Start / Statistik / Elitidrott / OS och VM
OS och VM
Att räkna medaljer och topplaceringar i mästerskap är ett sätt att följa utvecklingen inom svensk elitidrott. Här hittar du statistik från de senaste årens stora internationella tävlingar, med fokus på OS.
Sverige tar flest medaljer i mindre idrotter
Senaste uppdaterad: 2026-01-14
Antal svenska medaljer vid VM eller motsvarande mästerskap 2014–2024. Medaljer i OS och Paralympics ingår inte i statistiken.
Källa: Riksidrottsförbundet
| Förbund | Landslag (gren) | Medaljer |
|---|---|---|
| Castingförbundet | Flugkastning | 19 |
| Budo- och Kampsportsförbundet | Armbrytning | 13 |
| Budo- och Kampsportsförbundet | MMA | 9 |
| Orienteringsförbundet | Skidorientering | 9 |
| Budo- och Kampsportsförbundet | Kempo | 7 |
| Styrkelyftförbundet | Klassik styrkelyft | 7 |
| Friidrottsförbundet | Parafriidrott | 6 |
| Orienteringsförbundet | Orienteringslöpning | 6 |
Inga resultat hittades.
Sverige har ofta internationella framgångar i små och resurssvaga idrotter som får lite uppmärksamhet. År 2024 tog landslaget i flugkastning (Castingförbundet) flest medaljer, 19 stycken. Totalt tog Sverige 169 medaljer det året.
Hur väl svenska idrottare lyckas i internationella mästerskap varierar stort mellan åren. Det är inte bara idrottarnas prestationer som avgör medaljutfallet. Även vilka tävlingar som arrangeras under ett visst år spelar stor roll. Vissa idrotter har årliga mästerskap, medan andra avgörs betydligt mer sällan. Under pandemiåret 2020 genomfördes mycket få internationella mästerskap, vilket också påverkade den totala medaljskörden.
Rekordmånga svenska OS-medaljer i Milano-Cortina 2026
Senaste uppdaterad: 2026-03-02
Medaljligan vid vinter-OS i Milano-Cortina 2026.
Källa: Internationella Olympiska Kommittén (IOK)
| Aktiv | Gren | Förbund |
|---|---|---|
| Frida Karlsson | Längdskidor (skiathlon) | Skidförbundet |
| Frida Karlsson | Längdskidor 10 km (fristil) | Skidförbundet |
| Linn Svanh | Längdskidor (sprint, klassisk stil) | Skidförbundet |
| Maja Dahlqvist och Jonna Sundling | Längdskidor (sprintstafett, fristil) | Skidförbundet |
| Ebba Andersson | Längdskidor 50 km (klassisk stil) | Skidförbundet |
| Isabella Wranå och Rasmus Wranå | Curling (mixeddubbel) | Curling |
| Anna Hasselborg, Sara McManus, Agnes Knochenhauer, Sofia | Curling Scharback och Johanna Heldin | Curling |
| Martin Ponsiluoma | Skidskytte 12,5 km (jaktstart) | Skidskytte |
Inga resultat hittades.
I vinter-OS i Milano-Cortina 2026 kom Sverige på tionde plats bland 93 tävlande nationer, sett till antalet medaljer. Svenska idrottare tog totalt 18 stycken. Grannlandet Norge toppade medaljligan med hela 41 medaljer. De kvinnliga längdskidåkarna stod för en stor del av Sveriges totala medaljskörd i Milano-Cortina 2026, varav fem guld.
Många svenska medaljer i vinter-OS – men långt efter Norge
Senaste uppdaterad: 2026-03-02
Antal guld-, silver- och bronsmedaljer samt medaljer totalt vid vinter-OS i Milano-Cortina 2026. Resultat för Finland, Norge och Sverige.
Källa: Storm, R. m.fl. Swedish elite sport – External evaluation
| År | Danmark | Finland | Norge | Sverige |
|---|---|---|---|---|
| 1924 Chamonix | 0 | 11 | 17 | 2 |
| 1928 St Moritz | 0 | 4 | 15 | 5 |
| 1932 Lake Placid | 0 | 3 | 10 | 3 |
| 1936 Garmisch Partenkirchen | 0 | 6 | 15 | 7 |
| 1948 St Moritz | 0 | 6 | 10 | 10 |
| 1952 Oslo | 0 | 9 | 16 | 4 |
| 1956 Cortina | 0 | 7 | 4 | 10 |
| 1960 Squaw Valley | 0 | 8 | 6 | 7 |
| 1964 Innsbruck | 0 | 10 | 15 | 7 |
| 1968 Grenoble | 0 | 5 | 14 | 8 |
| 1972 Sapporo | 0 | 5 | 12 | 4 |
| 1976 Innsbruck | 0 | 7 | 7 | 2 |
| 1980 Lake Placid | 0 | 9 | 10 | 4 |
| 1984 Sarajevo | 0 | 13 | 9 | 8 |
| 1988 Calgary | 0 | 7 | 5 | 6 |
| 1992 Albertville | 0 | 7 | 20 | 4 |
| 1994 Lillehammer | 0 | 6 | 26 | 3 |
| 1998 Nagano | 1 | 12 | 25 | 3 |
| 2002 Salt Lake City | 0 | 7 | 25 | 7 |
| 2006 Turin | 0 | 9 | 19 | 14 |
| 2010 Vancouver | 0 | 5 | 23 | 11 |
| 2014 Sotji | 0 | 5 | 26 | 15 |
| 2018 Pyeongchang | 0 | 6 | 39 | 14 |
| 2022 Peking | 0 | 8 | 37 | 18 |
| 2026 Milano-Cortina | 1 | 6 | 41 | 18 |
| Totalt | 2 | 181 | 446 | 194 |
Inga resultat hittades.
De svenska resultaten i vinter-OS har blivit allt bättre under 2000-talet. I Milano-Cortina 2026 stod den svenska truppen för sin bästa insats någonsin sett till antalet medaljer. Totalt blev det 18 stycken. I den nordiska jämförelsen slutade Sverige tvåa – långt bakom Norge, som fortsatt dominerar de olympiska vinteridrotterna.
Sverige presterar stadigt bättre i vinter-OS topp-8
Senaste uppdaterad: 2024-05-22
Topp-8 poäng* för Finland, Norge och Sverige i vinter-OS 2002–2022. Danmark ingår inte i jämförelsen på grund av lågt deltagande i vinteridrotter.
* Guld = 8 poäng, silver = 7 poäng, brons = 6 poäng, placering 4 = 5 poäng osv. till placering 8 = 1 poäng
Källa: Storm, R. m.fl. Swedish elite sport – External evaluation
Statistik över antalet medaljer omfattar relativt få idrotter och aktiva. Små marginaler avgör ofta vilka som hamnar på pallen i ett OS, och slumpen kan ibland spela en avgörande roll. Att i stället mäta placeringarna 1–8 ger en bredare bild av en nations framgångar, eftersom betydligt fler idrotter och aktiva då inkluderas.
En nordisk jämförelse av topp‑8‑poäng (se figurtext) i vinter‑OS visar en liknande utveckling som i medaljstatistiken ovan. Norges dominans sticker ut, men även Sverige har förbättrat allt bättre under 2000‑talet.
Sverige medaljbäst i Norden i Paris-OS 2024
Senaste uppdaterad: 2024-08-12
Antal guld-, silver- och bronsmedaljer samt medaljer totalt vid sommar-OS i Paris 2024. Resultat för Danmark, Finland, Norge och Sverige.
Källa: Olympics.com
| År | Danmark | Finland | Norge | Sverige |
|---|---|---|---|---|
| 1908 London | 5 | 5 | 8 | 25 |
| 1912 Stockholm | 12 | 26 | 10 | 65 |
| 1920 Antwerpen | 13 | 26 | 31 | 64 |
| 1924 Paris | 9 | 34 | 10 | 29 |
| 1928 Amsterdam | 6 | 37 | 4 | 25 |
| 1932 Los Angeles | 6 | 25 | 0 | 23 |
| 1936 Berlin | 5 | 25 | 6 | 20 |
| 1948 London | 20 | 19 | 7 | 44 |
| 1952 Helsingfors | 6 | 20 | 5 | 35 |
| 1956 Melbourne | 4 | 22 | 3 | 19 |
| 1960 Rom | 6 | 15 | 1 | 6 |
| 1964 Tokyo | 6 | 5 | 0 | 8 |
| 1968 Mexico City | 8 | 5 | 2 | 4 |
| 1972 München | 1 | 4 | 4 | 16 |
| 1976 Montreal | 3 | 8 | 2 | 5 |
| 1980 Moskva | 5 | 6 | Deltog ej | 2 |
| 1984 Los Angeles | 6 | 8 | 3 | 19 |
| 1988 Seoul | 4 | 12 | 5 | 11 |
| 1992 Barcelona | 6 | 4 | 7 | 12 |
| 1996 Atlanta | 6 | 5 | 7 | 8 |
| 2000 Sydney | 6 | 4 | 10 | 12 |
| 2004 Aten | 8 | 4 | 6 | 7 |
| 2008 Peking | 7 | 2 | 9 | 5 |
| 2012 London | 9 | 4 | 4 | 8 |
| 2016 Rio | 15 | 3 | 4 | 11 |
| 2020 Tokyo | 11 | 2 | 8 | 9 |
| 2024 Paris | 9 | 0 | 8 | 11 |
| Totalt | 202 | 330 | 164 | 503 |
Inga resultat hittades.
Sverige tog fyra guld, fyra silver och tre brons vid det senaste sommar-OS i Paris. Gulden kom i simning, stavhopp och beachvolley. Resultatet gav Sverige en 16:e plats i medaljligan bland 206 nationer – den bästa OS-prestationen sedan Sydney 2000. I den nordiska jämförelsen toppar Sverige. Norge tog lika många guld men färre medaljer totalt. Danmark nådde nio medaljer, medan Finland blev utan.
Notera att OS-programmet i dag innehåller betydligt fler grenar är under 1900-talet. Det betyder att det nu finns betydligt fler chanser till medalj.
Positiv trend för Sverige i sommar-OS topp-8
Senaste uppdaterad: 2024-05-22
Topp-8 poäng* för Finland, Danmark, Norge och Sverige i sommar-OS 2000–2020.
* Guld = 8 poäng, silver = 7 poäng, brons = 6 poäng, placering 4 = 5 poäng osv. till placering 8 = 1 poäng
Källa: Storm, R. m.fl. Swedish elite sport – External evaluation
Statistik över antalet medaljer omfattar relativt få idrotter och aktiva. Små marginaler avgör ofta vilka som hamnar på pallen i ett OS, och slumpen kan ibland spela en avgörande roll. Att i stället mäta placeringarna 1–8 ger en bredare bild av en nations framgångar, eftersom betydligt fler idrotter och aktiva då inkluderas.
Sveriges trend i sommar-OS pekar uppåt efter en tydlig nedgång under 00-talet, mätt i topp-8-poäng (se figurtext). I den nordiska jämförelsen delar Sverige förstaplatsen med Danmark. Sett över ett längre tidsperspektiv har Sverige dock tappat mark. Mellan 1964 och 1996 snittade Sverige 160 poäng per spel, trots många färre grenar på OS-programmet. Det var då överlägset bäst i Norden.
Kraftig ökning av antalet grenar i sommar-OS
Senaste uppdaterad: 2024-05-24
Antal grenar i sommar-OS 1948–2024. Källa: De Bosscher, V. m.fl. Successful elite sport policies. I Svensk elitidrott vid ett vägskäl, Centrum för idrottsforskning (2024)
Aldrig tidigare i OS‑historien har så många grenar funnits på programmet som i Tokyo 2020. Då adderades 33 nya grenar till de cirka 300 som funnits en längre tid, vilket innebar 107 nya medaljmöjligheter. De nya idrotterna – baseball/softball, klättring, karate, skateboard och surfning – speglar Internationella olympiska kommitténs (IOK) ambition att lyfta fram mer ungdomliga och urbana sporter.
Inför sommarspelen i Paris 2024 minskades antalet grenar till 329. Det berodde främst på att karate (åtta grenar) ströks från programmet. Det enda tillskottet var breaking (breakdance) med två grenar. Sedan åren efter andra världskriget har antalet grenar mer än fördubblats, vilket också lett till betydligt fler medaljmöjligheter.
Svenska OS-medaljer fördelades jämnt mellan könen
Senaste uppdaterad: 2024-08-30
Antal guld-, silver- och bronsmedaljer vunna av män respektive kvinnor i senaste OS: Peking 2022 (vinter) och Paris 2024 (sommar).
Källa: Sveriges Olympiska Kommitté
Sverige tog totalt 29 medaljer vid de två senaste olympiska spelen: vinter-OS i Peking 2022 och sommar-OS i Paris 2024. Medaljerna fördelades jämt mellan könen. Två svenska brons kom i könsmixade grenar: segling (470 mixed) och curling (mix-dubbel). Eftersom medaljer till mixade lag ger utslag i bägge könskategorier visar figuren två medaljer för mycket.