3.2 Organiserad och egenorganiserad aktivitet

Förutsättningarna för aktivitetsmätning skiljer sig åt beroende på om aktiviteten är organiserad eller egenorganiserad.

Organiserad aktivitet sker vanligtvis inom ramen för föreningsverksamhet, skolor eller andra organisationer. Den är ofta schemalagd, bokad och leds av en ansvarig aktör.

Egenorganiserad aktivitet sker däremot på individens eller gruppens eget initiativ, utan att vara knuten till en bokning eller organiserad verksamhet. Det kan handla om allt från spontanidrott och utegym till promenader, löpning och andra aktiviteter i friluftsmiljöer.

”Skillnaden mellan organiserad och egenorganiserad aktivitet påverkar vilka data som finns tillgängliga.”

Skillnaden är viktig eftersom den påverkar vilken information som finns tillgänglig och vilka metoder som är lämpliga för att mäta användningen.

Organiserad och egenorganiserad aktivitet förekommer i många olika typer av anläggningar och aktivitetsytor. Ur ett aktivitetsmätningsperspektiv är det dock ofta lika viktigt att förstå hur aktiviteten organiseras som att förstå vilken typ av anläggning eller aktivitetsyta som används. Skillnaden mellan organiserad och egenorganiserad aktivitet påverkar vilka data som finns tillgängliga, vilka frågor som kan besvaras och vilka metoder som är lämpliga att använda.

Organiserad aktivitet

I miljöer där aktiviteten huvudsakligen är organiserad finns ofta tillgång till bokningssystem, verksamhetsdata eller närvaroregistrering. Det gör det möjligt att analysera exempelvis bokade tider, faktiskt använda tider, deltagande och kapacitetsutnyttjande.

Exempel på anläggningar där organiserad aktivitet ofta dominerar är:

• idrottshallar
• bollplaner
• simhallar
• ishallar
• ridanläggningar
• friidrottsanläggningar

Samtidigt kan det finnas skillnader mellan bokad och faktisk användning. För att få en mer rättvisande bild av nyttjandet kan bokningsdata därför behöva kompletteras med andra typer av mätningar.

Egenorganiserad aktivitet

I miljöer där aktiviteten huvudsakligen är egenorganiserad saknas ofta bokningar och andra administrativa datakällor. Här behöver kommunen i större utsträckning använda observationer, besöksräknare, enkäter eller andra metoder för att förstå användningen.

Exempel på miljöer där egenorganiserad aktivitet ofta är central är:

• utegym
• spontanidrottsytor
• aktivitetsparker
• motionsspår
• leder
• friluftsområden

I dessa miljöer är frågor om besök, användningsmönster, målgrupper och säsongsvariationer ofta viktigare än frågor om bokningar eller schemalagd verksamhet. Användningen kan dessutom variera kraftigt över tid, vilket ställer särskilda krav på val av mätmetod och mätperiod.

Många miljöer innehåller båda formerna

I praktiken är gränsen mellan organiserad och egenorganiserad aktivitet inte alltid tydlig. Samma anläggning kan användas på olika sätt beroende på tidpunkt och målgrupp. En konstgräsplan kan exempelvis vara bokad av föreningar under kvällen men användas spontant under andra tider. På samma sätt kan ett motionsspår användas både av enskilda motionärer och av organiserade grupper.

När kommunen planerar en aktivitetsmätning är det därför viktigt att utgå från hur anläggningen faktiskt används snarare än enbart från vilken anläggningstyp det handlar om. Samma miljö kan innehålla både organiserad och egenorganiserad aktivitet, vilket innebär att flera datakällor eller metoder ibland kan behöva kombineras för att ge en rättvisande bild av användningen.