Start / Rapporter / Statens stöd till idrotten – uppföljning 2025 / Målområde 1: Idrotten som folkrörelse

Statens stöd till idrotten – uppföljning 2025

Målområde 1: Idrotten som folkrörelse

Målområdet behandlar idrottens ställning som frivilligt organiserad folkrörelse, dess självständighet i förhållande till stat respektive marknad, det ideella ledarskapets omfattning och betydelse med mera.

Målområde 1 innehåller sammanlagt sex indikatorer. De första fyra avser idrottens karaktär av ideell rörelse (folkrörelse) mätt i föreningsmedlemskap, aktiviteter inom barn- och ungdomsidrotten samt ideellt engagemang. De följande två speglar föreningsidrottens existensvillkor i relation till stat och marknad, mätt efter specialidrottsförbundens totala omsättning och offentliga stöd.

Indikator 1.1 Medlemmar i idrottsrörelsen

Precisering: Idrottsrörelsens totalpopulation fördelad på kön och ålder (6–80 år)
Uppgiftslämnare: Riksidrottsförbundet
Källa: IdrottOnline samt enkätstudien Svenska folkets relation till motion och idrott

**Tabell 2.1.1.1** Riksidrottsförbundets medlemmar 2017–2019, 2021 och 2023 (6–80 år)*

* Kategorin icke-medlemmar redovisas inte i tabellen.

*Källa: RF/SCB, Svenska folkets relation till motion och idrott (skattade värden; sedan 2019 genomförs undersökningen vartannat år)*

Tabell 2.1.1.1 redovisar den organiserade idrottens medlemskår 2017–2023. Uppgifterna är skattade och hämtade från Riksidrottsförbundets enkätstudie Svenska folkets relation till motion och idrott. Studien genomförs sedan 2019 endast vartannat år, med följden att statistik inte samlats in för 2020, 2022 eller 2024.

Siffrorna indikerar att strax över 3,1 miljoner personer – mer än var tredje svensk medborgare i åldern 6–80 år – var medlemmar i en idrottsförening 2023. Jämförelse över tid visar små variationer. Visserligen kan en viss variation i andelen noteras mellan åren, men eftersom statistiken baseras på skattade värden måste förändringar behandlas med försiktighet. Huruvida nedgången mellan 2019 och 2023 är reell är således svårt att bedöma. Däremot ger statistiken fog för påståendet att idrottsrörelsen är en av Sveriges största folkrörelser.

En granskning av den könsmässiga sammansättningen indikerar att idrottsrörelsens medlemmar 2023 bestod av 45 procent kvinnor och 55 procent män. Om begreppet jämställd definieras som att det underrepresenterade könet i en verksamhet ska uppgå till minst 40 procent, uppfyllde idrottsrörelsen i sin helhet detta kriterium. Om vi i stället studerar fördelningen av kvinnor och män i olika specialidrottsförbund blir bilden mer komplex (se figur 2.1.1.2–2.1.1.3 samt tabell 2.1.1.2). Hela 46 av Riksidrottsförbundets 72 medlemsförbund 2024 (64 procent) hade över 60 procent män bland sina medlemmar. Vidare hade 15 förbund (21 procent) en jämställd medlemskår, medan 11 förbund (15 procent) i stället hade över 60 procent kvinnor bland sina medlemmar. Idrottsrörelsen är alltså jämställd på aggregerad nivå, men kvinnor och mäns val av idrottsaktiviteter skiljer sig åt.

Riksidrottsförbundets enkätstudie Svenska folkets relation till motion och idrott ger möjlighet att studera idrottsrörelsens medlemskår även ur ett generationsperspektiv. I figur 2.1.1.1 redovisas idrottsrörelsens medlemmar 2019, 2021 och 2023 fördelade på åldersgrupper, och uttryckta som andel av samtliga i varje ålderskategori. Figuren är intressant eftersom den belyser föreningsidrottens popularitet i olika ålderskategorier. Därtill är jämförelsen mellan 2019, 2021 och 2023 viktig, eftersom den visar förändringar i idrottsrörelsens sammansättning mellan året före (2019) och de efter coronapandemin (2021 och 2023).

**Figur 2.1.1.1** Idrottsrörelsens åldersfördelning 2019, 2021 och 2023, andel av samtliga i varje ålderskategori (%)

*Källa: RF/SCB, Svenska folkets relation till motion och idrott (skattade värden; sedan 2019 genomförs undersökningen vartannat år)*

På ett övergripande plan visar figur 2.1.1.1 att idrottsrörelsen engagerar personer i alla åldersgrupper. Samtidigt framkommer tydliga åldersrelaterade mönster, såtillvida att andelen medlemmar är högst bland barn och yngre ungdomar. I ålderskategorin 6–12 år utgör de drygt 70 procent (2023). I åldersgruppen ”unga vuxna” (19–40 år) är andelen medlemmar omkring 25 procent. Därefter ökar åter andelen medlemmar i åldersgruppen 41–55 år, för att sedan minska igen i takt med ökad ålder. Variationen mellan ålderskategorierna visar att medlemskapet i idrottsrörelsen är särskilt högt i unga år, och i den fas i livet då många är föräldrar till idrottsaktiva barn. Det senare mönstret går tydligt att relatera till det ideella engagemanget inom idrottsrörelsen, vilket Centrum för idrottsforskning hade i uppdrag av regeringen att genomföra en fördjupad analys av under 2024.³

I de flesta åldersgrupper är skillnaderna små mellan andelen medlemmar 2019 och 2021 respektive 2023. Ett undantag är åldersgruppen 19–25 år, där andelen medlemmar minskat mellan 2019 och 2021. Nedgången förklaras framför allt av pandemin och det faktum att Folkhälsomyndighetens rekommendationer på idrottsområdet var mer restriktiva för unga över 18 år. Vi kan notera en uppgång 2023, men förändringen måste även här behandlas med försiktighet, eftersom statistiken baseras på skattade värden.

Riksidrottsförbundet inhämtar årlig statistik från specialidrottsförbunden. Uppgifter om personer registrerade som ”Aktiv i idrott” via det elektroniska administrationsverktyget IdrottOnline gör det möjligt att jämföra den könsmässiga fördelningen mellan olika förbund. Med ”Aktiv i idrott” menas att man deltagit i föreningens aktiviteter minst en gång på ett år, exempelvis som utövare, tränare, ledare eller förtroendevald.

Figurerna 2.1.1.2–2.1.1.3 och tabell 2.1.1.2 visar stora skillnader mellan de förbund som har högst antal, respektive störst andel, kvinnor eller män. Belysande exempel är att cheerleading, ridsport, islandshäst och konståkning är idrotter där andelen kvinnor uppgår till mellan 84 och 96 procent. Flest kvinnor återfinns däremot i fotboll, friidrott och gymnastik. På motsvarande sätt är andelen män störst i idrotter som flygsport, biljard, e-sport och cricket (84–89 procent), men antalet högst inom idrotterna fotboll, golf och innebandy.

**Figur 2.1.1.2** Specialidrottsförbund med flest kvinnor (”Aktiv i idrott”*) 2024

* Med ”Aktiv i idrott” menas att man deltagit minst en gång på ett år i någon av föreningens aktiviteter. En person *kan vara ”Aktiv i idrott” i flera*

specialidrottsförbund. Data är från november 2024.
** Många lokalföreningar i Friskis & Svettis är medlemmar i Svenska Friidrottsförbundet.

Källa: RF/IdrottOnline

**Figur 2.1.1.3** Specialidrottsförbund med flest män (”Aktiv i idrott”*) 2024

* Med ”Aktiv i idrott” menas att man deltagit minst en gång på ett år i någon av föreningens aktiviteter. En person kan vara ”Aktiv i idrott” i flera

specialidrottsförbund. Data är från november 2024.
** Många lokalföreningar i Friskis & Svettis är medlemmar i Svenska Friidrottsförbundet.

Källa: RF/IdrottOnline

**Tabell 2.1.1.2** Specialidrottsförbund med störst andel män respektive kvinnor (”Aktiv i idrott”*) 2024 (%)

* Med ”Aktiv i idrott” menas att man deltagit minst en gång på ett år i någon av föreningens aktiviteter. En person kan vara ”Aktiv i idrott” i flera specialidrottsförbund. Data är från november 2024.

** Förbundet för amerikansk fotboll, flaggfotboll och landhockey.

*** Många lokalföreningar i Friskis & Svettis är medlemmar i Friidrottsförbundet.

Källa: RF/IdrottOnline

Indikator 1.2 Medlemmar i specialidrottsförbund

Precisering: Medlemskap i idrottsrörelsens specialidrottsförbund
Uppgiftslämnare: Riksidrottsförbundet
Källa: IdrottOnline

Indikator 1.2 avser att spegla olika idrotters storlek och sammansättning över tid. Uppgifterna härrör från specialidrottsförbundens medlemsstatistik, såsom den framträder i det elektroniska administrationsverktyget IdrottOnline (”Aktiv i idrott”).

Som statistikunderlag har IdrottOnline både styrkor och svagheter. En viktig fördel är att medlemsstatistiken genom IdrottOnline baseras på faktiskt registrerade medlemmar i lokala idrottsföreningar, till skillnad från tidigare då förbundens medlemsrapportering i stor utsträckning baserades på skattningar. Detta får däremot inte tolkas som att IdrottOnline ger en heltäckande bild av idrottsrörelsens medlemskår. Det finns fortfarande föreningar som inte använder systemet. Det är frivilligt för idrottsföreningar att ha sitt medlemsregister i IdrottOnline, och eftersom det förekommer andra administrativa system kan det finnas medlemmar i idrottsrörelsen som inte är registrerade i detta. Därtill är registervården högst ojämn bland idrottens många föreningar. Det saknas även rutiner för rensning, vilket gör att personer som inte längre är medlemmar kan finnas kvar i registren, med konsekvensen överregistrering. Dessa faktorer riskerar att ge en felaktig bild av svensk föreningsidrott, och falska statistiska indikationer. Att många föreningar successivt övergår till att använda IdrottOnline ger dessutom det felaktiga intrycket att specifika idrotter har en ovanligt snabb tillväxt. På motsvarande sätt riskerar de föreningar som mer löpande uppdaterar sina medlemsregister (och därmed avregistrerar personer som inte längre betalar medlemsavgift) att få just sina idrotter att framstå som drabbade av medlemsflykt.

En ytterligare svaghet med IdrottOnline som källa till medlemsstatistik är att måttet ”Aktiv i idrott” är brett och svårtolkat. Måttet inrättades för att skapa skillnad mellan aktiva och passiva medlemmar. Enligt Riksidrottsförbundets bestämmelser ska en medlem bedömas som ”Aktiv i idrott” om denne deltagit minst en gång under ett år i någon av föreningens aktiviteter, exempelvis som utövare, tränare, ledare eller förtroendevald. Problemet är dock att definitionen till viss del även omfattar supportrar, under förutsättning att de betalar medlemsavgift och minst en gång under ett år deltar i en av föreningens aktiviteter, såsom ett årsmöte. Det bör även noteras att en person kan vara medlem i flera specialidrottsförbund, liksom ha flera medlemskap i flera idrottsföreningar i ett och samma specialidrottsförbund. Av dessa resonemang följer att specialidrottsförbundens medlemsrapportering måste analyseras med försiktighet. Större förändringar i statistiken bör lämpligtvis kontrolleras med andra källor och undersökas vidare i varje enskilt fall. Riksidrottsförbundet har uppmärksammat osäkerheten med ”Aktiv i idrott”, och genomför utvecklingsarbeten för att öka kvaliteten på underlaget om idrottsrörelsens medlemmar. I november 2024 ersattes ”Aktiv i idrott” med ett nytt mätetal.

Med detta sagt redovisas specialidrottsförbundens rapporterade medlemsbestånd 2024 i tabell 2.1.2.1.

**Tabell 2.1.2.1** Antal medlemskap (”Aktiv i idrott”*) 2024, fördelade på specialidrottsförbund

* Med ”Aktiv i idrott” menas att man deltagit minst en gång på ett år i någon av föreningens aktiviteter. En person kan vara ”Aktiv i idrott” i flera specialidrottsförbund. Data är från november 2024.
** Många lokalföreningar i Friskis & Svettis är medlemmar i Friidrottsförbundet.
*** Skridsko-, Kälk- och Rullidrottsförbundet. **** Förbundet för amerikansk fotboll, flaggfotboll och landhockey. ***** Baseboll-, Softboll- och Lacrosseförbundet.
*Källa: RF/IdrottOnline*

Tabell 2.1.2.1 visar tydligt att de totalt 72 specialidrottsförbund som tillhörde Riksidrottsförbundet 2024 utgör en brokig skara av både stora och små sammanslutningar. Störst är ett förbund, det för fotboll, med drygt 1,7 miljoner medlemmar. Därefter följer ytterligare 15 stora förbund, med medlemsantal på över 100 000 individer vardera. Här utmärker sig förbunden för friidrott, golf och gymnastik med medlemsbestånd i spannet 500 000–800 000. De 16 stora förbunden samlar närmare 80 procent av Riksidrottsförbundets totala medlemskår. Tretton förbund utgör en mellankategori, med medlemsantal på 50 000–100 000 personer, motsvarande tolv procent av den totala medlemskåren. Resterande 43 förbund (8 procent) har alla medlemsantal på färre än 50 000 personer.

Ett sätt att åskådliggöra variationer i storlek är att sammanföra förbunden i olika kategorier, enligt figur 2.1.2.1.

**Figur 2.1.2.1** Antal specialidrottsförbund grupperade efter medlemsantal och förbundens andel (%) av det totala medlemsantalet (”Aktiv i idrott”*) 2024

* Med ”Aktiv i idrott” menas att man deltagit minst en gång på ett år i någon av föreningens aktiviteter. En person kan vara ”Aktiv i idrott” i flera specialidrottsförbund. Data är från november 2024.

*Källa: RF/IdrottOnline*

Förändringar i förbundens medlemsstatistik mellan 2023 och 2024

Ett rimligt antagande vore att coronapandemin och de påföljande samhällsrestriktionerna skulle ha haft en negativ effekt på idrottsrörelsens medlemsstatistik. En tid när många föreningar tvingades lägga ned eller kraftigt begränsa sin verksamhet borde väl resultera i färre, snarare än fler, medlemmar? En jämförelse över tid visar anmärkningsvärt nog en motsatt bild. Antalet registrerade medlemmar i idrottsrörelsen ökade nämligen under perioden 2019–2022. Åren 2023 och 2024 fortsatte denna ökning. Totalt registrerades drygt 300 000 fler medlemskap 2024 än 2023, motsvarande en tillväxt på närmare fem procent. En majoritet av förbunden ökade i antal och mest ökade Svenska Fotbollförbundet, från knappt 1,6 miljon medlemmar 2023 till drygt 1,7 miljoner 2024. Andra förbund som ökade procentuellt sett är Svenska Danssportförbundet (28 procent), Svenska Padelförbundet (26 procent) och Svenska Klätterförbundet (18 procent). Den till synes stora tillväxten av nya medlemskap i svensk idrottsrörelse måste hanteras med stor försiktighet. Som tidigare nämnts är IdrottOnline i dagsläget inte en tillförlitlig kunskapskälla när det gäller medlemskap i idrottsföreningar. Enligt Centrum för idrottsforsknings bedömning kan IdrottOnline i uppföljningssammanhang användas som ett grovt mått på olika förbunds relativa storlek, men i mätningar av idrottsrörelsens faktiska verksamhet är andra mått att föredra.

Stora och små

När föreningsantal och medlemsbestånd sammanförs i tabellerna 2.1.2.2 och 2.1.2.3 framträder diverse mönster. Vissa förbund – framför allt golf men även simidrott, friidrott, ishockey och akademisk idrott – utmärker sig genom att ha stora föreningar. I andra, såsom e-sport, dart, funktionell fitness, parasport och sportdykning är det vanligt med ett betydligt lägre genomsnittligt medlemsbestånd i föreningarna. Svenska Fotbollförbundet har både flest medlemmar och föreningar. Därefter utmärker sig förbunden för friidrott och golf med många medlemmar, medan skidor och skyttesport i stället har många föreningar.

**Tabell 2.1.2.2** Specialidrottsförbund med störst och minst föreningar (”Aktiv i idrott”* per förening**) 2024

* Med ”Aktiv i idrott” menas att man deltagit minst en gång på ett år i någon av föreningens aktiviteter. En person kan vara ”Aktiv i idrott” i flera specialidrottsförbund. Data är från november 2024.

** Enbart föreningar med organisationsnummer ingår. En del föreningar har sektioner, och ingår därmed i flera specialidrottsförbund.

*** Många lokalföreningar i Friskis & Svettis är medlemmar i Svenska Friidrottsförbundet.

Källa: RF/IdrottOnline

**Tabell 2.1.2.3** Specialidrottsförbund med flest föreningar* och flest medlemmar (”Aktiv i idrott”**) 2024

* Enbart föreningar med organisationsnummer ingår. En del föreningar har sektioner, och ingår därmed i flera specialidrottsförbund.

** Med ”Aktiv i idrott menas att man deltagit minst en gång på ett år i någon av föreningens aktiviteter. En person kan vara ”Aktiv i idrott” i flera specialidrottsförbund. Data är från november 2024.

*** Många lokalföreningar i Friskis & Svettis är medlemmar i Svenska Friidrottsförbundet.
Källa: RF/IdrottOnline

Indikator 1.3 Aktivitetsnivån i barn- och ungdomsidrotten

Precisering: LOK-stödsberättigade deltagartillfällen och aktiviteter fördelade på åldersgrupper och kön
Uppgiftslämnare: Riksidrottsförbundet
Källa: Statligt lokalt aktivitetsstöd (LOK)

Det statliga lokala aktivitetsstödet (LOK-stödet) är ett generellt, statligt aktivitetsstöd riktat till lokala och ideella ungdomsorganisationer. För idrottsföreningar gäller särskilda regler, beslutade av Riksidrottsstyrelsen. Bidragsberättigade är ideella föreningar anslutna till något av Riksidrottsförbundets specialidrottsförbund. Bidrag utgår för både aktiviteter och så kallade deltagartillfällen, det vill säga deltagare som deltar i aktiviteten. Bidragsberättigade deltagare är barn och ungdomar i åldern 6–25 år. För deltagare inom idrott för personer med funktionsnedsättningar saknas övre åldersgräns.

Riksidrottsstyrelsen har under senare år beslutat om ett antal förändringar i reglerna för att beviljas LOK-stöd. Med början 1 januari 2022 har antalet aktiviteter en deltagare kan beviljas stöd för per vecka begränsats. Från 1 juli 2023 har också antalet deltagare per grupp som kan utgöra underlag för stöd sänkts från 30 till 20 deltagare. Parallellt har kravet för att en aktivitet ska kunna redovisas sänkts från 60 till 45 minuter och så kallade flexibla aktivitetsformer har införts. Flexibla aktivitetsformer innebär att ett tidigare krav på gemensam samling och avslutning har tagits bort. Den 1 juli 2025 sänktes även åldersgränsen från 7 till 6 år. Utöver detta har LOK- stödsreglerna kompletterats ytterligare avseende bidragshantering utifrån förändringar i förordning (1999:1177) om statsbidrag till idrottsverksamhet.

Att Riksidrottsstyrelsen förändrar reglerna för LOK-stöd kan ha flera orsaker. Ibland är syftet att anpassa stödet till förändringar i idrottsföreningars verksamhet. Införseln av flexibla aktivitetsformer kan ses som ett exempel på detta. Ibland är syftet i stället att påverka hur föreningarna utformar sin barn- och ungdomsidrott. Oavsett orsaker, riskerar förändringar i bidragssystemet alltid att inverka på möjligheten att använda LOK-stödsstatistiken som mått på aktivitetsnivåerna inom barn- och ungdomsidrotten över tid. I denna rapport analyseras aktivitetsnivån inom barn- och ungdomsidrotten fram till 2024. Vår analys ska läsas med en medvetenhet om att förändringar i LOK-stödets utformning påverkar aktivitetsnivåerna i svensk barn-

och ungdomsidrott liksom möjligheterna att bedöma förändring över tid. Vidare ska tilläggas att Riksidrottsförbundet ännu inte redovisat någon egen analys över hur förändringarna i LOK-stödet påverkar barn- och ungdomsidrotten, vare sig i sin helhet eller för enskilda idrotter.

Aktivitetsnivån i barn- och ungdomsidrotten fördelad på kön och ålder

Enligt 2024 års LOK-statistik redovisade landets lokala idrottsföreningar sammanlagt drygt 62,5 miljoner deltagartillfällen, varav den största andelen bestod av barn och ungdomar mellan 7 och 12 år (se figur 2.1.3.1).

**Figur 2.1.3.1** Lokalt aktivitetsstöd 2024, deltagartillfällen (totalt 62,5 miljoner) fördelade på åldersgrupper (%)*

* På grund av avrundning blir totalen inte 100 procent.
** För deltagare med funktionsnedsättning finns ingen övre åldersgräns. Källa: RF/LOK-stöd

En granskning av den könsmässiga fördelningen i tabell 2.1.3.1 visar att pojkar svarade för 60 procent av samtliga deltagartillfällen, och flickor för 40 procent. Denna fördelning har varit i huvudsak oförändrad sedan Centrum för idrottsforsknings första uppföljning av statens stöd 2009. Vidare framkommer att andelen pojkar ökar något med stigande ålder, fram till och med 25 års ålder. Sammantaget indikerar statistiken att pojkar redan i unga år är något mer aktiva inom föreningsidrotten än flickor, och att skillnaderna därefter tilltar under ungdomsperioden.

**Tabell 2.1.3.1** Lokalt aktivitetsstöd 2024, deltagartillfällen fördelade på åldersgrupper och kön (%)

* För deltagare med funktionsnedsättning finns ingen övre åldersgräns.

*Källa: RF/LOK-stöd*

Sedan 1 juli 2020 är det obligatoriskt att närvaroregistrera samtliga LOK- stödsaktiviteter digitalt. Detta innebär att det går att följa unika individer i statistiken, vilket ger nya och betydligt bättre metoder för att mäta ungas idrottande via LOK- stödet. Mot denna bakgrund redovisade Riksidrottsförbundet ny statistik under 2025.⁴ Figur 2.1.3.2 visar enskilda deltagare och deltagartillfällen i idrottsaktiviteter fördelade på ålder, kön samt totalt 2023. Deltagarna är relaterade till befolkningsstatistik (per 100 invånare) för att väga in befolkningsstrukturen. Statistiken visar att pojkarnas aktivitetsnivåer över lag var högre än flickornas, men att mönstren annars var snarlika för flickor och pojkar. Deltagandet var högst bland
9 och 10-åringar, medan det genomsnittliga antalet deltagartillfällen per individ var högst bland 14-åringarna. Figur 2.1.3.2 bekräftar därmed ett välkänt mönster i barn- och ungdomsidrotten, som tidigare varit svårt att belysa i faktiska mått. Vi ser att många barn söker sig till idrotten i unga år. Vid 10-årsåldern inleds dock en nedgång, och medan antalet unga som föreningsidrottar blir färre, ökar träningsmängden för de som väljer att stanna kvar.

**Figur 2.1.3.2** Lokalt aktivitetsstöd 2023, antal deltagare per 100 invånare och antal deltagartillfällen per deltagare (7–25 år) fördelade på flickor, pojkar och totalt

*Källa: RF/LOK-stöd⁵*

Aktivitetsnivån i barn- och ungdomsidrotten fördelad på idrotter

I tabell 2.1.3.2 redovisas deltagartillfällen och aktiviteter för samtliga specialidrottsförbund under 2024.

**Tabell 2.1.3.2** Lokalt aktivitetsstöd 2024, deltagartillfällen och aktiviteter (7–25 år*) fördelade på specialidrottsförbund**

* För deltagare med funktionsnedsättning finns ingen övre åldersgräns.
** Gång- och Vandrarförbundet saknas i tabellen. Förbundet gick under 2023 samman med Friidrottsförbundet, men redovisas separat: Deltagartillfällen 84, aktiviteter 17.
*** Många lokalföreningar i Friskis & Svettis är medlemmar i Svenska Friidrottsförbundet.
**** Förbundet för amerikansk fotboll, flaggfotboll och landhockey.
***** Baseboll-, Softboll- och Lacrosseförbundet.
****** Skridsko-, Kälk- och Rullidrottsförbundet.
******* Vattenskid- och Wakeboardförbundet.

*Källa: RF/LOK-stöd*

Tabell 2.1.3.2 visar anmärkningsvärt stora skillnader i specialidrottsförbundens antal bidragsberättigade deltagartillfällen och aktiviteter. Framför allt utmärker sig Svenska Fotbollförbundet genom aktivitetsnivåer som vida överstiger övriga idrotter: drygt 25 miljoner deltagartillfällen och över 1,9 miljoner aktiviteter under 2024. I andra änden av listan finns Svenska Draghundsportförbundet, som redovisade mer blygsamma 475 deltagartillfällen och 75 aktiviteter.

Ett sätt att åskådliggöra de stora skillnaderna i svensk barn- och ungdomsidrott är att gruppera samtliga specialidrottsförbund utifrån deras respektive antal deltagartillfällen 2024. Detta görs i figur 2.1.3.3 nedan. Det ska understrykas att redogörelsen avser olika idrotters relativa storlek mätt i aktivitetsnivå (deltagartillfällen), inte i medlemskap (jfr. figur 2.1.2.1).

**Figur 2.1.3.3** Lokalt aktivitetsstöd 2024, andel deltagartillfällen (7–25 år*) fördelade på Fotbollsförbundet, de tio näst största specialidrottsförbunden (SF)** och övriga 61 SF

* För deltagare med funktionsnedsättning finns ingen övre åldersgräns.
** Gång- och Vandrarförbundet saknas i figuren. Förbundet gick under 2023 samman med Friidrottsförbundet, men redovisas separat: Deltagartillfällen 84.
*** Många lokalföreningar i Friskis & Svettis är medlemmar i Svenska Friidrottsförbundet.

*Källa: RF/LOK-stöd*

Figur 2.1.3.3 ger en fascinerande bild av aktivitetsnivåerna i idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet. Svenska Fotbollförbundet utgör här en egen kategori. Med sina dryga 25 miljoner deltagartillfällen svarar förbundet för hela 41 procent av de deltagartillfällen som tilldelades LOK-stöd under 2024. Därefter hittar vi ytterligare tio förbund med deltagartillfällen i spannet 1–6 miljoner. Dessa utgör tillsammans 44 procent av antalet registrerade deltagartillfällen. Av idrottsrörelsens 72 specialidrottsförbund 2024 svarade således elva förbund för hela 85 procent av samtliga deltagartillfällen. Resterande 61 specialidrottsförbund svarade för övriga 15 procent av deltagartillfällena.

Flickor och pojkars deltagande i olika idrotter

I tabell 2.1.3.3 redovisas könsfördelningen i specialidrottsförbundens deltagar- tillfällen, fördelad på tre grupper. Nio förbund (motsvarande 13 procent av samtliga förbund) kan klassificeras som flickdominerade, såtillvida att andelen flickor överstiger 60 procent av förbundens deltagartillfällen. Vidare uppvisar 22 förbund (31 procent) en jämställd fördelning av flickor och pojkar. Övriga 41 specialidrottsförbund (57 procent) är på motsvarande sätt pojkdominerade. Även om idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet är jämställd på aggregerad nivå, uppfyller endast en tredjedel av de enskilda specialidrottsförbunden detta mått. Slutsatsen blir att föreningsidrott visserligen är en verksamhet som lockar och aktiverar både flickor och pojkar, men att valet av idrotter fortfarande i stor utsträckning påverkas av könsmönster.

**Tabell 2.1.3.3** Lokalt aktivitetsstöd 2024, deltagartillfällen (7–25 år*) fördelade på specialidrottsförbund** och grupperade efter kön***

* För deltagare med funktionsnedsättning finns ingen övre åldersgräns.

** Gång- och Vandrarförbundet saknas i tabellen. Förbundet gick under 2023 samman med Friidrottsförbundet, men redovisas separat: Flickdominerat.

***På grund av avrundning blir totalen inte 100 procent.

*Källa: RF/LOK-stöd*

I tabell 2.1.3.4 särredovisas könsfördelningen i de största barn- och ungdomsidrotterna.

**Tabell 2.1.3.4** Lokalt aktivitetsstöd 2024, specialidrottsförbund med flest deltagartillfällen (7–25 år*) fördelade på kön (%)

* För deltagare med funktionsnedsättning finns ingen övre åldersgräns.

*Källa: RF/LOK-stöd*

Tabellen visar en stark dominans av pojkar i två stora lagidrotter; fotboll och ishockey, samt i budo- och kampsport. Gymnastik och ridsport är i stället starkt dominerade av flickor. Endast tre av de tio största förbunden har en jämställd könsfördelning (minst 60/40).

Barn- och ungdomsidrottens utveckling efter pandemin

I tidigare indikatorrapporter har Centrum för idrottsforskning gjort fördjupade analyser av coronapandemins inverkan på idrottsrörelsen. Stort utrymme ägnades åt att undersöka pandemins effekter på aktivitetsnivåerna i barn- och ungdomsidrotten. Våra redogörelser gjordes dessutom med förbehållet att det ännu är svårt att bedöma pandemins långsiktiga effekter för svensk idrottsrörelse. Dessutom består idrottsrörelsen av idrotter mycket olika till karaktär och förutsättningar. Generella uttalanden om hur pandemin påverkat ungas idrottande blir således lätt missvisande, eftersom de inte tar hänsyn till den stora variationen mellan idrotter. Idrottsrörelsen drabbades inte på ett sätt – den drabbades på många och olika sätt.

Med detta sagt finns det skäl att även i denna rapport följa upp hur svensk barn- och ungdomsidrott har utvecklats under den senaste femårsperioden, det vill säga att studera verksamheten under ”pandemiåren” 2020–2021 och den efterföljande ”återstarten” 2022–2024.

Ett första mått på pandemins effekter är givetvis att jämföra aktivitetsnivåerna, i praktiken registrerade deltagartillfällen i LOK-stödet, under 2019–2024. Dessa redovisas i tabell 2.1.3.5.

**Tabell 2.1.3.5** Lokalt aktivitetsstöd 2019–2024, deltagartillfällen och aktiviteter (7–25 år*) samt deltagartillfällen per capita**

* För deltagare med funktionsnedsättning finns ingen övre åldersgräns.
** Deltagartillfällen per capita är baserat på befolkningsstatistik (7–25 år).
Källa: RF/LOK-stöd och SCB

Tabell 2.1.3.5 visar att antalet registrerade deltagartillfällen och aktiviteter minskade kraftigt under pandemiåren 2020 och 2021, jämfört med 2019. År 2022 vände emellertid utvecklingen. Även de efterföljande åren fortsatte aktivitetsnivåerna i barn- och ungdomsidrotten att öka. För 2024 uppnåddes till och med en toppnotering på drygt 62,5 miljoner registrerade deltagartillfällen.

Uppgifterna skulle kunna ses som tecken på att svensk barn- och ungdomsidrott haft en framgångsrik återstartsprocess efter den tid av begränsningar som coronapandemin orsakade. Verksamheten är åtminstone i paritet med de aktivitetsnivåer som gällde strax före pandemin, även om man ännu inte lyckats bryta den successiva nedgång som präglat barn- och ungdomsidrotten sedan 2008.

Fotbollens dominans inom barn- och ungdomsidrotten

En mer ingående analys av idrottsrörelsens utveckling sedan 2019 ger dock en mer komplicerad bild än den övergripande. Det är nämligen inte barn- och ungdomsidrotten i sin helhet som ökat under den senaste femårsperioden. En jämförelse mellan idrotter visar nämligen att en ensam idrott – fotboll – i praktiken svarar för hela ökningen, medan förändringarna i den övriga barn- och ungdomsidrotten är förhållandevis marginella och dessutom tar ut varandra.

Problemet synliggörs i figur 2.1.3.4 nedan. Av figuren framgår att den totala ökningen av deltagartillfällen hos Riksidrottsförbundets samtliga specialidrottsförbund var sju procent mellan 2019 och 2024. Under samma tidsperiod ökade emellertid fotbollen ensam med hela 23 procent. Om vi exkluderar fotbollen ur statistiken blir resultatet att övriga specialidrottsförbund inte ökade alls. Fotbollens dominans är helt enkelt så betydande att till och med små förändringar inom just den idrotten får stor påverkan på den samlade statistiken.

**Figur 2.1.3.4** Lokalt aktivitetsstöd, förändring 2019–2024, deltagartillfällen (7–25 år*) fördelade på samtliga specialidrottsförbund (SF), Fotbollförbundet och samtliga SF exklusive fotboll

* För deltagare med funktionsnedsättning finns ingen övre åldersgräns.

*Källa: RF/LOK-stöd*

Fotbollens exceptionella ökning sedan 2019 motiverar att vi studerar dess statistik mer ingående. I figur 2.1.3.5 redovisas fördelningen av fotbollens andel av samtliga deltagartillfällen i barn- och ungdomsidrotten över tid (2014, 2019 och 2024) för barn och ungdomar (7–12 år och 13–16 år). I samtliga grupper har andelen som spelar fotboll ökat. Mest påfallande är utvecklingen bland pojkar, där åldersgrupperna 7–12 år och 13–16 år ökade med 6 respektive 7 procentenheter mellan 2014 och 2024. Framför allt är statistiken för 2024 anmärkningsvärd. Bland pojkar 7–12 år var över hälften (51 procent) av samtliga organiserade idrottsaktiviteter en fotbollsaktivitet. För pojkar i åldern 13–16 år var dominansen nästan lika stor (47 procent).

**Figur 2.1.3.5** Lokalt aktivitetsstöd 2014, 2019 och 2024 i andel deltagartillfällen för Fotbollförbundet fördelade på kön och åldersgrupper, andel av samtliga i varje kategori (%)

*Källa: RF/LOK-stöd*

Insikten att fotboll haft en explosionsartad tillväxt väcker följdfrågor. Hur kommer det sig att just fotbollen kunnat öka så mycket? Hur ser utvecklingen ut i andra idrotter? Och kanske viktigast av allt: Kan fotbollens framgångar ses som ett tecken på en bredare ökning, eller har dess tillväxt snarare skett på bekostnad av andra idrotter? Frågor av detta slag är svåra att besvara utan fördjupade analyser och forskning. Med denna reservation kompletterar vi bilden med viss statistik om utvecklingen hos övriga idrotter.

**Tabell 2.1.3.6** Lokalt aktivitetsstöd 2024, de elva specialidrottsförbund med flest antal deltagartillfällen (7–25 år*) samt förändring 2019–2024

* För deltagare med funktionsnedsättning finns ingen övre åldersgräns.
** Många lokalföreningar i Friskis & Svettis är medlemmar i Svenska Friidrottsförbundet.
Källa: RF/LOK-stöd

I tabell 2.1.3.6 redovisas antalet registrerade deltagartillfällen i LOK-stödet 2024 för de elva största specialidrottsförbunden samt förändringar mellan 2019 och 2024. Även här synliggörs att fotbollens ökning är exceptionell både i fasta och relativa tal. Som jämförelsemått kan konstateras att enbart fotbollsklubbarnas ökade aktiviteter (närmare 4,7 miljoner deltagartillfällen) är så betydande, att själva ökningen i sig hade blivit den tredje största barn- och ungdomsidrotten i Sverige, om verksamheten utgjort en egen idrott. Endast Innebandyförbundet hade 2024 en verksamhet som totalt sett var större än Fotbollförbundets ökning sedan 2019.

Bland de tio näst största idrotterna finns både positiva och negativa förändringar. Idrotterna handboll och basket redovisar en tillväxt på 8 respektive 9 procent. Andra idrotter redovisar lägre aktivitet i sin barn- och ungdomsverksamhet 2024 än 2019. Störst minskning redovisas i friidrott (-26 procent) följt av ridsport (-11 procent). Totalt sett redovisar de tio näst största idrotterna en negativ utveckling: en minskning på närmare 325 000 deltagartillfällen (motsvarande drygt -1 procent).

I figur 2.1.3.6 redovisas utvecklingen för samtliga specialidrottsförbund över en tioårsperiod.

**Figur 2.1.3.6** Lokalt aktivitetsstöd 2014–2024, andel deltagartillfällen (7–25 år*) fördelade på Fotbollförbundet, de tio näst största specialidrottsförbunden (SF) och övriga 59–61 SF

* För deltagare med funktionsnedsättning finns ingen övre åldersgräns.
Källa: RF/LOK-stöd

Figur 2.1.3.6 visar att fotbollens andel av det totala antalet deltagartillfällen under 2014–2024 ökat från 36 till 41 procent. Under samma period har de tio näst största förbundens gemensamma andel minskat från 48 till 44 procent. Övriga mindre idrotter har haft en relativt stabil andel, mellan 15 och 17 procent. Detta indikerar att den största barn- och ungdomsidrotten i Sverige under det senaste decenniet har gått från ”störst” till ”ännu större” samt att ökningen skett på bekostnad av de övriga stora idrotterna. Det finns inga tecken på att fotbollen utgjort ett draglok för andra idrotter.

Förändringar i aktivitetsnivåer för personer med funktionsnedsättning

I tabell 2.1.3.7 särredovisas LOK-stödet (deltagartillfällen) för utövare med funktionsnedsättning. I Riksidrottsförbundet organiserar Svenska Parasportförbundet och Sveriges Paralympiska Kommitté (Parasport Sverige) idrott för personer med rörelse-, syn- eller intellektuell funktionsnedsättning. Svenska Dövidrottsförbundet organiserar på motsvarande sätt idrott för personer med hörselnedsättning. Även andra specialidrottsförbund bedriver idrott för utövare med funktionsnedsättning (”Övriga” i tabellen).

Enligt de regler för LOK-stöd som gällde till och med juni 2025 beviljades bidrag för barn och ungdomar i åldern 7–25 år (1 juli 2025 sänktes åldern från 7 till 6 år). För personer med funktionsnedsättningar saknas emellertid övre åldersgräns. Denna statistik ska tolkas med viss försiktighet, då ekonomiska incitament för registrering av utövare med funktionsnedsättning i utpekat åldersspann saknas.

Av tabellen 2.1.3.7 framgår att antalet deltagartillfällen generellt sett minskade under 2020 och 2021 jämfört med 2019. Sammantaget minskade antalet deltagartillfällen i Svenska Parasportförbundet med 62 procent mellan 2019 och 2021. Nedgången synliggör att utövare med funktionsnedsättning drabbades särskilt hårt av coronapandemin och medföljande samhällsrestriktioner. Av tabellen framgår även att antalet deltagartillfällen för utövare med funktionsnedsättning ökade 2022. Ökningen fortsatte 2023 och 2024, vilket tyder på en god återstart. Det återstår likväl en bit till de nivåer som gällde före pandemin, undantaget Svenska Dövidrottsförbundet som i stället ökade något. För Svenska Parasportförbundet var antalet deltagartillfällen 25 procent lägre för 2024 än för 2019. Det ska emellertid tilläggas att idrottsrörelsen genomgår en ansvarsförflyttning vad gäller personer med funktionsnedsättning, med innebörden att många av Svenska Parasportförbundets idrotter och utövare inkluderas i andra specialidrottsförbund. Detta medför en naturlig minskning av deltagartillfällen för förbundet.

**Tabell 2.1.3.7** Lokalt aktivitetsstöd 2019–2024, deltagartillfällen för utövare med funktionsnedsättning*

* För deltagare med funktionsnedsättning finns ingen övre åldersgräns. Deltagare i verksamhet arrangerad av förening ansluten till Svenska Parasportförbundet och Svenska Dövidrottsförbundet omfattas alltid av begreppet deltagare med funktionsnedsättning.

*Källa: RF/LOK-stöd*

Indikator 1.4 Ideellt ledarskap i idrottsföreningar

Precisering: Antal personer som uppger sig vara ledare i en idrottsförening
Uppgiftslämnare: Riksidrottsförbundet
Källa: Svenska folkets relation till motion och idrott

I detta sammanhang redovisas antalet ideella ledare i svensk idrottsrörelse, baserat på Riksidrottsförbundets enkät Svenska folkets relation till motion och idrott. En samlad bild av det senaste resultatet, från 2023, ges i tabell 2.1.4.1.

**Tabell 2.1.4.1** Uppdrag som ledare, tränare, styrelsemedlem, domare eller funktionär i idrottsförening 2023; skattning av antal personer i riket, uttryckt som andel av kategorin

*Källa: RF/SCB, Svenska folkets relation till motion och idrott (skattade värden)*

Tabell 2.1.4.1 indikerar att 852 000 personer i åldrarna 6–80 år innehade ett ledaruppdrag i en idrottsförening 2023. Vidare framgår att män i större utsträckning än kvinnor verkar ha ledaruppdrag, samt att de allra flesta idrottsledare är vuxna.

**Tabell 2.1.4.2** Uppdrag som ledare, tränare, styrelsemedlem, domare eller funktionär i idrottsförening 2017–2023; skattning av antal personer i riket, uttryckt som andel av kategorin

*Källa: RF/SCB, Svenska folkets relation till motion och idrott (skattade värden); sedan 2019 genomförs undersökningen vartannat år)*

I tabell 2.1.4.2 redovisas ledaruppdrag för perioden 2017–2023. Studien genomförs sedan 2019 endast vartannat år, med följden att statistik inte samlats in för 2020, 2022 och 2024. Siffrorna visar små variationer över tid, med ett totalt antal ledaruppdrag på 700 000–900 000, vilket motsvarar 8–10 procent av befolkningen. Statistiken måste dock tolkas med försiktighet, eftersom den baseras på skattade värden.

Ytterligare information om barn- och ungdomsidrottens ledare ges i LOK- stödsstatistiken. Ledarstöd ges till ledarledda aktiviteter. Tabell 2.1.4.3 visar antal ledartillfällen, jämte andel kvinnor och män. Under 2024 registrerades närmare 13 miljoner ledartillfällen. Som för LOK-stödet generellt kan en minskning till följd av coronapandemin ses för både 2020 och 2021, jämfört med 2019, samt en uppgång för 2022. Uppgången fortsätter under 2023 och 2024 och når då ett högre antal än 2019. Vad gäller könsperspektivet bekräftas bilden från enkäten Svenska folkets relation till motion och idrott – fler män än kvinnor är ledare. Cirka två tredjedelar av de registrerade ledartillfällena inom barn- och ungdomsidrotten utfördes av män.

**Tabell 2.1.4.3** Lokalt aktivitetsstöd 2019–2024, ledartillfällen

*Källa: RF/LOK-stöd*

Indikator 1.5 Specialidrottsförbundens beroende av statligt stöd

Precisering: Det statliga stödets storlek och andel av specialidrottsförbundens samlade intäkter
Uppgiftslämnare: Riksidrottsförbundet
Källa: Specialidrottsförbundens årsredovisningar

En indikation på specialidrottsförbundens beroende av offentliga medel går att få genom att ställa statens stöd i relation till samlade intäkter.

Figur 2.1.5.1 redovisar hur statens ekonomiska stöd till idrotten fördelas till olika delar av idrottsrörelsen via Riksidrottsförbundet. Drygt 2 miljarder fördelades 2024. Störst andel gick till lokala idrottsföreningar samt specialidrottsförbunden. Pengar riktades även till RF/SISU:s centrala kansli, idrottsrörelsens regionala distrikt (RF- SISU distrikt), övrig verksamhet och andra organisationer.

**Figur 2.1.5.1** Fördelning av statsanslaget* via Riksidrottsförbundet 2024 RF = Riksidrottsförbundet, SF = specialidrottsförbund, IF = idrottsförening

* Drygt 2 miljarder.
** Inkluderar visst projektstöd till idrottsföreningar.
*** OS/Paralympics, riksidrottsgymnasier (RIG), Centrum för idrottsforskning m.fl.

*Källa: RF*

Drygt 860 miljoner kronor fördelades till specialidrottsförbunden i stöd 2024. Figur 2.1.5.2 visar fördelningen av stödet. Förbunden kan få ordinarie bidrag i form av organisations-, verksamhets- och projektstöd. Verksamhetsstödet är i sin tur uppdelat på barn- och ungdomsidrott, elitidrott, vuxenidrott samt idrott för personer med funktionsnedsättning. Totalt sett utgick knappt 45 procent av det statliga bidraget till förbunden i form av olika verksamhetsstöd. Av de 72 specialidrottsförbunden erhöll 66 verksamhetsstöd för barn- och ungdomsidrott, 42 för elitidrott (se tabell 2.5.3.1), 67 för vuxenidrott och 33 för idrott för personer med funktionsnedsättning. Utöver ordinarie bidrag fördelades även särskilda stöd till specialidrottsförbunden. Här ingår medel för insatser inför införandet av Fritidskortet för barn och unga, vilka förbunden använt till ledarstöd, stöd för segregerade områden, idrott för personer med funktionsnedsättning och skolsamverkan.

**Figur 2.1.5.2** Fördelning av statligt stöd* till specialidrottsförbunden 2024 * Cirka 860 miljoner kronor.

** Inklusive uppdragsersättning (Korpen 9,4 miljoner, Dövidrott 1,1 miljoner och Parasport 22,6 miljoner, varav 20 miljoner som ersättning för deltagande i Paralympics).
*** Inklusive skolsamverkan.
**** Inklusive idrott för äldre (65+).
***** Projekt: Verksamhetsinriktning, internationellt utvecklingsarbete, internationella evenemang, anläggning samverkan och samgående.
****** Särskilda stöd: Idrottsklivet (34,6 miljoner kronor), Återstart (7,6 miljoner kronor) och Fritidskortet (67, 8 miljoner kronor).

*Källa: RF*

I tabell 2.1.5.1 redovisas förbundens totala statsbidrag via Riksidrottsförbundet, samt deras totala omsättning. Måttet ”bidragsgrad” visar därefter statsbidragets andel av förbundens samlade ekonomi.

**Tabell 2.1.5.1** Specialidrottsförbundens bidragsberoende 2024, totalt statsbidrag samt omsättning

*Cricketförbundet och Taekwondoförbundet erhöll anpassat stöd på grund av värdegrundsavvikelser.
** Förbund med brutet räkenskapsår, redovisningen avser då 2024–2025.
*** Förbund som erhållit stöd för samgående (inte med varandra). Förbundet för amerikansk fotboll, flaggfotboll och landhockey.
**** Många lokalföreningar i Friskis & Svettis är medlemmar i Friidrottsförbundet.
***** Bidraget innefattar 20 miljoner för deltagande i Paralympics. Förbundet består av Svenska Parasportförbundet och Sveriges Paralympiska Kommitté (Parasport Sverige).

*Källa: RF/Specialidrottsförbunden*

Under 2024 uppgick förbundens totala statsbidrag till drygt 863 miljoner kronor. Samtidigt hade de en total omsättning på drygt 2 791 miljoner, motsvarande en bidragsgrad på totalt 31 procent (medianvärde: 54 procent).

En jämförelse med 2023 visar att statsanslaget till specialidrottsförbunden 2024 minskade med 177 miljoner kronor. Minskningen kan delvis förklaras av att en del av anslaget till förbunden 2023 bestod av de särskilda stöd till följd av coronapandemin, som idrottsrörelsen erhållit tidigare. För en majoritet av förbunden minskade statsanslaget, men för några av dem ökade det. Störst ökning i kronor fick Svenska Parasportförbundet,⁶ Svenska Padelförbundet och Svenska Cheerleading med närmare 1,3 till drygt 2,9 miljoner. För 26 förbund minskade anslaget i stället med 20 procent eller mer.

I tabell 2.1.5.2 redovisas utvecklingen under perioden 2014–2024. Tabellen visar att specialidrottsförbundens samlade tilldelning av statsbidrag under denna tioårsperiod uppgick till 8 136 miljoner kronor. Högst var tilldelningen under åren 2022–2023, vilket sammanhänger med att idrottsrörelsen tilldelades extra anslag under dessa år för att mildra de negativa ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin (se figur 1.1). Över tid har anslaget ökat med drygt 86 procent: från 463 miljoner kronor 2014 till 863 miljoner kronor 2024. Samtidigt har emellertid även förbundens övriga intäkter ökat från cirka 1,7 miljarder kronor 2014 till 2,8 miljarder år 2024.

**Tabell 2.1.5.2** Specialidrottsförbundens statsbidrag, omsättning och bidragsgrad 2014– 2024 (miljoner kronor)

*Källa: RF/Specialidrottsförbunden*

Indikator 1.6 Specialidrottsförbundens marknadsintäkter

Precisering: Specialidrottsförbundens totala omsättning
Uppgiftslämnare: Riksidrottsförbundet
Källa: Specialidrottsförbundens årsredovisningar

Föregående indikator 1.5 visar att specialidrottsförbunden i stor utsträckning finansierar sin verksamhet med offentliga medel. För många förbund utgör likväl även kommersiella intäkter en viktig inkomstkälla. Tyvärr saknas detaljerad kunskap om förbundens resurser via marknaden i form av reklamavtal, sponsring, medieintäkter med mera. Ett sätt att åtminstone försöka spegla förbundens marknadsintäkter, är att analysera deras totala omsättning exklusive statsbidrag. I tabell 2.1.6.1 redovisas de förbund som 2024 redovisade störst intäkter vid sidan av statens stöd.

**Tabell 2.1.6.1** Specialidrottsförbund med högst omsättning 2024 (kronor)

* Förbund med brutet räkenskapsår, redovisningen avser då 2024–2025.
** Många lokalföreningar i Friskis & Svettis är medlemmar i Svenska Friidrottsförbundet.
Källa: RF/Specialidrottsförbunden

Vid en jämförelse av förbundens omsättning exklusive statsbidrag utmärker sig Svenska Fotbollförbundet med störst belopp, drygt 705 miljoner kronor. Därefter följer Svenska Golfförbundet och Svenska Ishockeyförbundet (närmare 136 respektive drygt 128 miljoner kronor). En jämförelse med tidigare mätningar visar att dessa tre regelbundet återfinns som förbund med hög omsättning (exklusive statsbidrag) relativt andra specialidrottsförbund. I andra änden av spektrumet kan nämnas att 12 av Riksidrottsförbundets specialidrottsförbund redovisade en omsättning exklusive statsbidrag på under 1 miljon kronor.

Tabell 2.1.6.1 kan ses som en grov indikator på specialidrottsförbund med stora marknadsintäkter. Det är dock viktigt att inte dra alltför långtgående slutsatser av uppgifterna avseende specialidrottsförbundens samlade ekonomi, och deras beroendeförhållande till stat, marknad och civilsamhälle.

Först och främst kan förbundens inkomstkällor vara av många och skilda slag. Ett exempel är Svenska Golfförbundet, vars enskilt största intäktskälla är medlemsavgifter. Att ett förbund har hög omsättning innebär alltså inte med själv- klarhet att dessa intäkter kommer från sponsorer och medier.

Ett ytterligare skäl till att iaktta viss försiktighet är att vissa förbund valt att förlägga sina kommersiella aktiviteter i särskilda aktiebolag. Dessa marknadsintäkter redovisas inte alltid inom ramen för moderförbundet. Exempelvis har Svenska Skidförbundet placerat stora delar av sin verksamhet, däribland landslagsverksamhet, marknadsföring samt nationella och internationella tävlingar, i det helägda dotter- bolaget Ski Team Sweden AB.

Självklart kan även förbundens omsättning variera kraftigt mellan olika år, beroende på diverse internationella tävlingsevenemang. Slutligen tillkommer de felkällor som kan uppstå till följd av att förbunden har olika verksamhetsår, och därmed inte alltid redovisar sina bidrag och andra intäktskällor på ett likartat sätt. Mer entydiga slutsatser om specialidrottsförbundens ekonomi och existensvillkor förutsätter alltså kompletterande och fördjupade forskningsinsatser.

Med dessa reservationer har ändå förbundens sammanlagda omsättning ökat markant under 2000-talet. I figur 2.1.6.1 redovisas utvecklingen sedan 2004. Resultatet visar en påfallande kraftig ökning: från drygt 1,4 miljarder kronor 2004 till närmare 2,8 miljarder kronor 2024.

**Figur 2.1.6.1** Specialidrottsförbundens totala omsättning 2004–2024 (miljoner kronor) Källa: RF/Specialidrottsförbunden

Empiriska tendenser Målområde 1:

Redovisningen av Målområde 1 är en ständig påminnelse om att idrottsrörelsen är en av landets största frivilligrörelser. Uppskattningsvis 3,1 miljoner människor är i dag medlemmar i en idrottsförening. Bland medlemmarna återfinns både unga och gamla; kvinnor och män. Det finns därför fog för påståendet att idrottsrörelsen är en frivilligt organiserad fritidsverksamhet som engagerar och aktiverar en stor del av den svenska befolkningen.

Barn- och ungdomsidrotten minskade kraftigt under pandemiåren 2020 och 2021. År 2022 vände denna utveckling och 2024 uppnåddes till och med en toppnotering avseende LOK-stödsberättigade deltagartillfällen. En ingående analys av utvecklingen visar att en idrott – fotboll – i praktiken står för hela ökningen, medan förändringar i övriga idrotter är förhållande marginella och tar ut varandra. Fotbollens ökning mellan 2019–2024 är så stor att den i sig skulle blivit den tredje största barn- och ungdomsidrotten om den utgjort en egen idrott. Dominansen är särskilt tydlig bland pojkar 7–12 år, där fotboll svarade för över hälften (51 procent) av samtliga deltagartillfällen. Fotbollförbundets andel av det totala antalet deltagartillfällen under 2014–2024 ökade från 36 till 41 procent, de tio näst största förbundens minskade samtidigt från 48 till 44 procent medan övriga idrotters andel var relativt oförändrad. Detta indikerar att fotbollen som största barn- och ungdomsidrott gått från ”störst” till ”ännu större”, och att ökningen skett på bekostnad av övriga stora idrotter.

Personer med funktionsnedsättning tillhörde i stor utsträckning olika riskgrupper för covid-19, med följden att de drabbades särskilt hårt av pandemin och de påföljande samhällsrestriktionerna. Sedan 2022 visar LOK-stödsstatistiken att en återstartsprocess påbörjats. Ökningen har fortsatt under 2023 och 2024. Nivåerna är dock alltjämt lägre än före pandemin.

Vad gäller ideellt ledarskap indikerar Målområde 1 att uppskattningsvis omkring 850 000 personer i åldern 6–80 innehade ett uppdrag som ledare, tränare, styrelsemedlem, domare eller funktionär i en idrottsförening 2023. Vidare framgår att de allra flesta idrottsledare är vuxna och att män i större utsträckning än kvinnor har ledaruppdrag. Information från LOK-stödsstatistiken gällande barn- och ungdomsidrottens ledare bekräftar denna skillnad mellan kvinnor och män.

Målområdet visar vidare att idrottsrörelsen består av både stora och små idrotter. Tre idrotter utmärker sig i kraft av sin storlek: fotboll redovisar drygt 1,7 miljoner medlemmar, medan friidrott och golf uppger ett medlemsbestånd på drygt 700 000 respektive drygt 550 000 medlemmar. Därutöver finns ytterligare 13 förbund med medlemstal över 100 000. Dessa sammanlagt 16 förbund samlar närmare 80 procent av Riksidrottsförbundets totala medlemskår. Det kan jämföras med att 27 av Riksidrottsförbundets 72 medlemsförbund har färre än 15 000 medlemmar vardera. Sett över tid har polariseringen mellan stora och små förbund snarare ökat än minskat.

Motsvarande skillnader visar sig även i förbundens ekonomiska redogörelser; medan vissa förbund har stora marknadsintäkter, finns andra som nästan uteslutande finansierar sin verksamhet via offentligt stöd.

Under perioden 2014–2024 har det statliga stödet till specialidrottsförbunden höjts från 463 till 863 miljoner kronor, motsvarande en ökning på 86 procent. Parallellt har förbundens sammanlagda omsättning ökat från 1 704 miljoner 2014 till 2 791 miljoner 2024.

3. Vamstad, J. (2025). ”Idealitet i idrottsrörelsen då och nu”. I Centrum för idrottsforskning (Red.), Jag ställer upp! Rapport 2025:3.

4. https://www.rf.se/nyhetsarkiv/pressmeddelanden/2025-11-05-ny-statistik-ger-fordjupad-bild-av-svensk-barn–och- ungdomsidrott.

5. https://www.rf.se/download/18.5adfcaf19a3a1017d775a4e/1762242425259/Underlag20120Deltagande.pdf.

6 Bidraget 2024 innefattar 20 miljoner för deltagande i Paralympics. Förbundet består av Svenska Parasportförbundet och Sveriges Paralympiska Kommitté (Parasport Sverige).