseförmåga, särskilt hos de som inte opererats. Vi har även sett att känseln för knäets position (proprioceptionen) varierar under rehabiliteringen, och vårt nya test med trappgång och riktningsförändring tidigt efter skada avslöjar kompensatoriska rörelsemönster i båda benen.

I ett banbrytande unikt delprojekt har vi kombinerat hjärnavbildning och rörelseregistrering i en MR-kamera för att studera knäledsproprioception. Med denna metod kan vi skilja mellan enkla rörelser och rörelser styrda av proprioception samt identifiera vilka delar av hjärnan som är aktiva. Spännande nog har den högra hjärnhalvan större roll i denna kontroll.

Projektinformation

Sökande
Häger, Charlotte
Lärosäte
Umeå universitet Rörelseorganens Centrum, Norrlands universitetssjukhus
Institution
Samhällsmedicin och rehabilitering
Ansökningsnummer
P2023-0030
Datum
-
År
2023
Belopp
400 000 kr
Ämne
Fysioterapi
Nyckelord
Elitidrott, Idrottsskada, Knä, Motorik, Träning