5.1 Idrottshallar och andra inomhusanläggningar

Idrottshallar är en av Sveriges vanligaste och mest använda idrottsanläggningar. Liknande förutsättningar finns ofta även i gymnastiksalar, bollhallar, rackethallar, kampsportslokaler och andra inomhusanläggningar där verksamheten till stor del är organiserad och bokningsbar.

Samtidigt är det just i sådana miljöer som skillnaden mellan bokad och faktisk användning ofta blir särskilt intressant. Många kommuner har god kunskap om hur tider är fördelade mellan olika användare, men mindre kunskap om hur anläggningarna faktiskt används. Därför lämpar sig inomhusanläggningar särskilt
väl för olika former av aktivitetsmätning.

Vanliga frågor

Aktivitetsmätning i idrottshallar används ofta för att få svar på frågor som:

• Hur stor del av de bokade tiderna används faktiskt?
• När är belastningen som högst respektive lägst?
• Finns det ledig kapacitet?
• Hur många personer använder anläggningen?
• Hur varierar användningen över året?
• Hur används olika hallar eller delar av anläggningen?

Lämpliga metoder

Flera metoder kan användas för att studera användningen av idrottshallar och andra inomhusanläggningar.

Bokningssystem
Ger information om planerad verksamhet och efterfrågan på tider.

Observationer och manuella räkningar
Kan användas för att följa upp faktisk användning under utvalda perioder.

Enkäter och intervjuer
Kan bidra med kunskap om användarnas behov, upplevelser och motiv.

Kamera- och AI-baserad mätning
Kan ge kontinuerlig information om faktisk användning, aktivitet och kapacitetsutnyttjande över längre tidsperioder.

I praktiken ger en kombination av flera metoder ofta det mest användbara underlaget.

Exempel på nyckeltal

• antal besök
• antal aktivitetstillfällen
• nyttjandegrad
• bokade timmar
• använda timmar
• andel bokad tid som används
• antal deltagare per aktivitetstillfälle
• användning per veckodag eller tid på dygnet

Nyckeltalen kan användas för att följa utvecklingen över tid eller jämföra olika anläggningar.

Vanliga fallgropar

En vanlig fallgrop är att utgå från att bokade tider motsvarar faktisk användning. Erfarenheter från både Sverige och Danmark visar att det kan finnas betydande skillnader mellan bokning och aktivitet.

En annan fallgrop är att enbart fokusera på beläggning. Hög användning är inte nödvändigtvis samma sak som hög måluppfyllelse. Aktivitetsmätning behöver därför sättas i relation till verksamhetens syften och kommunens mål.

Det är också viktigt att komma ihåg att användningen ofta varierar mellan olika delar av året. För att få en rättvisande bild bör mätningar därför genomföras under tillräckligt långa tidsperioder eller vid flera olika mättillfällen.

5.2 Bollplaner och idrottsplatser

Till skillnad från många inomhusanläggningar används bollplaner och idrottsplatser ofta både för organiserad verksamhet, exempelvis träningar och matcher, och för spontan aktivitet utanför bokade tider.

Det innebär att bokningsdata ofta fångar en viktig del av användningen, men sällan hela bilden. För att förstå hur anläggningen faktiskt används kan kommunen behöva kombinera flera olika metoder.

Vanliga frågor

Aktivitetsmätning på bollplaner och idrottsplatser används ofta för att få svar på frågor som:

• Hur stor del av den bokade tiden används?
• Hur mycket spontan användning förekommer?
• När är belastningen som högst respektive lägst?
• Finns det ledig kapacitet?
• Hur används olika planer eller ytor?
• Hur varierar användningen mellan årstider och veckodagar?

Lämpliga metoder

Vilken metod som är mest lämplig beror på anläggningens utformning och syftet med mätningen.

Bokningssystem
Ger information om planerad verksamhet och efterfrågan på tider.

Observationer och manuella räkningar
Kan användas för att följa upp både organiserad och spontan användning.

Enkäter och intervjuer
Kan bidra med kunskap om användarnas behov, motiv och upplevelser.

Kamera- och AI-baserad mätning
Kan användas för att analysera faktisk användning, nyttjandegrad och skillnader mellan bokad och faktisk aktivitet.
I vissa sammanhang kan även besöksräknare användas, särskilt vid entréer eller tydliga passager.

Exempel på nyckeltal

• bokade timmar
• använda timmar
• andel bokad tid som används
• antal aktivitetstillfällen
• antal deltagare
• nyttjandegrad
• användning per veckodag
• användning per säsong
• andel organiserad respektive egenorganiserad aktivitet

Vanliga fallgropar

En vanlig fallgrop är att utgå från att bokningsdata speglar hela användningen. På många bollplaner sker betydande aktivitet utanför bokade tider.

En annan fallgrop är att genomföra mätningar under en alltför kort tidsperiod. Användningen påverkas ofta av väder, årstid, skollov och tävlingssäsonger, vilket kan ge stora variationer över året.

Det finns också en risk att fokus hamnar på enskilda planer i stället för att analysera hur hela anläggningen eller området används.

5.3 Simhallar

Simhallar skiljer sig från många andra idrottsanläggningar genom att de ofta används av både organiserad verksamhet och allmänheten samtidigt. Simskolor, föreningsverksamhet, skolbad och motionssim samsas ofta med spontanbesök och rekreation.

Många simhallar har redan tillgång till statistik från entré- eller biljettsystem, vilket ger god kunskap om antalet besök. Samtidigt säger besökssiffror inte alltid något om hur bassängerna används, vilka aktiviteter som genomförs eller hur belastningen varierar mellan olika delar av anläggningen.

Vanliga frågor

Aktivitetsmätning i simhallar används ofta för att få svar på frågor som:

• Hur många besöker simhallen?
• Vilka tider är belastningen som högst respektive lägst?
• Hur används olika bassänger och ytor?
• Hur stor del av kapaciteten används?
• Hur fördelas användningen mellan organiserad verksamhet och allmänhet?
• Hur förändras användningen över tid?

Lämpliga metoder

Olika delar av simhallens verksamhet kan kräva olika metoder.

Entré- och biljettsystem
Ger ofta god information om antalet besök.

Bokningssystem
Kan användas för att följa organiserad verksamhet såsom simskolor, föreningsträning och skolaktiviteter.

Observationer och manuella räkningar
Kan användas för att studera användningen av bassänger, ytor och andra delar av anläggningen.

Enkäter och intervjuer
Kan ge kunskap om besökarnas upplevelser, motiv och behov.

Kamera- och AI-baserad mätning
Kan användas för att analysera nyttjandegrad och kapacitetsutnyttjande i vissa delar av anläggningen, förutsatt att juridiska och integritetsrelaterade frågor hanteras på ett lämpligt sätt.

Exempel på nyckeltal

• antal besök
• antal unika besökare
• beläggning över dagen
• nyttjandegrad i olika bassänger
• antal deltagare i organiserade aktiviteter
• användning per veckodag
• användning per säsong
• besök per invånare

Vanliga fallgropar

En vanlig fallgrop är att likställa antal besök med hur väl anläggningen används. Två simhallar kan ha samma antal besökare men helt olika belastning på bassänger, omklädningsrum och övriga ytor.

En annan fallgrop är att enbart analysera total användning utan att skilja mellan olika verksamhetsformer.  Organiserad verksamhet, skolsim och allmänhetens badande kan ha olika behov och användningsmönster.

Det finns också en risk att korta mätperioder ger en missvisande bild av användningen. Simhallars besöksmönster påverkas ofta av exempelvis årstid, skollov, väder och öppettider.

5.4 Utegym och aktivitetsparker

Utegym och aktivitetsparker är öppna och tillgängliga miljöer som i huvudsak används genom egenorganiserad aktivitet. Till skillnad från många traditionella idrottsanläggningar saknas ofta bokningssystem, medlemskap eller annan administrativ information om användarna.

Det innebär att kommunen vanligtvis behöver använda andra metoder för att förstå användningen. Samtidigt erbjuder dessa miljöer stora möjligheter att nå målgrupper som inte deltar i organiserad idrott, vilket gör dem särskilt intressanta ur ett folkhälso- och tillgänglighetsperspektiv.

Vanliga frågor

Aktivitetsmätning i utegym och aktivitetsparker används ofta för att få svar på frågor som:

• Hur många använder anläggningen?
• Vilka tider är användningen som högst respektive lägst?
• Vilka delar av anläggningen används mest?
• Hur rör sig användare mellan olika aktivitetsytor?
• Vilka funktioner används mest respektive minst?
• Vilka målgrupper använder platsen?
• Hur varierar användningen över året?
• Har en investering eller upprustning lett till ökad användning?

Lämpliga metoder

Flera olika metoder kan användas för att studera användningen.

Observationer och manuella räkningar
Kan ge kunskap om användare, aktiviteter och användningsmönster.

Enkäter och intervjuer
Kan ge information om motiv, upplevelser och eventuella hinder för användning.

Besöksräknare
Kan användas där det finns tydliga entréer eller passager.

Kamera- och AI-baserad mätning
Kan i vissa miljöer användas för att följa användning, aktivitet och nyttjandegrad över tid.

Exempel på nyckeltal

• antal besök
• antal användare per dag
• användning per veckodag
• användning per säsong
• aktivitetstillfällen
• nyttjande av olika delar av anläggningen
• förändring över tid

Om kommunen arbetar med målgruppsfrågor kan även indikatorer kopplade till olika användargrupper vara relevanta.

Vanliga fallgropar

En vanlig fallgrop är att genomföra mätningar under för kort tid. Utegym och aktivitetsparker påverkas ofta av väder, årstider och skolledigheter, vilket kan ge stora variationer i användningen.

En annan fallgrop är att fokusera enbart på antal besök. Ett högt besökstal säger inte nödvändigtvis något om vilka som använder platsen eller hur den används, särskilt eftersom dessa miljöer ofta används spontant och på användarnas egna villkor.

Det finns också en risk att användningen underskattas om mätningen genomförs vid få tidpunkter eller på platser där användarna rör sig på flera olika sätt.

5.5 Motionsspår och leder

Motionsspår och leder används i huvudsak genom egenorganiserad aktivitet och är ofta öppna och tillgängliga under stora delar av dygnet och året. Till skillnad från många andra idrotts- och aktivitetsmiljöer saknas vanligtvis bokningssystem och organiserad verksamhet utgör många gånger endast en mindre del av användningen.

För att förstå hur motionsspår och leder används behöver kommunen därför vanligtvis använda andra metoder än bokningsdata. Besöksräknare, observationer, enkäter och mobilitetsdata är särskilt relevanta i dessa miljöer.

Vanliga frågor

Aktivitetsmätning i motionsspår och leder används ofta för att få svar på frågor som:

• Hur många använder spåret eller leden?
• Vilka tider på dygnet används området mest?
• Hur varierar användningen mellan veckodagar och årstider?
• Vilka delar av spårsystemet används mest respektive minst?
• Hur påverkar väder och säsong användningen?
• Vilka målgrupper använder området?
• Hur rör sig användarna genom området?
• Har en investering eller utvecklingsinsats lett till ökad användning?

Lämpliga metoder

Flera metoder kan användas för att mäta användningen av motionsspår och leder.

Besöksräknare
Är ofta den viktigaste metoden och används för att registrera antalet passager över tid.

Observationer och manuella räkningar
Kan användas för att verifiera data och studera användningsmönster.

Enkäter och intervjuer
Kan ge kunskap om motiv, upplevelser och användarbehov.

Mobilitetsdata och digitala spår
Kan användas för att analysera rörelsemönster och hur olika delar av ett område används.

Exempel på nyckeltal

• antal besök
• antal passager
• besök per dag, vecka eller månad
• användning per säsong
• användning per led eller sträckning
• förändring över tid
• antal besök per invånare
• nyttjande av olika delar av området

Vanliga fallgropar

En vanlig fallgrop är att utgå från att en besöksräknare fångar all användning. Om användare kan ta sig in i området från flera olika håll finns risk att delar av användningen inte registreras.

En annan fallgrop är att dra långtgående slutsatser av korta mätperioder. Användningen av motionsspår och leder påverkas ofta kraftigt av väder, årstid, snöförhållanden, semestrar och andra externa faktorer. Det finns också en risk att fokus läggs på totalt antal besök istället för på hur området faktiskt används och av vilka.

5.6 Friluftsområden

Friluftsområden används för många olika aktiviteter och av många olika målgrupper. Promenader, löpning, vandring, naturupplevelser, cykling, lek, rastning av hundar och organiserade aktiviteter kan förekomma samtidigt inom samma område.

Till skillnad från många idrottsanläggningar finns det sällan en tydlig avgränsad aktivitetsyta eller en naturlig huvudentré. Det innebär att aktiviteterna är spridda över stora geografiska områden och att användarna rör sig på olika sätt genom området.

Aktivitetsmätning i friluftsområden handlar därför om att förstå hur området används som helhet, vilka delar som används mest och hur användningen förändras över tid.

Vanliga frågor

Aktivitetsmätning i friluftsområden används ofta för att få svar på frågor som:

• Hur många besöker området?
• Vilka delar av området används mest respektive minst?
• Hur rör sig besökare inom området?
• Vilka entréer eller tillfarter används mest?
• Hur varierar användningen över året?
• Hur påverkar väder och säsong användningen?
• Vilka målgrupper använder området?
• Har investeringar eller utvecklingsinsatser påverkat användningen?

Lämpliga metoder

Flera olika metoder kan användas beroende på områdets storlek och utformning.

Besöksräknare
Används ofta för att registrera besök vid entréer, leder eller andra passager.

Observationer och manuella räkningar
Kan användas för att studera användningen av specifika platser eller funktioner.

Enkäter och intervjuer
Kan ge kunskap om motiv, upplevelser, behov och användningsmönster.

Mobilitetsdata och digitala spår
Kan användas för att analysera rörelser inom större områden och mellan olika målpunkter.

Exempel på nyckeltal

• antal besök
• antal passager
• användning per månad eller säsong
• användning av olika entréer
• användning av olika delar av området
• förändring över tid
• antal besök per invånare
• användning före och efter investeringar

Vanliga fallgropar

En vanlig fallgrop är att utgå från att en enskild mätpunkt speglar användningen av hela området. I större friluftsområden kan användare välja många olika vägar och entréer, vilket innebär att en mätpunkt sällan fångar all användning.

En annan fallgrop är att fokusera enbart på besöksantal. Ett högt antal besök säger inte nödvändigtvis något om hur området används eller vilka kvaliteter som uppskattas av besökarna. Det finns också en risk att underskatta betydelsen av väder, säsong och tillgänglighet. Friluftsområden kan uppvisa mycket stora variationer mellan olika delar av året.

5.7 Badplatser och rekreationsområden

Bad, lek, motion, social samvaro, naturupplevelser och rekreation kan ske samtidigt på samma plats i dessa miljöer. Användningen är ofta öppen och egenorganiserad, vilket innebär att det vanligtvis saknas bokningssystem eller annan administrativ information om användarna.

För att förstå hur dessa miljöer används behöver kommunen därför kombinera flera olika metoder.

Vanliga frågor

Aktivitetsmätning på badplatser och i rekreationsområden används ofta för att få svar på frågor som:

• Hur många besöker området?
• Vilka tider på dagen är användningen som högst respektive lägst?
• Hur varierar användningen mellan olika delar av året?
• Vilka delar av området används mest respektive minst?
• Hur påverkar väder och temperatur användningen?
• Vilka målgrupper använder området?
• Hur rör sig besökare mellan olika delar av området?
• Har investeringar eller utvecklingsinsatser påverkat användningen?

Lämpliga metoder

Flera olika metoder kan användas beroende på platsens utformning och syftet med mätningen.

Besöksräknare
Kan användas vid entréer, gångvägar, parkeringar eller andra naturliga passager.

Observationer och manuella räkningar
Kan användas för att studera användningen av olika delar av området.

Enkäter och intervjuer
Kan ge kunskap om besökarnas upplevelser, behov och motiv.

Mobilitetsdata och digitala spår
Kan bidra till ökad förståelse för rörelsemönster inom större områden.

Exempel på nyckeltal

• antal besök
• användning per dag, vecka eller månad
• användning per säsong
• användning av olika delar av området
• förändring över tid
• besök per invånare
• användning före och efter investeringar
• belastning under högsäsong

Vanliga fallgropar

En vanlig fallgrop är att genomföra mätningar under för kort tid. Användningen av badplatser och  rekreationsområden påverkas ofta kraftigt av väder, temperatur, skollov och semestrar.

En annan fallgrop är att använda en enda mätpunkt för att beskriva hela området. Besökare kan ofta komma från flera olika håll och använda olika delar av området på olika sätt.

Det finns också en risk att fokus hamnar på totalt antal besök, medan kunskap om hur området används och vilka delar som är mest attraktiva uteblir.