Målområde 5: Idrotters internationella konkurrenskraft

Målområde 5: Idrotters internationella konkurrenskraft

Målområdet behandlar frågan om i vilken mån svensk idrott på elitnivå kan hävda sig i internationella sammanhang.

I Målområde 5 ingår sammanlagt fem indikatorer. Dessa omfattar en rad skilda aktiviteter och prestationer på elitidrottens område, från medaljer i internationella idrottstävlingar till antalet studenter vid landets riksidrottsgymnasier (RIG).

Under 2023 hade Centrum för idrottsforskning i uppdrag av regeringen att analysera den svenska elitidrottens hållbarhet och konkurrenskraft. Resultatet publicerades våren 2024 i flera rapporter, däribland antologin Svensk elitidrott vid ett vägskäl: En analys av framtiden för det svenska elitidrottssystemet. I rapporterna, som kan laddas ned från vår webbplats, ger forskare och experter ny kunskap och viktiga perspektiv på svensk elitidrotts förutsättningar och aktuella utmaningar.

Uppgifter om svenska elitaktiva 2024

Totalt sett redovisade landets specialidrottsförbund¹¹ 2 814 elitaktiva, det vill säga idrottare på seniornivå som tillhör en landslagstrupp, 2024. Antalet ledare och tränare för landslagsverksamhet uppgick till 1 079 personer. Den könsmässiga fördelningen bland de elitaktiva var relativt jämn, med 53 procent män och 47 procent kvinnor. Bland ledare och tränare på landslagsnivå var däremot männen i majoritet: 67 procent män mot 33 procent kvinnor (se tabell 2.5.1). Uppgifterna bygger delvis på förbundens skattningar. Angivna antal aktiva kvinnor respektive män bygger exempelvis på frågan ”Hur många aktiva har en normal landslagstrupp?”.

I tabell 2.5.2 redovisas könsfördelningen hos elitaktiva i de 64¹² specialidrottsförbund som rapporterade landslagsverksamhet 2024. Resultatet visar att sammanlagt 46 förbund (72 procent) hade en jämställd kår elitaktiva, det vill säga att båda könen uppgick till minst 40 procent. Drygt en femtedel, 14 förbund, var mansdominerade, och 4 (6 procent) kvinnodominerade. I tabellerna 2.5.3 och 2.5.4 redovisas påföljande fördelningen av elitaktiva kvinnor och män i icke jämställda förbund.

Indikator 5.1 Medaljer i internationella mästerskap

Precisering: Antal erhållna medaljer i internationella mästerskap
Uppgiftslämnare: Riksidrottsförbundet, Sveriges Olympiska Kommitté, Svenska Parasportförbundet och Sveriges Paralympiska Kommitté
Källa: Specialidrottsförbunden, Sveriges Olympiska Kommitté, Svenska Parasportförbundet och Sveriges Paralympiska Kommitté

I indikator 5.1 redovisas svenska idrottsprestationer i internationella mästerskap. Enligt uppgifter från Riksidrottsförbundet deltog 124 landslagstrupper i ett VM eller motsvarande mästerskap under 2024.¹³ Resultatet blev 169 medaljer, varav 56 guld, 59 silver och 54 brons (se tabell 2.5.1.1). En jämförelse över tid visar en kraftig nedgång 2020, vilket framför allt förklaras av den timeout av internationella idrottsmästerskap som då uppstod på grund av coronapandemin. Under 2021 återupptogs successivt den internationella tävlingsverksamheten, men sammantaget blev de svenska medaljskördarna lägre än före uppehållet. Mot denna bakgrund kan utvecklingen sedan 2022 betraktas som en återgång till den situation som rådde före pandemin. Under 2024 minskade antalet medaljer dock något jämfört med 2023. Det ska tilläggas att antalet erhållna medaljer alltid varierar över tid och påverkas av svenska landslagstruppers faktiska prestationer, antal mästerskap som genomförs och antal möjligheter att vinna medaljer. Bedömning av den samlade svenska elitidrottens internationella konkurrenskraft, eller utveckling över tid, kan således inte enbart baseras på medaljstatistik.

Flest medaljer 2024 togs av de trupper och förbund som redovisas i tabellerna 2.5.1.2 (landslagstrupper) och 2.5.1.3 (förbund).

Att göra jämförelser mellan idrotters internationella framgångar är alltid vanskligt. Svenska idrottares förutsättningar att ta medaljer i en specifik idrott styrs av många faktorer, såsom det internationella konkurrensläget, hur ofta mästerskapstävlingar anordnas och antalet discipliner och/eller distanser det är möjligt att tävla i. Jämförelser mellan specialidrottsförbund utifrån landslag och individer är dessutom knepiga av många skäl. Vissa förbund har tävlande i lag, andra har individuella tävlande. I vissa idrotter förekommer även att svenska idrottare tävlar utan att alls tillhöra ett landslag i ett förbund. En ytterligare skillnad är att vissa specialidrottsförbund inkluderar parasport inom sin verksamhet, vilket påverkar deras medaljstatistik positivt. Vidare påverkas statistiken av att vissa specialidrottsförbund har separata landslag för män respektive kvinnor, medan andra har en gemensam landslagstrupp. Tabellerna ska inte utläsas som en definitiv rangordning av svenska förbund eller landslag. Att jämföra idrottsprestationer är ett komplext område som kräver eftertanke, och att många och olika faktorer inkluderas i analysen. Med dessa reservationer visar tabellerna 2.5.1.2 och 2.5.1.3 särskilt framgångsrika landslagstrupper och förbund 2024. Ett förbund som i sammanhanget utmärkte sig var Svenska Budo- och Kamsportförbundet, med goda svenska prestationer i ett stort antal idrotter eller grenar.

Centrum för idrottsforskning har länge redovisat antalet svenska placeringar vid de olympiska sommar- och vinterspelen, samt Paralympics. I tabellerna 2.5.1.4 och 2.5.1.5 redovisas svenska prestationer i olympiska spel under perioden 2000–2026.

I tabell 2.5.1.6 redovisas antal svenska deltagare, samt resultat vid paralympiska sommar- respektive vinterspel, under perioden 1988–2026. Tabellen visar att både antalet deltagare och nationer ökat markant sedan 1988 – och därmed även konkurrensen om medaljer. För svenskt vidkommande går denna trend även att utläsa i förlorade positioner i den sammanlagda nationsplaceringen, liksom antalet erhållna medaljer. De paralympiska vinterspelen 2026 var dock positiva sett till prestation.

En jämförelse mellan de senaste sommar- och vinterspelen visar att svenska paralympier tagit flest medaljer under de senare. Jämförelser mellan de båda är dock problematiska, eftersom antalet idrottsgrenar och deltagande nationer är betydligt högre i det paralympiska sommarprogrammet.

Tabell 2.5.1.7 redovisar svenska olympiska och paralympiska idrottsprestationer 2026 fördelade på specialidrottsförbund och gren.

Indikator 5.2 Medaljkapacitet i skilda idrotter (utgått)

Precisering: Antal elitaktiva/lag (medaljpositioner) med kapacitet att ta medalj i OS eller VM, fördelade på kön respektive vinter-/sommaridrott
Uppgiftslämnare: Sveriges Olympiska Kommitté
Källa: Sveriges Olympiska Kommitté

Centrum för idrottsforskning har under perioden 2010–2017 redovisat SOK:s mått på svenska olympiers ”medaljkapacitet”. Måttet är avsett att spegla svenska elitaktivas potential att ta medalj i internationella tävlingssammanhang, och baseras på tidigare genomförda prestationer. Medaljkapacitet anses idrottare ha, som tagit medalj i högsta internationella konkurrens ett flertal gånger under den senaste tvåårsperioden.

År 2017 ändrade SOK sina uppföljningsrutiner, med följden att man inte längre kan redovisa dessa uppgifter.

Indikator 5.3 Kostnader för landslagsverksamhet

Precisering: Specialidrottsförbundens utgifter för landslagsverksamhet, inklusive förberedelse för landslagsverksamhet
Uppgiftslämnare: Riksidrottsförbundet
Källa: Specialidrottsförbunden

I denna indikator redovisas specialidrottsförbundens kostnader för landslags- verksamhet. Uppgifterna ger på flera sätt värdefull information om villkoren i svensk elitidrott. Jämförelser av landslagskostnader över tid kan ge en indikation på om idrottsrörelsens sammanlagda investeringar i elitverksamhet ökar eller minskar. Analyser av landslagskostnader i förhållande till förbundens totala omsättning speglar specialidrottsförbundens olika ekonomiska förutsättningar, liksom deras idrottspolitiska prioriteringar.

Måttet redovisas emellertid med två viktiga förbehåll. För det första kan ett förbunds landslagskostnader inte likställas med en specifik idrotts totala kostnader för elitidrottsaktiviteter. Landslagsverksamhet är en viktig del av elitidrotten, men långtifrån den enda. En mer komplett bild av elitidrottsrelaterade intäkter och utgifter i olika idrotter måste inte minst även inkludera ekonomiska uppgifter från lokala föreningar för exempelvis seriespel i högsta divisioner, eller för förberedelser jämte deltagande i mästerskapstävlingar.

För det andra finansierar specialidrottsförbunden sina elitidrottsutgifter, inklusive landslagskostnader, på många och skilda sätt. För vissa idrotter är statliga bidrag en avgörande finansieringskälla. För andra finansieras verksamheten i stor utsträckning via marknadsintäkter. Jämförelser av specialidrottsförbundens utgifter för landslagsverksamhet måste således ta i beaktande att förbundens totala omsättning ibland kan vara betydligt större än deras statliga bidrag.

År 2024 redovisade Riksidrottsförbundets specialidrottsförbund en total omsättning på 2 791 miljoner kronor. Samma år redovisade förbunden kostnader för sina landslag på drygt 831 miljoner kronor.¹⁴ Det motsvarar 30 procent av den totala omsättningen.

I tabell 2.5.3.1 redovisas samtliga specialidrottsförbunds landslagskostnader 2024. Tabellen bekräftar att förbundens kostnader är mycket ojämnt fördelade. Högst utgifter hade Svenska Fotbollförbundet, med drygt 228 miljoner kronor. Lägst utgifter redovisade Svenska Castingförbundet, med 282 000 kronor. Trots låga landslagskostnader var det senare förbundet ett av de mest framgångsrika i antalet erhållna medaljer (jfr tabell 2.5.1.3).

Tabell 2.5.3.1 visar också det verksamhetsstöd specialidrottsförbunden erhållit för elitidrott via Riksidrottsförbundet. Högst stöd erhöll Svenska Skidförbundet, följt av Svenska Parasportförbundet och Svenska Ridsportförbundet. Tjugofyra förbund beviljades inget verksamhetsstöd för elitidrott 2024. Totalt uppgick bidraget till drygt 90 miljoner kronor. Beloppet kan jämföras med de totala kostnaderna för landslagsverksamhet, som uppgick till närmare 831 miljoner kronor.

Slutligen visar tabell 2.5.3.1 även specialidrottsförbundens kostnader för landslag i relation till deras totala omsättning. För sex förbund utgjorde landslagskostnaderna mer än hälften av den totala omsättningen. Två förbund, Svenska Skidförbundet och Svenska Skidskytteförbundet, redovisade andelar överstigande 100 procent. Detta beror på att förbunden har en så kallad koncernstruktur. Som exempel har Svenska Skidförbundet placerat stora delar av sin verksamhet, däribland landslagsverksamhet, marknadsföring samt nationella och internationella tävlingar, i det helägda dotterbolaget Ski Team Sweden AB. För hälften av förbunden var emellertid andelen landslagskostnader i relation till den totala omsättningen 25 procent eller mindre.

Ytterligare ett sätt att åskådliggöra de stora skillnaderna i specialidrottsförbundens landslagskostnader är att gruppera förbunden i olika utgiftskategorier. Resultatet visas i tabell 2.5.3.2. Av tabellen framgår att de 14 förbunden med störst landslagskostnader svarade för 77 procent av utgifterna för samtliga 66 förbund, som redovisat kostnader för landslagsverksamhet. Dessa 14 förbund hade en sammantagen landslagskostnad på närmare 638 miljoner kronor. Den stora majoriteten förbund hade dock betydligt lägre utgifter. Hela 40 förbund redovisade landslagsutgifter understigande fem miljoner kronor. De sistnämnda svarade för 11 procent av specialidrottsförbundens totala landslagskostnader.

Slutligen redovisas även landslagskostnadernas utveckling över tid. Som framgår av tabell 2.5.3.3 minskade förbundens samlade kostnader för landslagsaktiviteter kraftigt 2020, jämfört med åren strax före pandemin. Den närmast kontinuerliga ökningen av landslagskostnader under det senaste decenniet bröts då tvärt. Åren 2021–2024 ökade åter landslagskostnaderna successivt. De överskred då även kostnaderna för 2019, vilket gör att den kontinuerliga ökningen åter framträder. Generella mönster är alltså att den totala omsättningen i svensk idrott ökat kraftigt under det senaste decenniet, och att elitidrottens andel av förbundens kostnader förblivit cirka en tredjedel.

Indikator 5.4 Deltagare i talangutvecklingsverksamhet (utgått)

Precisering: Antal deltagare i förbundsövergripande elitsatsningar
Uppgiftslämnare: Sveriges Olympiska Kommitté
Källa: Sveriges Olympiska Kommittés topp- och talangprogram

Indikator 5.4 skapades ursprungligen för att redovisa antal deltagare i förbundsövergripande elitsatsningar. Indikatorn tillkom mot bakgrund av den samlade och fleråriga elitsatsning som inrättades 2009 och pågick fram till 2012. Efter 2012 har indikator 5.4 i stället baserats på antalet deltagare i SOK:s topp- och talangprogram. Eftersom detta program i dag helt och hållet finansieras av privata medel, ingår verksamheten inte längre i det statligt finansierade idrottsstöd Centrum för idrottsforsknings indikatorer avser att följa.

Indikator 5.5 Specialidrott i gymnasieskolan

Precisering: Antal flickor och pojkar vid riksrekryterande idrottsgymnasier (RIG)
Uppgiftslämnare: Riksidrottsförbundet
Källa: Riksidrottsförbundet

För ungdomar på hög idrottslig nivå finns inom ramen för RIG möjlighet att kombinera gymnasiestudier med en elitsatsning. Systemet är utformat så att studenterna läser ett nationellt gymnasieprogram, och utnyttjar studiemomentet Individuellt tillval för sin specialidrott. I tabell 2.5.5.1 redovisas RIG:s dimensionering under perioden 2014–2026, fördelad på treårsperioder.

Enligt Riksidrottsförbundet ska specialidrottsförbunden fördela sina platser enligt principen att det underrepresenterade könet ska uppgå till minst 40 procent.

Empiriska tendenser Målområde 5:

Målområde 5 redovisar statistik om svensk elitidrotts möjlighet att konkurrera om medaljer i internationella sammanhang. Under 2024 bärgades totalt 169 medaljer, varav 56 guld, 59 silver och 54 brons, av svenska landslagstrupper under VM eller motsvarande. Svenska Budo- och Kampsportsförbundet stod för 43 av dessa, följt av Svenska Castingförbundet och Svenska Orienteringsförbundet med 19 respektive 15 medaljer.

Vid vinter-OS 2026 tog Sverige 8 guld, 6 silver och 4 brons. Sammantaget var detta Sveriges mest framgångsrika vinterspel, i nivå med 2022 men med fler silver. I de paralympiska vinterspelen 2026 tog Sverige 3 guld- och 4 bronsmedaljer. Sett till nationsplacering är detta den bästa svenska prestationen i ett paralympiskt vinterspel sedan 1994. De svenska damerna stod för majoriteten av de olympiska och paralympiska medaljerna.

Specialidrottsförbundens samlade kostnader för landslagsaktiviteter var närmare 831 miljoner 2024. Kostnaderna har generellt sett ökat kontinuerligt under det senaste decenniet, med undantag för under coronapandemin.

Slutligen visar statistiken att förbundens kostnader för landslagsverksamhet varierar kraftigt. De tre förbunden med högst landslagskostnader svarar för närmare 50 procent av de totala utgifterna för de 66 förbund som redovisat sådana utgifter. Parallellt redovisar 40 förbund sammanlagda landslagskostnader på under fem miljoner kronor vardera.

11. Av de totalt 72 specialidrottsförbunden har 67 landslagsverksamhet. Det är Akademiska idrottsförbundet, Isseglarförbundet, Korpen, Skolidrottsförbundet och Varpaförbundet som saknar sådan. Underlag har inte inkommit från Islandshästförbundet och Taekwondoförbundet. E sportförbundet har angivit både noll män och kvinnor och saknas därför i sammanställningen.

12. E-sportförbundet har angivit både noll män och kvinnor. Förbundet saknas därför i sammanställningen och andelen är beräknad på 64 förbund.

13. Av de totalt 72 specialidrottsförbunden har 67 landslagsverksamhet. Det är Akademiska idrottsförbundet, Isseglarförbundet, Korpen, Skolidrottsförbundet och Varpaförbundet som saknar sådan. Underlag har inte inkommit från Islandshästförbundet och Taekwondoförbundet.

14. Av de totalt 72 specialidrottsförbunden har 67 landslagsverksamhet. Det är Akademiska idrottsförbundet, Isseglarförbundet, Korpen, Skolidrottsförbundet och Varpaförbundet som saknar sådan. Underlag har inte inkommit från Taekwondoförbundet.

Statens stöd till idrotten – uppföljning 2025