Digitalisering och artificiell intelligens håller på att förändra villkoren för offentlig sektor. Nya tekniska verktyg skapar möjligheter att samla in och analysera information på sätt som tidigare varit svåra eller alltför resurskrävande. För kommunerna kan detta ge bättre underlag för planering, prioriteringar och resursanvändning. Samtidigt väcker utvecklingen viktiga frågor om styrning, integritet, tillit och relationen mellan kommuner och de verksamheter som berörs.

Den här rapporten riktar blicken mot en konkret kommunal verksamhet där dessa frågor möts: användningen av idrottshallar. Tillgången till ändamålsenliga idrottsanläggningar är en viktig fråga för föreningsliv, skolor och kommuner. Samtidigt är lokaler kostsamma resurser, och det är inte alltid självklart hur väl bokade tider motsvarar faktisk användning. Med hjälp av automatiskt insamlade rörelsedata från kameror med AI-baserad bildanalys studeras hur kommunala idrottshallar används i praktiken och vilka möjligheter och utmaningar den nya tekniken medför.

Forskningsprojektet som ligger till grund för rapporten har utformats i samarbete mellan Centrum för idrottsforskning (CIF), Linköpings kommun och Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) vid Linköpings universitet. CIF har varit uppdragsgivare och har tillsammans med Linköpings kommun finansierat projektet. Rapporten är skriven av Helena Iacobaeus, Aliaksei Kazlou, Daniel Toll och David Ekholm, vilka alla är forskare vid Linköpings universitet. De analyser, slutsatser och förslag som presenteras i rapporten är författarnas egna.

Rapporten visar hur automatiskt insamlade data kan ge en mer detaljerad bild av hur idrottshallar faktiskt används, men också att sådana data inte talar för sig själva. För att bli användbara kräver de både metodkunskap, lokal kännedom och en förståelse för de relationer och praktiker som omger bokning och användning av kommunala lokaler. Författarna synliggör inte bara mönster i nyttjandet av idrottshallar, utan också de organisatoriska, juridiska och etiska frågor som följer när digital teknik införs i kommunal verksamhet.

Vi på CKS hoppas att rapporten ska vara till nytta för förtroendevalda och tjänstepersoner som arbetar med lokalförsörjning, idrottsfrågor, digitalisering och strategisk resursanvändning. Förhoppningen är också att den ska bidra till en bredare diskussion om hur kommuner kan använda nya tekniska verktyg på ett sätt som ger ett bättre kunskapsunderlag för beslut, samtidigt som frågor om transparens, integritet och förtroende tas på allvar.

Richard Öhrvall
Redaktör,
Centrum för kommunstrategiska studier