idrottsforskning.se

Kunskap om användning av idrotts- och friluftsanläggningar

Kapitel 4: Metoder för aktivitetsmätning

4.1 Bokningssystem

Bokningssystem är den vanligaste och mest lättillgängliga källan till information om användningen av kommunala idrottsanläggningar. Genom bokningsdata kan kommunen få kunskap om efterfrågan på tider, hur resurser fördelas mellan olika användare och hur den organiserade verksamheten planeras.

Bokningssystem ger framför allt information om planerad användning. De är därför ofta en bra utgångspunkt för analyser av nyttjande, kapacitet och verksamhet, särskilt i anläggningar där en stor del av aktiviteten sker genom organiserad verksamhet.

Passar för

Bokningsdata är särskilt användbart i anläggningar där verksamheten huvudsakligen är organiserad och där användningen styrs genom bokningar.

Exempel:

  • idrottshallar
  • bollplaner och konstgräsplaner
  • simhallar med bokningsbar verksamhet
  • ishallar
  • friidrottsanläggningar
  • andra anläggningar där tider fördelas genom bokningssystem

Vad kan metoden användas till?

Bokningsdata kan bland annat användas för att följa efterfrågan på tider, analysera hur tider fördelas mellan olika användare och identifiera tider med låg eller hög beläggning. Bokningsdata är dessutom bra för att följa förändringar över tid, analysera kapacitetsutnyttjande och skapa underlag för dialog med föreningar och andra användare.

Fördelar

  • data finns ofta redan tillgänglig
  • metoden innebär vanligtvis inga extra kostnader för datainsamling
  • information kan samlas in över långa tidsperioder
  • bokningsdata är ofta enkel att analysera och jämföra över tid
  • metoden fungerar väl för organiserad verksamhet

Begränsningar

Bokningsdata visar endast vad som har planerats, inte nödvändigtvis vad som faktiskt har skett.

Det innebär att bokningsdata normalt inte kan visa:

  • om aktiviteten faktiskt genomfördes
  • hur många som deltog
  • hur ytorna användes
  • vilken aktivitet som bedrevs i praktiken
  • användning utanför bokade tider

Att tänka på: Bokningssystem

En vanlig fallgrop är att likställa bokning med användning. En bokad tid betyder inte automatiskt att aktivitet har genomförts. Om syftet är att förstå hur anläggningen faktiskt används bör bokningsdata därför kompletteras med exempelvis observationer, aktivitetsmätningar eller andra former av användningsdata.

—BILD TANKEBUBBLAFIGUR—
Se sid 23 i guide

4.2 Observationer

Observationer bygger på att användningen registreras direkt på plats av en observatör enligt i förväg bestämda kriterier.

Observationer kan användas för att samla in information om hur många som använder en plats, vilka aktiviteter som
genomförs, vilka grupper som använder anläggningen och hur användningen varierar över tid. Metoden är särskilt värdefull i miljöer där bokningssystem saknas eller där kommunen vill förstå vad som faktiskt sker på platsen.

Passar för

Observationer är särskilt användbara i miljöer där användningen huvudsakligen är egenorganiserad eller där kommunen vill förstå hur en plats används i praktiken.

Exempel:

  • spontanidrottsytor
  • utegym
  • aktivitetsparker
  • näridrottsplatser
  • skateparker
  • lek- och aktivitetsmiljöer
  • friluftsområden och vissa motionsspår

Vad kan metoden användas till?

Observationer kan bland annat användas för att räkna antalet användare, studera vilka aktiviteter som genomförs och analysera hur olika ytor används. Metoden är dessutom bra för att identifiera användningsmönster under olika tider, få kunskap om olika målgrupper och komplettera information från bokningssystem eller besöksräknare.

Fördelar

  • ger information om faktisk användning
  • kan användas i miljöer där bokningsdata saknas
  • gör det möjligt att registrera aktiviteter och användningsmönster
  • relativt enkel metod att komma igång med
  • kan anpassas efter lokala behov och frågeställningar

Begränsningar

Observationer bygger på att någon finns på plats och registrerar användningen. Det innebär att datainsamlingen ofta är mer resurskrävande än metoder som bygger på automatiserad insamling.

Metoden kan också påverkas av när observationerna genomförs, observatörens bedömningar samt väder och andra tillfälliga förhållanden. Metoden har också en begränsad möjlighet att täcka långa tidsperioder.

Observationer ger dessutom endast kunskap om det som kan observeras. Metoden kan inte förklara varför människor använder eller inte använder en plats.

Att tänka på: Observationer

Observationer fungerar bäst när de genomförs enligt en tydlig plan. För att resultaten ska kunna jämföras över tid bör kommunen bestämma i förväg:

  • vilka tider som ska observeras
  • vilka aktiviteter som ska registreras
  • vilken information som ska samlas in
  • hur observationerna ska dokumenteras

Observationer kan med fördel kombineras med andra metoder, exempelvis enkäter, besöksräknare eller aktivitetsmätningar, för att ge en mer komplett bild av användningen.

—BILD TANKEBUBBLAFIGUR—
se sid 24 i guide

4.3 Manuella räkningar

Manuella räkningar är en enkel metod för att mäta användningen av en anläggning eller aktivitetsyta. Metoden bygger på att en person registrerar antalet användare vid bestämda tidpunkter eller under avgränsade tidsperioder.

Till skillnad från mer omfattande observationsstudier ligger fokus främst på att räkna användare, besök eller aktivitetstillfällen snarare än att beskriva aktiviteter eller användningsmönster i detalj. Metoden används ofta som ett första steg när kommunen vill få en översiktlig bild av användningen.

Passar för

Manuella räkningar fungerar särskilt väl när kommunen vill få en snabb och relativt enkel bild av användningen.

Exempel:

  • utegym
  • spontanidrottsytor
  • aktivitetsparker
  • skateparker
  • motionsspår
  • leder
  • friluftsområden
  • mindre idrottsanläggningar

Vad kan metoden användas till?

Manuella räkningar kan bland annat användas för att uppskatta antalet användare, jämföra användningen mellan olika platser, identifiera tider med hög eller låg användning samt följa förändringar över tid. Manuella räkningar är bra för att skapa ett underlag inför mer omfattande mätningar.

Metoden fungerar bäst när användningen är relativt synlig och lätt att registrera. Manuell räkning passar även bra när kommunen behöver en ögonblicksbild av användning, har begränsade resurser för datainsamling och när syftet är att få en uppskattning snarare än exakta siffror.

Metoden används ofta vid pilotprojekt eller som ett första steg innan kommunen investerar i mer avancerade mätmetoder.

Genomförande

Kommunen väljer i förväg vilka platser, tidpunkter och tidsperioder som ska studeras. Därefter registreras antalet användare enligt en gemensam metod. Resultaten sammanställs och analyseras därefter för att identifiera mönster och variationer.

För att resultaten ska bli jämförbara är det viktigt att:

  • använda samma metod vid varje mättillfälle
  • genomföra mätningar vid olika tider på dagen
  • inkludera både vardagar och helger när det är relevant
  • dokumentera väderförhållanden och andra omständigheter som kan påverka användningen

Fördelar

  • enkla att genomföra
  • kräver begränsad utrustning
  • låga kostnader
  • kan genomföras nästan överallt
  • ger snabb information om användningen

Begränsningar

Metoden ger endast information om de tidpunkter då räkningen genomförs. Användning som sker vid andra tider registreras inte.

Resultaten påverkas också av val av mättidpunkt, väderförhållanden, säsong och tillfälliga aktiviteter eller evenemang.

Metoden ger dessutom begränsad information om varför människor använder en plats och vilka upplevelser eller behov som ligger bakom användningen.

Att tänka på: Manuella räkningar

Manuella räkningar fungerar ofta bäst som ett komplement till andra metoder. Genom att kombinera räkningar med exempelvis observationer, enkäter eller automatiska räknare kan kommunen få en mer komplett bild av användningen. I vissa fall kan enkäter också kombineras med karta eller platsmarkeringar, så att användare kan ange vilka delar av ett område de använder, uppskattar eller upplever som problematiska.

—BILD TANKEBUBBLAFIGUR—
se sid 24 i guide

4.4 Enkäter och intervjuer

Enkäter och intervjuer används för att samla in information om användarnas erfarenheter, behov och upplevelser. Till skillnad från många andra metoder fokuserar de inte främst på hur mycket en anläggning används, utan på hur användningen upplevs och vilka faktorer som påverkar den.

Metoden används ofta som ett komplement till andra former av aktivitetsmätning. Genom att kombinera data om faktisk användning med användarnas egna erfarenheter kan kommunen få en djupare förståelse för resultaten och de mönster som identifieras.

Passar för

Enkäter och intervjuer kan användas i de flesta typer av idrotts- och friluftsanläggningar.

Exempel:

  • idrottshallar
  • bollplaner
  • simhallar
  • utegym
  • aktivitetsparker
  • motionsspår
  • friluftsområden

Metoden är särskilt användbar när kommunen vill förstå användarnas perspektiv och inte bara deras beteenden.

Vad kan metoden användas till?

Enkäter och intervjuer kan bland annat användas för att få kunskap om motiv till att använda eller inte använda en anläggning, upplevda hinder för deltagande samt nöjdhet och användarupplevelser. Dessutom är metoden bra för att få kunskap om önskemål om utveckling eller förändringar, trygghet, tillgänglighet och trivsel och hur olika målgrupper upplever anläggningen.

Fördelar

  • ger kunskap om sådant som inte kan observeras direkt
  • kan förklara varför människor använder eller inte använder en plats
  • gör det möjligt att fånga användarnas egna perspektiv
  • kan ge värdefull information om behov, önskemål och hinder
  • fungerar väl som komplement till andra metoder

Begränsningar

Metoden bygger på att människor väljer att delta och svara på frågor. Resultaten påverkas därför av vilka som svarar och hur frågorna är utformade.

Enkäter och intervjuer kan inte heller ge en fullständig bild av faktisk användning. Människor kan minnas fel, tolka frågor olika eller beskriva sin användning på ett sätt som skiljer sig från vad som faktiskt sker.

Att tänka på: Enkäter och intervjuer

Om målet är att förstå användning, målgrupper eller effekter av en investering är det ofta värdefullt att kombinera enkäter och intervjuer med andra metoder. Aktivitetsdata kan visa vad som händer, medan enkäter och intervjuer kan bidra till att förklara varför det händer. Ett vanligt misstag är att använda enbart enkäter för att uppskatta användningen av en anläggning. För sådana frågor ger observationer, aktivitetsmätningar eller automatiska mätmetoder ofta mer tillförlitliga resultat. Enkäter och intervjuer är däremot särskilt värdefulla när kommunen vill förstå motiv, hinder, upplevelser och behov.

—BILD TANKEBUBBLAFIGUR—
se sid 27 i guide

4.5 Besöksräknare

Besöksräknare används för att automatiskt registrera hur många personer som passerar en viss punkt eller använder ett område under en längre tidsperiod. Metoden används i dag inom bland annat friluftsliv, naturvård, parkförvaltning och fritidsverksamhet.

Till skillnad från manuella räkningar kan besöksräknare samla in data kontinuerligt under veckor, månader eller år. Det gör det möjligt att analysera variationer över tid och identifiera mönster som annars kan vara svåra att upptäcka.

Passar för

Besöksräknare är särskilt användbara i miljöer där användningen sker utan bokning och där många användare passerar samma plats.

Exempel:

  • motionsspår
  • leder
  • parker
  • friluftsområden
  • naturreservat
  • utegym med tydliga entréer eller passager
  • strand- och rekreationsområden

Vad kan metoden användas till?

Besöksräknare kan bland annat användas för att uppskatta antalet besök, följa förändringar över tid, analysera säsongsvariationer och identifiera tider med hög och låg belastning. Dessutom är metoden bra för att följa effekter av investeringar eller utvecklingsinsatser och planera drift, underhåll och resurser.

Typer av räknare

Valet av besöksräknare bör anpassas till platsens förutsättningar.

IR-räknare (infraröd teknik)
Registrerar när en person passerar en osynlig stråle mellan sändare och mottagare. Vanliga på leder, motionsspår och entréer.

Radarräknare
Registrerar rörelse med hjälp av radar. Kan användas för gående, löpare och i vissa fall cyklister.

Slingor
Placeras i marken och registrerar exempelvis cyklar eller andra objekt som passerar över slingan. Används ofta på cykelstråk och vissa leder.

Trycksensorer
Registrerar belastning när någon passerar över en sensor. Kan användas för besöksmätning på exempelvis leder, stigar och andra gångstråk.

Fördelar

  • automatisk datainsamling
  • möjlighet att samla data under lång tid
  • relativt begränsat behov av personalinsatser
  • bra för att identifiera säsongs- och tidsvariationer
  • kan ge stora datamängder till låg kostnad per registrering

Begränsningar

Besöksräknare registrerar vanligtvis endast passager och kan sällan ge information om vilka användarna är eller vad de gör.

Metoden kan därför normalt inte svara på vilka aktiviteter som genomförs, användarnas motiv eller upplevelser, ålder eller andra målgruppsfaktorer eller hur länge personer vistas på platsen.

Resultaten kan också påverkas av placeringen av räknaren, tekniska fel och hur människor rör sig genom området.

Att tänka på: Besöksräknare

Valet av placering är ofta avgörande för resultatets kvalitet. En räknare som placeras på fel plats kan underskatta eller överskatta användningen av ett område. För automatiska räknare kan det vara viktigt att kontrollera att utrustningen mäter på ett tillförlitligt sätt. Det kan exempelvis göras genom manuella kontrollräkningar under vissa perioder. Om det finns systematiska avvikelser behöver resultaten tolkas med försiktighet eller justeras i analysen.

Besöksräknare fungerar ofta bäst när de kombineras med andra metoder, exempelvis manuella räkningar, observationer eller enkäter. Då kan kommunen både mäta hur många som använder en plats och få en bättre förståelse för vilka användarna är och hur området används.

—BILD TANKEBUBBLAFIGUR—
se sid 29 i guide

4.6 Kamera- och AI-baserad mätning

Kamera- och AI-baserad aktivitetsmätning är en relativt ny metod som under senare år har fått ökad uppmärksamhet i Norden. Metoden bygger på att kameror registrerar aktivitet i en anläggning och att AI-baserad analys används för att bearbeta informationen. Syftet är inte att identifiera enskilda personer, utan att skapa kunskap om användning, aktivitet och kapacitetsutnyttjande.

Metoden används i dag framför allt i idrottsanläggningar där kommunen vill få bättre kunskap om den faktiska användningen och hur den förhåller sig till bokningsläget.

Passar för

Kamera- och AI-baserad mätning är särskilt användbar i miljöer där det är viktigt att förstå faktisk användning och kapacitetsutnyttjande.

Exempel:

  • idrottshallar
  • gymnastiksalar
  • konstgräsplaner
  • bollhallar
  • ishallar
  • större aktivitetsytor

Vad kan metoden användas till?

Kamera- och AI-baserad mätning kan bland annat användas för att registrera om aktivitet sker eller inte, mäta nyttjandegrad, analysera skillnader mellan bokad och faktisk användning och följa användningen över tid. Metoden är även bra för att identifiera tider med låg eller hög belastning och skapa underlag för planering, drift och investeringar.

Beroende på vilken teknik som används kan systemet även ge information om exempelvis antal personer eller användningen av olika delar av en anläggning.

Vissa system kan också användas för att analysera hur olika delar av en yta eller anläggning används. Sådan information kan exempelvis användas som stöd för drift, underhåll och planering av framtida investeringar.

Hur fungerar tekniken?

Förenklat kan metoden beskrivas som en kombination av kameror och automatiserad analys.

Kamerorna registrerar aktivitet i anläggningen och AI-baserade algoritmer analyserar därefter materialet för att identifiera exempelvis rörelse, aktivitet och användning. Resultatet blir statistik och nyckeltal som kan användas i analyser och uppföljning.

Exakt hur systemen fungerar varierar mellan olika leverantörer och tekniska lösningar. Kommunen behöver därför tidigt bedöma hur lösningen bör hanteras utifrån dataskydd, integritet och informationshantering.

Möjligheter

  • Automatisk datainsamling över långa tidsperioder.
  • Möjlighet att följa faktisk användning snarare än enbart bokningar.
  • Stora datamängder som möjliggör analyser över tid.
  • Kan ge kunskap om kapacitetsutnyttjande och nyttjandegrad.
  • Begränsat behov av manuella observationer.
  • Kan bidra till ett mer faktabaserat beslutsunderlag.

Metoden är särskilt intressant när kommunen vill förstå hur väl befintliga anläggningar används och om det finns skillnader mellan planerad och faktisk verksamhet.

Begränsningar

Metoden kan normalt inte förklara varför människor använder eller inte använder en anläggning och resultaten påverkas av hur systemet konfigureras och vilka variabler som registreras. Mätningen ger inte heller automatiskt kunskap om användarnas upplevelser eller behov. Tekniken kräver investeringar i utrustning, drift och analys och ställer krav på att integritets- och dataskyddsfrågor hanteras noggrant.

Det är också viktigt att komma ihåg att metoden mäter aktivitet och användning, inte samhällsnytta. För att förstå exempelvis folkhälsoeffekter eller användarnas upplevelser behöver resultaten kompletteras med andra metoder.

Erfarenheter från Norden

Danmark har varit ledande i utvecklingen av kamera- och AI-baserad aktivitetsmätning inom idrottsanläggningar. Erfarenheter från bland annat Idrættens Analyseinstitut (Idan), Syddansk Universitet och LOA-fonden visar att metoden kan ge betydligt bättre kunskap om faktisk användning än vad som är möjligt med enbart bokningsdata.

De danska studierna har bland annat visat att det ofta finns skillnader mellan bokade tider och faktisk användning, vilket har bidragit till ett ökat intresse för metoden som underlag för planering och kapacitetsanalyser.

Även i Sverige har metoden börjat användas i kommunal verksamhet. I studien Kommunala strategier för effektiv användning av lokaler: aktivitetsmätningar i idrottshallar analyserades hur AI-baserade aktivitetsmätningar kan användas för att skapa bättre kunskap om nyttjandet av kommunala idrottshallar och bidra till planering, drift och verksamhetsutveckling.

Att tänka på: Kamera- och AI-baserad mätning

Kamera- och AI-baserad mätning är som mest värdefull när den används som ett stöd för lärande och utveckling. Resultaten bör alltid tolkas tillsammans med lokal kunskap, dialog med användare och andra typer av data.

En vanlig fallgrop är att fokusera för mycket på tekniken och för lite på frågeställningen. Precis som för andra metoder bör kommunen därför börja med att formulera vad man vill veta innan man väljer teknisk lösning.

När kommunen investerar i ett system för aktivitetsmätning kan det vara värdefullt att tidigt fundera över hur data ska lagras, analyseras och användas över tid. En viktig fråga är vilken tillgång kommunen har till de data som samlas in och om resultaten kan exporteras och kombineras med andra kommunala underlag. Detta kan få betydelse för framtida analyser, jämförelser och möjligheten att byta system eller leverantör.

—BILD TANKEBUBBLAFIGUR—
se sid 31 i guide

4.7 Mobilitetsdata och digitala spår

Digitaliseringen har skapat nya möjligheter att förstå hur människor rör sig mellan olika platser. Mobilitetsdata och digitala spår kan exempelvis baseras på anonymiserade rörelsedata från mobiltelefoner, appar, träningsplattformar eller andra digitala system som registrerar förflyttningar och aktivitetsmönster.

Till skillnad från många andra metoder fokuserar mobilitetsdata inte främst på en enskild anläggning, utan på hur människor rör sig inom ett område eller mellan olika platser. Metoden kan därför ge ett bredare perspektiv på användning och tillgänglighet.

Passar för

Mobilitetsdata är särskilt användbart när kommunen vill förstå rörelsemönster på en övergripande nivå.

Exempel:

  • större friluftsområden
  • motionsspårsystem
  • sammanhängande rekreationsområden
  • stadsdelar och tätorter
  • cykel- och gångnät
  • områden med flera anläggningar eller aktivitetsytor

Vad kan metoden användas till?

Mobilitetsdata kan bland annat användas för att analysera rörelsemönster,
identifiera vilka områden som används mest och studera hur människor tar sig till och från olika platser. Metoden är även bra för att följa förändringar över tid, analysera geografisk tillgänglighet och kompletterar andra former av aktivitetsmätning.

Möjligheter

  • Ger ett geografiskt perspektiv på användningen.
  • Kan omfatta stora områden och många användare samtidigt.
  • Möjliggör analyser av rörelser mellan olika platser.
  • Kan ge kunskap om tillgänglighet och upptagningsområden.
  • Kan bidra till bättre förståelse för hur anläggningar och aktivitetsmiljöer används i relation till varandra.
  • Kan användas för att följa förändringar över längre tidsperioder.

Mobilitetsdata kan exempelvis bidra till att förstå vilka motionsspår som används mest, hur besökare rör sig inom ett friluftsområde eller hur olika anläggningar samspelar inom ett större område.

Risker och begränsningar

Det kan vara svårt att veta exakt vilken aktivitet som genomförs, och data beskriver ofta rörelser snarare än aktivitet. Metoden ger begränsad information om motiv, upplevelser och användarbehov. Dessutom kan resultaten påverkas av hur data samlas in och vilka användare som ingår i underlaget, och det finns en risk att vissa grupper representeras bättre än andra beroende på datakälla.

När passar metoden?

Mobilitetsdata är särskilt relevant när kommunen vill förstå användningen av större områden eller analysera rörelser mellan olika platser.

Metoden passar ofta bäst när frågeställningarna handlar om:

  • hur människor rör sig till och från olika anläggningar
  • hur olika aktivitetsmiljöer används i relation till varandra
  • geografisk tillgänglighet
  • användning av större frilufts- och rekreationsområden
  • övergripande planering och uppföljning

Om målet däremot är att förstå vad människor gör på en specifik plats, hur många som använder en viss anläggning eller vilka aktiviteter som genomförs är andra metoder ofta mer lämpliga.

Att tänka på: Mobilitetsdata och digitala spår

Mobilitetsdata ger ofta bäst resultat när den kombineras med andra datakällor. Genom att kombinera rörelsedata med exempelvis besöksräknare, observationer, enkäter eller aktivitetsmätningar kan kommunen få både ett geografiskt perspektiv och en bättre förståelse för vad som faktiskt sker på platsen.

Tänk på att integritets- och dataskyddsfrågor behöver hanteras noggrant.

—BILD TANKEBUBBLAFIGUR—
se sid 33 i guide