idrottsforskning.se

Kunskap om användning av idrotts- och friluftsanläggningar

Kapitel 2: Vad vill ni veta?

2.1 Börja med syftet

När kommuner börjar intressera sig för aktivitetsmätning handlar diskussionen ofta om teknik. Frågor om kameror, sensorer, besöksräknare eller andra digitala lösningar kommer lätt i fokus. Men innan metoder och verktyg diskuteras behöver kommunen ställa en annan fråga:

Vad är det vi vill veta?

Syftet med mätningen bör alltid vara utgångspunkten. Olika frågor kräver olika typer av data, och olika datakällor har olika styrkor och begränsningar. Om målet är att förstå om en idrottshall används i den omfattning som bokningssystemet visar kan en metod vara lämplig. Om målet är att förstå vilka grupper som använder ett utegym eller varför ett motionsspår används mindre än förväntat kan helt andra metoder behövas.

Ett vanligt misstag är att börja med tekniken och först därefter fundera över vilka frågor som ska besvaras. Risken är då att kommunen samlar in data som är intressant att mäta, men som inte bidrar till de beslut eller den utveckling man faktiskt vill åstadkomma.

Aktivitetsmätning bör därför ses som en process som börjar med verksamhetens behov. Först när syftet är tydligt blir det möjligt att avgöra vilken information som behövs, vilken metod som är lämplig och hur resultaten kan användas.

I arbetet med aktivitetsmätning är därför en enkel grundprincip värdefull:

Ställ frågan först.
Välj metod sedan.

2.2 Om målet är att mäta användning

För att kunna bedöma om en anläggning används som förväntat behöver kommunen samla in information om användningen i praktiken.

Beroende på syftet kan olika aspekter av användningen vara intressanta att mäta.

Besök

Kan ge en övergripande bild av hur många personer som använder en anläggning eller ett område under en viss tidsperiod.

Nyttjandegrad

Kan användas för att beskriva hur stor del av den tillgängliga tiden eller ytan som faktiskt används. Nyttjandegrad används ofta för att analysera skillnader mellan bokad och faktisk användning samt för att identifiera ledig kapacitet.

Aktivitetstillfällen

Kan ge kunskap om hur ofta aktiviteter genomförs och hur användningen varierar över tid. Sådan information kan användas för att identifiera mönster mellan olika dagar, tidpunkter eller säsonger.

Vilken information som är mest relevant beror på vilken fråga kommunen vill få svar på. I vissa fall räcker det att veta hur många som använder en anläggning. I andra fall behövs mer detaljerad kunskap om när användningen sker, hur ofta aktiviteter genomförs eller hur användningen förhåller sig till bokningsläget.

Mål: Mäta användning

Mät: Besök, nyttjandegrad, aktivitetstillfällen

—BILD SPRINGANDE FIGUR—
se sid 13 i guiden

2.3 Om målet är att förstå målgrupper

I många kommuner finns ett växande behov av att bättre förstå vilka som nås av verksamheten och om vissa grupper använder anläggningarna i mindre utsträckning än andra.

Om syftet är att förstå målgrupper behöver aktivitetsmätningen kompletteras med information om användarna. Beroende på frågeställning kan det handla om ålder, kön, organisationsform eller deltagande i olika aktiviteter. Sådan kunskap kan bidra till att synliggöra mönster som annars är svåra att upptäcka.

Ålder

Kan ge en bild av vilka åldersgrupper som använder en anläggning och om användningen förändras över tid.

Kön

Kan bidra till ökad kunskap om hur olika grupper använder kommunens anläggningar och aktivitetsmiljöer.

Organisationsform

Kan ge information om balansen mellan organiserad verksamhet genom föreningar, skolor eller andra organisationer och egenorganiserad aktivitet.

Deltagande

Kan ge en bild av hur många som faktiskt använder en anläggning eller deltar i olika aktiviteter, vilket kan vara ett viktigt komplement till information om bokningar och besök.

Kunskap om målgrupper kan användas för att identifiera vilka grupper som nås av kommunens satsningar, vilka grupper som använder olika anläggningar och om det finns behov av förändringar i verksamhet, information eller utformning. När aktivitetsdata kombineras med exempelvis enkäter, dialog eller annan verksamhetsdata kan kommunen få en mer nyanserad förståelse för både användning och behov.

Mål: Förstå målgrupper

Mät: Ålder, kön, organisationsform, deltagande

—BILD TREGUBBARFIGUR—
se sid 13 i guide

2.4 Om målet är att förstå kapacitet

För många kommuner handlar aktivitetsmätning också om att förstå hur väl den tillgängliga kapaciteten används. Frågor om tillgång till tider, efterfrågan och ledig kapacitet är ofta centrala i planeringen och förvaltningen av idrotts- och friluftsanläggningar.

För att kunna bedöma kapacitetsutnyttjandet behöver kommunen vanligtvis kombinera information från bokningssystem med data om faktisk användning. Det gör det möjligt att analysera hur väl tillgängliga resurser används och om det finns skillnader mellan planerad och faktisk verksamhet.

Bokade tider

Kan ge information om efterfrågan och hur tider fördelas mellan olika användare. Bokningsdata visar vilka tider som har reserverats och av vem.

Använda tider

Kan ge kunskap om hur stor del av de bokade tiderna som faktiskt utnyttjas för aktivitet. Genom att jämföra bokade och använda tider kan kommunen få en mer realistisk bild av anläggningens nyttjande.

Ledig kapacitet

Handlar om de tider eller ytor som används i liten utsträckning eller inte alls. Sådan kunskap kan vara värdefull när kommunen vill skapa bättre förutsättningar för fler aktiviteter eller nya målgrupper.

Kunskap om kapacitet

Kan användas för att identifiera underutnyttjade tider, utveckla bokningsrutiner och förbättra fördelningen av tillgängliga resurser. Den kan också bidra till diskussioner om behovet av nya anläggningar eller om det finns möjlighet att använda befintliga anläggningar mer effektivt.

Mål: Förstå kapacitet

Mät: Bokade tider, använda tider, ledig kapacitet

—BILD KALENDERSYMBOL—
se sid 14 i guide

2.5 Om målet är att följa upp investeringar

För att kunna bedöma om en investering i en idrotts- eller friluftsanläggning har fått avsedd effekt behöver kommunen följa upp hur användningen förändras över tid.

I sådana situationer är det särskilt viktigt att samla in data både före och efter en förändring. Utan en utgångspunkt kan det vara svårt att avgöra om förändringar i användningen beror på själva investeringen eller på andra faktorer.

Mätningar före och efter en investering kan användas för att undersöka om:

  • antalet besök har förändrats
  • användningen har ökat eller minskat
  • nya målgrupper har börjat använda anläggningen
  • användningsmönstren har förändrats
  • vissa ytor eller funktioner används mer än tidigare

Kom ihåg att effekter av investeringar inte alltid blir synliga direkt. Användning kan påverkas av exempelvis årstid, väder, information, verksamhetsutbud och lokala förutsättningar. För att få en rättvisande bild kan det därför vara värdefullt att följa utvecklingen under en längre tidsperiod.

När aktivitetsmätningar kombineras med andra underlag, exempelvis enkäter, dialog med användare eller verksamhetsdata, kan de ge en bättre förståelse för hur en investering har påverkat användningen av en anläggning eller aktivitetsmiljö.

Mål: Följa upp investeringar

Mät: Samtliga relevanta aktiviteter, jämför över tid

—BILD DIAGRAMSYMBOL—
se sid 15 i giude

Checklista: Vad vill vi veta?

  • Vill vi förstå användningen, målgrupperna, kapaciteten eller effekterna av en investering?
  • Hur många använder anläggningen?
  • När används den?
  • Av vem används den?
  • Vilka aktiviteter genomförs?
  • Hur väl används den tillgängliga kapaciteten?
  • Vilka tider eller ytor används lite eller inte alls?
  • Har användningen förändrats över tid?