Fotbollspojkar dominerar svensk idrott

Centrum för idrottsforskning (CIF) har i en tidigare analys visat att barn- och ungdomsfotbollen växer så det knakar. Mellan 2019 och 2024 ökade antalet LOK-stödsberättigade deltagartillfällen med 23 procent. Ingen annan idrott är i närheten av vare sig fotbollens storlek eller ökning.

CIF har nu närmare granskat skillnaderna i ålder och kön. Den visar att fotbollens yngre pojkar har en dominerande ställning i svensk idrott. Hälften av alla träningar och tävlingar (deltagartillfällen) för pojkar 7–16 år sker på en fotbollsplan, visar analysen (7–12-åringar 51 procent och 13–16-åringar 47 procent år 2024).

– Att unga fotbollspojkar är den största gruppen inom barn- och ungdomsidrotten förvånar nog ingen. Men att de dominerar svensk idrott så totalt var en överraskning även för oss som dagligen arbetar med de här frågorna, säger CIF:s utredare Lina Wahlgren.

Fotbollen är mycket stor även bland flickor – och ökar i popularitet också hos dem. Cirka 30 procent av all idrott i gruppen flickor 7–16 år var fotboll 2024.

Ökning på andra idrotters bekostnad

Barn- och ungdomsidrotten i sin helhet slog rekord 2024. Aldrig tidigare har det registrerats så många deltagartillfällen bland unga 7–25 år.

Men ökningen innebär ingen breddning av barns idrottande, visar CIF:s analys. Fotbollförbundets andel av det totala antalet deltagartillfällen växte från 36 till 41 procent 2014–2024.

– Många andra stora idrotter tappar deltagartillfällen. I stället för en idrottsrörelse som växer ser vi snarare en ökad koncentration till en enskild idrott.

Vad får det för konsekvenser om fotboll växer och andra idrotter minskar?

– Att fotbollen går bra är i sig inte ett problem. Men om den fortsätter att växa på bekostnad av andra idrotter kan det påverka idrottens mångfald, säger Lina Wahlgren.