Sammanfattning

Denna rapport undersöker nyttjandet av kommunala idrottshallar med hjälp av automatiskt insamlade rörelsedata från AI-utrustade kameror. Studien baseras på kvantitativ analys av aktivitets- och bokningsdata och kvalitativ analys av intervjuer och styrdokument. Syftet är dels att kartlägga hur hallarna faktiskt används, dels att undersöka vilka möjligheter och utmaningar den nya tekniken för med sig för kommunens arbetssätt och beslutsfattande.

Analyserna visar att det finns en genomgående skillnad mellan bokade tider och faktisk närvaro i hallarna. Hallarna används intensivt på vardagskvällar klockan 17–21 samt under helgförmiddagar, medan dagtid och sena kvällar präglas av låg närvaro trots att tider ofta är bokade. Säsongsvariationerna är förutsägbara: nyttjandegraden är stabil under skolterminerna men sjunker markant under sommaren och kring storhelger. Dessutom är skillnaderna i nyttjandegrad mellan hallarna stora. Analysen visar också att tid på dygnet är den starkaste förklaringen till lågt nyttjande och att nyttjande varierar påtagligt mellan olika föreningar.

Automatiskt insamlade rörelsedata ger en mer tillförlitlig och detaljerad bild av det faktiska nyttjandet än vad bokningsuppgifter ger. För att förstå det datamaterial som aktivitetsmätningarna gör tillgängligt krävs dock både metodologisk kompetens för att analysera den information som mätningarna ger och kontextkunskap om hallarna, föreningarna och platserna.

Den nya tekniken introducerar nya utmaningar kring integritet, juridik och förtroende mellan kommunen och föreningslivet. Upplevelser av övervakning bland föreningar är en viktig signal som behöver tas på allvar i den fortsatta implementeringen. Rapporten innehåller rekommendationer för implementering som lyfter fram betydelsen av ökad transparens, hallspecifika åtgärder och datadriven planering. Aktivitetsmätningar bör införas och utformas i dialog med föreningarna snarare än att användas som ett kontrollsystem.