Vet din kommun när idrottshallarna faktiskt används?

Sverige har tusentals kommunala idrottshallar som används av föreningsliv, skolor och andra aktörer. De är en central resurs för fysisk aktivitet, men innebär samtidigt stora kostnader. Trots det är kunskapen om hur hallarna faktiskt används begränsad. I ett pilotprojekt har forskare vid Linköpings universitet, i samarbete med Centrum för idrottsforskning (CIF) och Linköpings kommun, studerat användningen i åtta idrottshallar med hjälp av AI-baserad mätteknik.

Bokad tid speglar inte nyttjandegraden

Resultaten visar ett tydligt och återkommande mönster: det finns ett glapp mellan bokad tid och faktisk närvaro. Hallarna används som mest under vardagskvällar och helgförmiddagar, medan dagtid och sena kvällar ofta har låg aktivitet – trots att tiderna är bokade. Skillnaden är inte tillfällig, utan återkommer över både tid och olika anläggningar.

Det innebär att bokningssystemen inte ger en fullständig bild av hur idrottshallarna används i praktiken. Samtidigt visar studien att automatiskt insamlad data kan ge ett mer tillförlitligt underlag för planering och prioriteringar. Men mönstren skiljer sig mellan anläggningar, vilket gör att generella slutsatser måste dras med försiktighet.

Teknik skapar möjligheter, men också oro

Bland kommunanställda och föreningsrepresentanter mötte tekniken blandade reaktioner. Många såg möjligheter till bättre faktaunderlag och en stärkt dialog. Men kamerorna väckte också farhågor. Flera föreningsrepresentanter beskrev en initial tveksamhet, frågor om integritet och om systemet kan missbrukas. I stadsdelar där kameraövervakning redan är en del av vardagen upplevdes aktivitetsmätningarna som ytterligare ett kontrollverktyg.

– Medborgarnas tillit är central att värna om. Om kommuner väljer att mäta närvaro med kameror, inte minst om de är kopplade till AI-användning, så bör det präglas av tydlighet kring syfte och behandling av data. Dialogen med medborgarna, i de här fallet ofta via frivilliga föreningskrafter, bör inte rationaliseras bort eftersom den fyller en värdefull demokratisk funktion, säger Helena Iacobaeus, forskare i statsvetenskap vid Linköpings universitet.

Kunskap lika viktigt som teknik

Rapporten visar att data inte räcker i sig. För att bli användbar krävs både metodkompetens och lokal kännedom, en förståelse för föreningarnas villkor och hur verksamheten faktiskt ser ut i hallarna. Den största potentialen ligger inte i tekniken i sig, utan i hur resultaten används.

– Digitalisering och ny teknik blir allt viktigare frågor för kommunerna och det gäller många fler områden än just aktivitetsmätningar. Därför behövs kunskap inte bara om möjligheterna utan också de utmaningar som tekniken innebär, säger David Ekholm, biträdande professor vid CKS.

Hur tekniken används i praktiken blir därmed avgörande.

– Rapporten visar hur AI-mätningar kan bli ett viktigt verktyg om den används strategiskt och genomtänkt. Forskningen finns. Använd den, säger Daniel Glimvert från CIF.

Vad händer när kommuner börjar mäta det som tidigare bara gissades? Läs hela studien och ta del av forskarnas slutsatser om teknik, tillit och framtidens idrottshallar.