Start / Rapporter / Statens stöd till idrotten – uppföljning 2025 / 1. Statens stöd till idrotten 2025

Statens stöd till idrotten – uppföljning 2025

1. Statens stöd till idrotten 2025

Den statliga idrottspolitikens utgångspunkter

Statens stöd till idrottsrörelsen har långa anor. Ett första engångsbidrag beviljades av regeringen redan 1877. Med början 1913 följde ett permanent, och av riksdagen beviljat, statsbidrag för idrottsverksamhet. Bidraget uppgick inledningsvis till 100 000 kronor. Därefter har beloppet successivt höjts. För 2025 uppgår det totala statliga idrottsstödet till drygt 2,3 miljarder kronor.

Motiven till statens idrottsstöd har varierat över tid, och i takt med samhälls- utvecklingen. På ett övergripande plan har bidraget emellertid alltid tjänat två syften. Det första syftet är att uppmuntra och tillvarata de positiva effekter frivilligt organiserad idrottsutövning anses leda till. I början av 1900-talet formulerades detta gärna i form av (manlig) karaktärsdaning, fosterländskhet och skapandet av ”en sund själ i en sund kropp”. I dag anförs på motsvarande sätt att idrott och motion är positivt för folkhälsan och att det skapar glädje, rekreation och meningsfull fritid för både unga och gamla. Som belysande exempel framhöll regeringen i 1999 års idrottspolitiska proposition – En idrottspolitik för 2000-talet – att god folkhälsa utgör en ”betydelsefull komponent för välfärden i vårt samhälle” och att det därför är viktigt att barn och ungdomar tidigt skapar sig ”motionsvanor som varar hela livet”, jämte att även äldre och personer med funktionsnedsättningars behov av motion förtjänar uppmärksamhet.¹

Statens andra syfte är att stödja ”en fri och självständig folkrörelse”. Denna strävan har två dimensioner. Först och främst är det ett erkännande till den frivilliga idrottens många ideella krafter. Ur detta perspektiv utgör statens stöd en sorts hjälp till självhjälp, där offentliga medel har som mål att stärka idrottsrörelsens förutsättningar att vara, och förbli, en omfattande, mångfacetterad och självständig massrörelse i en ideell samhällssektor. Den andra dimensionen rör de demokratiska ideal och värderingar som finns inbäddade i själva folkrörelseperspektivet, såsom allas lika rätt att få vara med och delta utifrån sina egna förutsättningar, likvärdiga villkor för flickor och pojkar, integration av eftersatta grupper liksom ett värnande av god etik och sunda ideal. Viktigt är även att idrottsrörelsen aktivt verkar för alla medlemmars faktiska möjlighet till inflytande och delaktighet:

Regeringen vill betona vikten av att idrottsrörelsen fortsätter sitt arbete att kontinuerligt utveckla och förbättra sin verksamhet efter de aktivas behov och önskemål. Det är en viktig del av idrottsrörelsens demokratiska fostran att varje människa kan påverka såväl genom en demokratiskt uppbyggd mötesverksamhet som i den vardagliga träningen och tävlingen. Det är således väsentligt att varje deltagare blir delaktig i de beslut som formar verksamheten.²

Den statliga idrottspolitikens organisatoriska ramar

I Regeringskansliet handläggs idrottsfrågor av Socialdepartementet. Ansvarigt statsråd är socialminister Jakob Forssmed. I regeringens förslag till statsbudget ingår idrott i området Politik för det civila samhället under utgiftsområde 17, Kultur, medier, trossamfund och fritid. I riksdagen bereds idrottsfrågor av kulturutskottet.

Statens idrottspolitik är rättsligt reglerad. En förordning om statsbidrag till idrotts- verksamhet (SFS 1999:1177) inrättades 1999. I förordningen preciseras mål och syften med statens idrottspolitik, förutsättningar för bidragsfördelning och återrapportering med mera. Samma år instiftade riksdagen även en lag som fastslår att Riksidrottsförbundet ”prövar frågor om fördelning av statsbidrag till idrottsverksamhet i enlighet med vad regeringen bestämmer”.

De övergripande idrottspolitiska mål som fastslås i förordningen om statsbidrag till idrottsverksamhet konkretiseras på framför allt tre sätt. I budgetpropositionen kommenterar regeringen idrottspolitikens inriktning och utveckling. För anslaget över statsbudgeten utfärdar regeringen dessutom årliga riktlinjer till Riksidrottsförbundet. I dessa preciseras den statliga idrottspolitikens mål, syften och återrapporteringskrav fördelade över olika verksamhetsgrenar. Slutligen utfärdar regeringen även ett regleringsbrev (ställt till Kammarkollegiet) som preciserar bidragets anslagsposter och särskilda villkor.

Det statliga idrottsstödets utformning och omfattning

I figur 1.1 redovisas det statliga idrottsstödets utveckling under perioden 2015–2025.

**Figur 1.1** Statens stöd till idrotten 2015–2025 (miljoner kronor)
* Anslag till Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna.
*Källa: Regleringsbrev Statens stöd till idrotten 2015–2025 samt Statsbidrag till studieförbund 2015–2025*

Figuren visar att statens idrottsstöd det senaste decenniet ökat från 1 902 miljoner kronor 2015 till 2 332 miljoner kronor 2025. Den stora anslagsökningen åren 2020 till 2022 förklaras av att idrottsrörelsen under den perioden tilldelats närmare 4,3 miljarder kronor i extra anslag, för att mildra de negativa ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin.

I tabell 1.1 redovisas bidragets fördelning över olika anslagsposter 2025. Den största enskilda anslagsposten är ”Verksamhet av gemensam natur inom idrottsrörelsen samt bidrag till lokal barn- och ungdomsverksamhet”. I denna post, på drygt 1,3 miljarder kronor, ingår organisationsstöd till Riksidrottsförbundet och dess medlemsförbund, samt medel till idrottens statliga lokala aktivitetsstöd (LOK-stöd). I posten ingår även 70 miljoner för insatser för äldres idrottande. Den näst största anslagsposten är ”Särskild satsning på idrott och motion”. Posten uppgår till 574 miljoner kronor. Merparten av beloppet, 525 miljoner kronor, utgörs av den särskilda satsningen Idrottslyftet. Därutöver ingår 49 miljoner kronor för den särskilda satsningen på daglig rörelse under skoldagen. Den tredje största posten uppgår till 110 miljoner och utgör den särskilda satsningen på att utveckla idrottsverksamhet för barn och unga i utsatta områden. I stödet till idrotten ingår även särskilda satsningar för införandet av Fritidskortet för barn och unga och för att främja idrott för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

**Tabell 1.1** Statens stöd till idrotten 2025 (kronor)

Källa: RF/Regeringen, Regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslag 13:1, Regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslag 2:6, Regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslagen 14:1 inom utgiftsområde 17 samt regeringsbeslut

1. Prop. 1998/99:107. En idrottspolitik för 2000-talet, s. 28.

2. Ibid., s. 37.

Statens stöd till idrotten – uppföljning 2025

1. Statens stöd till idrotten 2025

Den statliga idrottspolitikens utgångspunkter

Den statliga idrottspolitikens organisatoriska ramar

Det statliga idrottsstödets utformning och omfattning

Snabblänkar

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev