/https%3A%2F%2Fcentrumforidrottsforskning.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2026%2F11%2FBild-1.jpeg)
Kunskap om användning av idrotts- och friluftsanläggningar
1.1 Från antaganden till kunskap
Kommuner investerar varje år betydande resurser i idrotts- och friluftsanläggningar. Samtidigt bygger många beslut om drift, utveckling och investeringar fortfarande på antaganden om hur anläggningarna används snarare än på systematisk kunskap. I många fall finns god information om vilka tider som är bokade, men betydligt mindre kunskap om den faktiska användningen av anläggningarna, vilka grupper som använder dem och hur användningen varierar över tid.
Aktivitetsmätning handlar om att minska detta kunskapsgap. Genom att samla in och analysera information om användning och aktivitet kan kommuner få ett bättre underlag för dialog, verksamhetsutveckling, resursfördelning och långsiktiga beslut. Syftet är inte att kontrollera användare eller föreningar, utan att skapa en mer kunskapsbaserad förståelse av hur anläggningar och aktivitetsmiljöer faktiskt används.
Bokningsdata ger inte hela bilden
I många kommuner används bokningssystem som den viktigaste källan till information om anläggningarnas nyttjande. Bokningsdata är ofta lättillgänglig och ger en bra bild av hur tider fördelas mellan olika användare. Men bokningsdata visar endast vad som har planerats, inte nödvändigtvis vad som faktiskt har skett.
”Bokningsdata visar endast vad som har planerats, inte nödvändigtvis vad som faktiskt har skett.”
Forskning från Danmark har visat att det kan finnas betydande skillnader mellan bokade tider och faktisk användning. I projektet Fremtidens Idrætsfaciliteter1 genomfördes mätningar i hundratals anläggningar i 23 danska kommuner. Resultaten visade bland annat att idrottshallar ofta var bokade i högre utsträckning än de faktiskt användes. Senare kamerabaserade mätningar har bekräftat samma mönster. Även svenska erfarenheter pekar
på värdet av att komplettera bokningsdata med kunskap om faktisk användning. I studien Kommunala strategier för effektiv användning av lokaler: aktivitetsmätningar i idrottshallar2 analyserades hur aktivitetsmätningar kan användas som underlag för att förstå nyttjandet av idrottshallar och stödja kommunala beslut om planering, drift och utveckling.
Dessa erfarenheter visar att bokningsdata behöver tolkas med viss försiktighet. Bokningsdata är ofta en viktig del av kommunens kunskapsunderlag och ger värdefull information om efterfrågan och planerad verksamhet. Men en bokad tid garanterar inte att aktivitet faktiskt genomförs, hur många som deltar eller hur anläggningen används. För att förstå den faktiska användningen behöver bokningsdata därför ofta kompletteras med andra typer av information, exempelvis observationer, aktivitetsmätningar eller besöksdata.
1) Iversen, E.B., Forsberg, P., Høyer-Kruse, J. & Ibsen, B. (2019). Fremtidens Idrætsfaciliteter – organisering, styring og ledelse. Idrættens Analyseinstitut och Syddansk Universitet.
2) Iacobaeus, H., Kazlou, A., Toll, D. & Ekholm, D. (2026). Kommunala strategier för effektiv användning av lokaler: aktivitetsmätningar i idrottshallar. CKS Rapport 2026:2, Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings
universitet
Planerad användning och faktisk användning är inte samma sak
För att förstå hur en anläggning används behöver man skilja mellan olika typer av information:
Bokning
Beskriver att en tid eller yta har reserverats.
Användning
Beskriver om anläggningen faktiskt används vid den aktuella tidpunkten.
Närvaro
Beskriver hur många personer som deltar eller vistas på platsen.
Dessa tre mått kompletterar varandra och svarar på olika frågor. Bokningsdata kan ge en bild av efterfrågan och planerad verksamhet, medan information om faktisk användning och närvaro ger kunskap om hur anläggningen verkligen nyttjas. Internationell forskning visar att det är särskilt data om faktisk användning som är värdefull när resultat ska användas för styrning, uppföljning och resursprioritering.
Från känsla till fakta
Många kommuner känner igen diskussioner som:
- ”Anläggningarna är fullbokade.”
- ”Det finns inga lediga tider.”
- ”Den här satsningen blev en succé.”
- ”Den här platsen används nästan inte alls.”
Sådana påståenden kan vara riktiga, men utan systematisk uppföljning är det svårt att veta. Aktivitetsmätning gör det möjligt att komplettera erfarenheter och uppfattningar med fakta. Den kan synliggöra mönster som annars är svåra att upptäcka, exempelvis skillnader mellan vardagar och helger, variationer mellan säsonger eller skillnader mellan olika användargrupper.
Aktivitetsmätning ger inte alla svar. Men den ger ett bättre utgångsläge för att förstå hur idrotts- och friluftsanläggningar används och hur kommunens resurser kan komma fler invånare till nytta. Det är därför aktivitetsmätning bör ses som ett verktyg för lärande och utveckling snarare än som ett kontrollinstrument.
”Aktivitetsmätning gör det möjligt att komplettera erfarenheter och uppfattningar med fakta.”
1.2 Vad kan aktivitetsmätning användas till?
Aktivitetsmätning kan användas för att ge kommuner ett bättre underlag för planering, drift, utveckling och uppföljning. Genom att komplettera bokningssystem, erfarenhetsbaserad kunskap och dialog med användare kan aktivitetsmätningar ge ett mer heltäckande underlag för planering, drift och utveckling. Forskning och erfarenheter från såväl Sverige som Danmark visar att kunskap om faktisk användning kan bidra till att synliggöra mönster som annars är svåra att upptäcka.
Ett vanligt användningsområde är att förbättra nyttjandet av befintliga anläggningar. Genom att analysera när och hur anläggningar används kan kommuner identifiera tider med låg aktivitet, upptäcka skillnader mellan bokad och faktisk användning samt få bättre förståelse för hur olika ytor används. Sådana analyser kan bidra till att öka nyttjandet utan att det krävs nya investeringar i anläggningar.
Aktivitetsmätning kan också användas som ett verktyg för verksamhetsutveckling. Kunskap om användningsmönster kan ge stöd i frågor om öppettider, bokningsrutiner, programverksamhet och utformning av aktiviteter. I vissa fall kan resultaten även bidra till att identifiera behov hos grupper som i dag använder anläggningarna i mindre utsträckning än andra.
Ett annat viktigt användningsområde är att skapa bättre förståelse för målgrupper och användarbeteenden. Aktivitetsmätningar kan visa vilka tider olika grupper använder en anläggning, hur användningen varierar över året och om vissa miljöer lockar fler eller färre användare än förväntat. När aktivitetsdata kombineras med exempelvis enkäter eller dialog med användare kan kommunen få en mer nyanserad bild av både användning och behov.
Resultaten kan även användas för att prioritera resurser och följa upp investeringar. Kommuner investerar betydande resurser i idrotts- och friluftsanläggningar, och aktivitetsmätningar kan ge ett underlag för att bedöma hur anläggningar används före och efter olika utvecklingsinsatser. De kan därmed bidra till mer kunskapsbaserade beslut om drift, underhåll, utveckling och framtida investeringar.
Ytterst handlar aktivitetsmätning om att skapa bättre beslutsunderlag. Data kan aldrig ersätta lokalkännedom, professionella bedömningar eller dialog med användare, men den kan bidra med fakta som stärker analysen och gör det lättare att fatta välgrundade beslut. Aktivitetsmätning bör därför ses som ett verktyg för lärande, utveckling och uppföljning snarare än som ett mål i sig.
Aktivitetsmätningar kan användas till:
- Bättre beslutsunderlag
- Förbättra utnyttjandet av befintliga anläggningar
- Verktyg för verksamhetsutveckling
- Skapa bättre förståelse för målgrupper och användarbeteenden
- • Prioritering av resurser och uppföljning av investeringar
1.3 Vilka frågor kan aktivitetsmätning besvara?
Vilka frågor som är relevanta varierar mellan olika kommuner, anläggningar och verksamheter, men utgångspunkten är ofta densamma: att skapa en bättre förståelse för hur anläggningar används i praktiken.
En vanlig fråga är hur mycket en anläggning faktiskt används. Många kommuner har god kunskap om vilka tider som är bokade, men mindre kunskap om vad som sker under de bokade tiderna eller hur anläggningen används utanför den organiserade verksamheten. Aktivitetsmätningar kan bidra med kunskap om både nyttjandegrad och faktisk aktivitet.
En annan viktig fråga handlar om när anläggningar används. Genom att analysera användningen över dygnet, veckan eller året kan kommunen identifiera perioder med hög respektive låg aktivitet. Sådan kunskap kan användas för att utveckla verksamheten, planera drift och identifiera eventuell ledig kapacitet.
Aktivitetsmätningar kan också bidra till att synliggöra vilka grupper som använder olika anläggningar och aktivitetsmiljöer. När aktivitetsdata kombineras med andra datakällor, exempelvis enkäter eller verksamhetsdata, kan den ge ökad förståelse för målgrupper, användarbehov och eventuella skillnader i användning mellan olika grupper.
För många kommuner är det även viktigt att förstå hur anläggningar används. Det kan handla om vilka aktiviteter som genomförs, vilka delar av en anläggning som används mest eller hur olika ytor används under olika tider på dagen och året.
Slutligen kan aktivitetsmätningar bidra till att identifiera tider eller platser som används i liten utsträckning. Sådan kunskap kan användas som utgångspunkt för dialog, verksamhetsutveckling eller förändringar som syftar till att få fler att använda anläggningarna.
Aktivitetsmätningar kan bidra med kunskap om både nyttjandegrad och faktisk aktivitet.
1.4 Vad kan aktivitetsmätning inte svara på?
Det är viktigt att vara medveten om metodens begränsningar och för att resultaten ska användas på ett klokt sätt behöver de alltid tolkas i sitt sammanhang.
Aktivitetsmätning fångar inte all fysisk aktivitet. En stor del av människors rörelse sker utanför kommunala idrotts- och friluftsanläggningar, exempelvis genom vardagsmotion, transporter, aktiviteter i hemmet eller på platser där ingen mätning genomförs. Även inom en anläggning kan vissa aktiviteter vara svåra att registrera eller tolka med hjälp av tekniska system och observationer.
Aktivitet är inte heller samma sak som nytta. Hög användning av en anläggning behöver inte automatiskt innebära att kommunens mål har uppnåtts. På samma sätt behöver låg användning inte alltid vara ett tecken på att en verksamhet fungerar dåligt. För att förstå vilken betydelse en anläggning har för folkhälsa, delaktighet, social sammanhållning eller andra samhällsmål krävs ofta att aktivitetsdata kompletteras med andra typer av kunskap.
”Siffror och diagram visar vad som har hänt, men sällan varför det har hänt.”
Slutligen behöver data alltid tolkas. Siffror och diagram visar vad som har hänt, men sällan varför det har hänt. Aktiviteten kan påverkas av faktorer som väder, årstid, skolterminer, föreningsverksamhet, tillgänglighet, lokala traditioner eller tillfälliga händelser. För att förstå resultaten behöver aktivitetsmätningar därför kombineras med lokal kunskap, dialog med användare och förståelse för den verksamhet som bedrivs.
Aktivitetsmätning bör därför ses som ett verktyg för att stärka kunskapsunderlaget, inte som ett facit. Data skapar inte automatiskt kunskap. För att resultaten ska bli användbara krävs kompetens att analysera, tolka och sätta dem i sitt sammanhang. De bästa besluten fattas när data kombineras med erfarenhet, dialog och professionella bedömningar.