Målområde 4: Skolning i demokrati, ansvarstagande och etik

Målområde 4: Skolning i demokrati, ansvarstagande och etik

Målområdet behandlar frågorna om i vilken mån idrotten ger deltagarna möjlighet till demokrati och inflytande, huruvida idrotten bidrar till utvecklingen av en god etik, det sociala ledarskapets betydelse med mera.

En viktig utgångspunkt för statens idrottspolitik är antagandet att föreningsidrotten genererar positiva externa effekter i form av demokrati, jämställdhet och sunda etiska ideal. Dessa aspekter är därför självklara i ett indikatorsystem om effekterna av statens stöd till idrotten. Direkta orsakssamband mellan idrottsutövning och olika former av socialiserande effekter är dock synnerligen svåra att vetenskapligt belägga. Särskilt problematiskt är att använda befintlig statistik för att bedöma människors subjektiva upplevelser av exempelvis inflytande och delaktighet. Samtliga indikatorer i detta målområde måste därför betraktas som förhållandevis trubbiga mätinstrument inom ett komplext och svårfångat område.

Målområde 4 innehåller tre indikatorer. De första två mäter ledaruppdrag och utbildning bland unga, utifrån antagandet att förtroendeuppdrag och lärgrupper stärker ungas inflytande och delaktighet. Den tredje indikatorn avser dopningskontroller som mått på etik inom idrotten.

Indikator 4.1 Ungdomar och uppdrag som ledare

Precisering: Antal/andel barn och ungdomar (6–25 år) med uppdrag som ledare, tränare, styrelsemedlem eller motsvarande i en idrottsförening
Uppgiftslämnare: Riksidrottsförbundet
Källa: Svenska folkets relation till idrott och motion

Ett sätt att mäta ungdomars delaktighet och inflytande inom idrotten är att studera i vilken omfattning de innehar olika former av uppdrag som ledare, tränare eller styrelseledamot. En sådan fråga ingår i Riksidrottsförbundets studie Svenska folkets relation till motion och idrott (jfr indikator 1.4). Studien genomförs sedan 2019 endast vartannat år.

Skattning av 2023 års undersökning visas i tabell 2.4.1.1, och indikerade att 232 000 unga då hade olika former av ledaruppdrag. Detta är en uppgång sedan 2021 (139 000) och i paritet med mätningen 2019 (233 000). Uppgifterna måste visserligen hanteras med försiktighet, då Riksidrottsförbundets enkätstudie baseras på skattningar från ett begränsat antal svar. Därtill är bortfallet relativt stort, vilket leder till stora felmarginaler och ökad osäkerhet om uppgifternas tillförlitlighet. Med dessa reservationer är det likväl ett rimligt antagande att den tydliga nedgången 2021 var en effekt av coronapandemin.

Tabell 2.4.1.1 visar även ungas olika former av ledaruppdrag över tid (2017–2023). Mönster som här framträder är att relativt få var ledare i åldern 6–12 år – vilket är naturligt, samt att flest ledare generellt sett återfinns i gruppen 13–18 år följt av gruppen 19–25 år.

Indikator 4.2 Ideella ledares utbildning

Precisering: Antalet arrangemang, deltagare och utbildningstimmar i SISU:s studieverksamhet
Uppgiftslämnare: RF/SISU Idrottsutbildarna
Källa: SISU Idrottsutbildarna

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna (SISU) är idrottens studie- och utbildningsorganisation. Verksamheten finansieras genom statsanslag från Utbildningsdepartementets budget, samt bidrag från landsting och kommuner. SISU:s statliga stöd regleras alltså inte i regeringens särskilda förordning om statsbidrag till idrottsverksamhet. Förbundets aktiviteter ingår därför inte heller i Centrum för idrottsforsknings uppföljningsuppdrag rörande statens idrottspolitik.

Samtidigt utgör omfattningen på SISU:s studieverksamhet ett intressant mått på idrottsrörelsens utbildningsinsatser. I tabell 2.4.2.1 redovisas därför antalet arrangemang, deltagare och utbildningstimmar i SISU:s studieverksamhet under perioden 2019–2024.

SISU:s folkbildningsverksamhet minskade relativt kraftigt under 2020 och 2021, vilket måste ses som ett uttryck för coronapandemins negativa effekter för svensk idrottsrörelse. Åren 2022–2024 ökade verksamheten successivt och 2024 nåddes motsvarande nivå som för 2019, året före pandemin. SISU:s verksamhet följer därmed övergripande samma mönster som idrottsrörelsens återstartsprocess.

Indikator 4.3 Dopning

Precisering: Antal dopningsprov och bestraffade i Sverige fördelade på dopningsklass, kön och idrottsnivå
Uppgiftslämnare: Antidoping Sverige (tidigare Riksidrottsförbundet)
Källa: Antidoping Sverige (tidigare Svensk Antidoping och Antidopinggruppen)

Sedan den 1 januari 2021 leds det svenska arbetet mot dopning inom idrotten av den från idrottsrörelsen fristående stiftelsen Antidopingstiftelsen, och dess bolag Antidoping Sverige AB. Dessförinnan ansvarade Riksidrottsförbundet för svenskt antidopningsarbete.

Regeringen avsätter årligen medel för insatser mot dopning. För 2025 uppgick denna bidragspost till 50 miljoner kronor. Insatser på området bör därför inkluderas i en uppföljning av statens idrottspolitik. Dopning är dessutom ett tydligt brott mot idrottens regelverk (och ofta även mot svensk lagstiftning), vilket motiverar att dopningsförseelser kan användas som indikator för etik inom idrottsrörelsen. Den statistik i fråga om dopningsprover och bestraffningar som redovisas speglar dock i första hand den svenska antidopningsverksamheten – den är inte ett mått på det allmänna bruket av dopningsmedel inom vare sig idrottsrörelsen eller det omgivande samhället. Antalet genomförda kontroller påverkas av behovsbedömningar och medeltillgång. Därtill är kontrollerna inte slumpvisa, utan främst inriktade på elitidrottare och sådana idrotter där dopning anses ge förbättrad tävlingsprestation. Även motionärer kontrolleras dock i viss utsträckning på initiativ av enskilda föreningar, företrädesvis inom Friskis & Svettis.

I tabell 2.4.3.1 redovisas uppgifter om antalet dopningsprov och bestraffade i Sverige under perioden 2013–2023. Både 2020 och 2021 genomfördes betydligt färre kontroller än tidigare år. Minskningen var i stor utsträckning en effekt av coronapandemin. År 2022 och 2023 genomfördes åter antalet kontroller i jämförelse med innan pandemin. Under 2023 genomfördes 3 023 dopningsprov.⁹ Till följd av kontrollerna upptäcktes och bestraffades 19 idrottare för brott mot dopningsbestämmelserna. Av dessa var 18 män och 1 kvinna.

Arbetet med antidopning har utvecklats över tid och nu kan dopningsprov, utöver urinprov, bestå av olika typer av blodprov. Tabell 2.4.3.2 visar antal dopningsprov 2024 fördelade på olika typer. Flest prover utgjordes av urinprover, följt av blodprov som analyseras på blodvärden utefter idrottsutövarens biologiska profil, så kallat Athlete Biological Passport (ABP). Totalt genomfördes 3 888 dopningsprov 2024, varav 67 procent på män och 33 procent på kvinnor. Till följd av kontrollerna10 upptäcktes och bestraffades 17 idrottare för brott mot dopningsbestämmelserna. Av dessa var 14 män och 3 kvinnor.

I figur 2.4.3.1. redovisas antalet dopningsförseelser under perioden 2004–2024, fördelade efter dopningsklass.

Antidoping Sverige sammanställer även uppgifter om den idrottsliga nivå de bestraffade befinner sig på. Resultatet, som åskådliggörs i tabell 2.4.3.3, visar att 33 procent av de bestraffade under perioden 2014–2024 tillhörde kategorin motionärer, det vill säga individer som inte deltar i tävlingssammanhang. Störst var gruppen elitidrottare (tävlande i individuell gren internationellt eller i landslag, och spelare inom lagbollsporters högsta serier och landslag) med 45 procent. Lägst andel hade tävlingsaktiva på lägre nivå (22 procent).

Utöver dopningskontroller genomför Antidoping Sverige som del av ett förebyggande arbete utbildningar på antidopningsområdet för föreningar, utövare och ledare. Tabell 2.4.3.4 visar antal utbildningsinsatser under 2024. Drygt 8 000 idrottsutövare genomförde då en e-utbildning inom antidopning.

Empiriska tendenser Målområde 4:

Målområde 4 handlar om i vilken mån idrotten ger deltagarna möjlighet till demokrati och inflytande, samt huruvida idrotten bidrar till utveckling av god etik.

Möjlighet till inflytande mäts via statistik om ungas ledaruppdrag, samt genom omfattningen på SISU:s utbildningsverksamhet. Enligt Riksidrottsförbundets statistik rörande ungas ledaruppdrag från 2023, vilken är den senaste mätningen, var 232 000 unga (6–25 år) då aktiva som ledare, tränare, styrelsemedlem, domare, funktionär eller liknande i en idrottsförening. Relativt få av ledarna var i åldern 6–12 år, vilket är naturligt. Flest ledare återfanns i gruppen 13–18 år, följt av gruppen 19–25 år.

SISU redovisade närmare 980 000 deltagare i folkbildningsverksamhet 2024. Detta är i linje med före coronapandemin 2019. Således verkar verksamheten ha återhämtat sig efter den påverkan som pandemin hade på idrottsrörelsen.

Statistik från Antidoping Sverige visar att 3 888 kontroller genomfördes under 2024. Totalt upptäcktes och bestraffades 17 personer, 14 män och 3 kvinnor för brott mot dopningsbestämmelserna.

9. Avser urinprov.

10. Totalt 3 356 stycken. Avser urin- och serumprov samt DBS (se tabell 3.4.3.2).

Statens stöd till idrotten – uppföljning 2025

Målområde 4: Skolning i demokrati, ansvarstagande och etik

Indikator 4.1 Ungdomar och uppdrag som ledare

Indikator 4.2 Ideella ledares utbildning

Indikator 4.3 Dopning

Empiriska tendenser Målområde 4:

Snabblänkar

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev