Ungas deltagande i föreningsidrott skiljer sig mellan olika samhällsgrupper. Bakgrund, familjesituation, bostadsort och föräldrarnas inkomst och utbildningsnivå har stor betydelse.
Socioekonomi och bakgrund
Stora idrottsskillnader mellan bostadsområden
Figuren visar att områden med stora socioekonomiska utmaningar har störst underskott av unga i föreningsidrotten. Underskottet består, men är något mindre, i områdestyp 2 och 3. Områden med goda, respektive mycket goda, socioekonomiska förutsättningar (områdestyper 4 och 5) har fler LOK-stödsregistrerade unga än förväntat. Skillnaderna gäller båda könen, men är särskilt tydliga för flickor. I områden med stora socioekonomiska utmaningar (områdestyp 1) är underskottet av LOK-stödsregistrerade flickor 55 procent. I områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar är situationen den rakt omvända: där överstiger föreningsidrottandet bland flickor det förväntade värdet med 36 procent.
Mönstret är entydigt: ju bättre socioekonomiska förutsättningar som råder i ett bostadsområde, desto fler unga deltar i organiserad föreningsidrott.
Ta del av Riksidrottsförbundets statistik om barn och ungdomars föreningsidrottande i olika stadsdelar/områden.
Se andelen idrottande barn i ditt bostadsområde med SVT:s sökverktyg.
Läs mer om ungas idrottsaktivitet under Idrott per kommun och distrikt.
Bakgrund och utbildningsnivå påverkar ungas idrottande
Barn och ungdomar med utländsk bakgrund tenderar att föreningsidrotta i lägre grad än jämnåriga med svensk bakgrund. Detsamma gäller unga boende i glesbygd. Barn till högutbildade föräldrar deltar i högre grad än andra barn och ugdomar föreningsidrotten.
Hög inkomst – mer föreningsidrott för barnen
Barn till föräldrar med höga inkomster föreningsidrottar i högre utsträckning än barn i hushåll med lägre inkomster.